Lindahl är en av Sveriges ledande advokatbyråer inom obeståndsjuridik med lång och gedigen erfarenhet av konkurser. Vi agerar konkursförvaltare och förordnas i en rad olika domstolar. Våra jurister har hanterat några av de största konkurserna i svensk historia.
Lindahls experter bistår med juridisk rådgivning och hjälper ditt företag genom hela processen. Vi har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Örebro och Helsingborg, och är verksamma över hela Svealand och Götaland.
Läs mer om obeståndsrätt och företagsrekonstruktion eller ta kontakt med våra konkursförvaltare.
Så går det till vid en konkurs
En förutsättning för konkurs är obestånd (insolvens), vilket betyder att ett företag eller privatperson (i fortsättningen även ”gäldenär”) inte kan betala sina skulder i den takt de förfaller till betalning och att denna oförmåga inte endast är tillfällig.
Att försätta ett företag i konkurs syftar till att, genom ett samlat förfarande, avveckla företaget med dess tillgångar.
Tingsrätten beslutar om konkursansökan
Det är tingsrätten i den ort där företaget har sitt säte som beslutar om konkurs. Ansökan hos tingsrätten kan göras antingen av bolaget själv eller av en fordringsägare (”borgenär"). Vid egen ansökan om konkurs fattas beslutet om konkurs omgående, medan en ansökan från en borgenär prövas mera ingående av tingsrätten efter en konkursförhandling.
Vid konkursbeslutet förordnas även en konkursförvaltare av tingsrätten. I konkursansökan går det att föreslå vem som tingsrätten bör utse som konkursförvaltare.
Konkursförvaltarens uppdrag
I och med konkursbeslutet förlorar gäldenären rätten att själv råda över verksamheten och tillgångarna, utan dessa förvaltas i stället av konkursboet (en egen juridisk person) som företräds av konkursförvaltaren. Konkursförvaltaren måste därför snarast efter konkursbeslutet ta kontroll över gäldenärens verksamhet och säkra dess tillgångar. Konkursförvaltaren ska även omhänderta gäldenärens bokföring. Konkursbolagets ställföreträdare (styrelseledamöter och vd) är under konkursen samtidigt skyldiga att lämna de upplysningar om företaget som konkursförvaltaren begär.
Finns anställda i verksamheten så sägs dessa upp av konkursförvaltaren på grund av arbetsbrist. Konkursförvaltaren beslutar även om statlig lönegaranti för de anställda, som härigenom givits ett bra ekonomiskt skydd i händelse av konkurs. Lönegarantin betalas sedan ut av länsstyrelsen.
Konkursförvaltaren ska upprätta en konkursbouppteckning över företagets tillgångar och skulder per konkursdagen, med en förteckning även av företagets bokföringsmaterial. Vid ett sammanträde hos konkursförvaltaren ska företagets ställföreträdare bekräfta att innehållet i bouppteckningen stämmer. När en fysisk person är i konkurs är det såklart denne som ska avge bekräftelsen.
Senast sex månader från konkursutbrottet åligger det även konkursförvaltaren att upprätta en förvaltarberättelse. I berättelsen ska förvaltaren bl.a. uttala sig om varför och när företaget hamnat på obestånd. Utifrån en granskning av bokföringen och affärshändelser bakåt i tiden ska förvaltaren vidare uttala sig om bokföringsskyldigheten har efterlevts samt om det har skett några handlingar i företaget som kan angripas med stöd av reglerna om återvinning enligt 4 kap. konkurslagen respektive återbäring av olovliga värdeöverföringar enligt 17 kap. aktiebolagslagen. Förvaltaren ska även uttala sig om företagsledningen gjort sig skyldiga till skadeståndsgrundande handlingar. I berättelsen ska förvaltaren även försöka ange vid vilken tidpunkt som s.k. kritisk kapitalbrist uppkommit, med åtföljande skyldigheter för styrelsen att upprätta kontrollbalansräkning m.m.
Utöver det granskningsarbete som ska redovisas i förvaltarberättelsen är förvaltaren även skyldig att underrätta Ekobrottsmyndigheten ifall förvaltaren finner grund för misstanke om bokföringsbrott eller annan ekonomisk brottslighet i verksamheten. En mycket vanlig orsak för sådana underrättelser är att gäldenären i tiden före konkursen har försummat sin bokföringsskyldighet.
Realisering av tillgångarna och utdelning till fordringsägarna
Konkursförvaltaren ska omvandla gäldenärens tillgångar till kontanta medel i konkursboet. Utestående fordringar ska drivas in, och fast och lös egendom ska säljas. Det är inte ovanligt att konkursförvaltaren överlåter verksamheten i sin helhet, vilken då övertas fri från skulder. All försäljning sker regelmässigt genom något slag av öppet auktionsförfarande, men även försäljning underhand förekommer.
De medel som härigenom tillförs konkursboet ska, efter täckning av kostnaderna för konkursen, delas ut till borgenärerna. När utdelning aktualiseras och skuldförhållandena inte är helt klarlagda, hålls ett formellt bevakningsförfarande i tingsrätten där borgenärerna måste bevaka sina fordringar. Ifall man då försummar att bevaka sin fordran går man – som huvudregel – miste om utdelning i konkursen.
Utdelningen på borgenärernas fordringar bestäms utifrån deras placering i förmånsrättsordningen. Vissa borgenärer har således försteg framför andra. Borgenärer med särskild förmånsrätt har betingat sig säkerhet i viss egendom, exempelvis pant i en viss sak eller i en viss fastighet, eller genom företagshypotek i företagets rörelse (t.ex. maskiner, inventarier och fordringar; dock ej t.ex. bankmedel). Härutöver kan det finnas fordringar med allmän förmånsrätt; exempelvis revisorers och redovisningskonsulters krav på betalning för utfört arbete inom sex månader före konkursansökan. Flertalet borgenärer – t.ex. leverantörer, hyresvärdar och även Skatteverket – saknar däremot förmånsrätt, och deras utdelning blir därför i regel mycket begränsad.
Vanliga frågor:
-
Hur försätter jag mitt bolag i konkurs?
Genom att ge in en ansökan om konkurs till tingsrätten i den stad där bolaget har sitt registrerade säte. En konkursansökan ska innehålla ett yrkande om att bolaget ska försättas i konkurs samt en motivering till varför bolaget ska försättas i konkurs.
Kontakta någon av våra konkursförvaltare på kontoren i Göteborg, Örebro eller Uppsala om ni behöver råd och hjälp med er konkursansökan.
-
Vad är en konkursbouppteckning?
En konkursbouppteckning är en förteckning över konkursbolagets tillgångar och skulder, så som de såg ut per konkursdagen. I en konkursbouppteckning ska också en sammanställning över det räkenskapsmaterial som omhändertagits finnas med. Konkursbouppteckningen ska ges in till tingsrätten senast en vecka före bouppteckningssammanträdet hos konkursförvaltaren.
-
Vad är ett bouppteckningssammanträde?
Ett bouppteckningssammanträde är ett sammanträde inför konkursförvaltaren där de personer som utgjorde konkursbolagets styrelse vid konkursutbrottet ska bekräfta riktigheten av innehållet i konkursbouppteckningen.
-
Vad innebär återvinning?
Återvinning innebär att en transaktion som ägt rum innan bolaget försattes i konkurs, t ex en betalning av en skuld, ska återbäras till konkursboet. Återvinningsrisken är särskilt hög om konkursen inträffar inom tre månader från det att rättshandlingen vidtogs. De typer av rättshandlingar som i regel är särskilt utsatta för återvinning inom denna frist är betalning av skuld som skett i förtid, med osedvanliga betalningsmedel, eller med ett belopp som avsevärt försämrat bolagets ekonomiska ställning (vilket enligt praxis motsvarar cirka 10 procent av tillgångarna i konkursen).
-
Hur bevakar jag min fordran i ett bevakningsförfarande?
Den fordringsägare som vill bevaka sin fordran i konkursen, och därmed ha en möjlighet att helt eller delvis få sina fordringar betalda, måste ge in en bevakningsinlaga till tingsrätten. Information om vad bevakningsinlagan ska innehålla samt när och hur den senast ska lämnas in till tingsrätten framgår av en skrivelse som skickas ut av tingsrätten i samband med att ett bevakningsförfarande inleds.
-
Hur avslutas en konkurs?
En konkurs avslutas på ansökan av konkursförvaltaren,, eventuellt i kombination med ett utdelningsförslag om hur medlen ska fördelas mellan borgenärerna. Det är tingsrätten som beslutar om konkursens avslutande samt även om konkursförvaltarens arvode. Tingsrätten fastställer även vilken utdelning som borgenärerna ska få i konkursen. I och med tingsrättens beslut upphör både konkursbolaget och konkursboet att existera.
-
Vem ansvarar för bolagets deklarationer vid konkurs?
Det är de personer som per konkursdagen utgör ett bolags styrelse som ansvarar för att deklarationer och kontrolluppgifter avseende tiden fram till och med konkursdagen lämnas in till Skatteverket. Det har ingen betydelse att sådana uppgifter måste lämnas in efter konkursdagen, så länge de avser tid före konkursen.
-
Vad händer med mina skulder när jag försatts i personlig konkurs?
Efter att konkursen avslutats finns de skulder som inte betalats genom utdelning i konkursen kvar. En konkurs är alltså inte att likställa med en skuldsanering.
