Skydda din organisation med en strategi mot korruption
Vi i Sverige har länge sett oss som förskonade mot korruption. Men frekvent påminns vi om att så inte är fallet. Nästan på daglig basis kan vi läsa om mutbrott, penningtvättsskandaler, bedrägerier och missbruk av makt. Som ett resultat av sådana avslöjanden tappar företag och organisationer förtroende och riskerar därutöver att betala höga bötesbelopp. I förlängningen leder agerandena till stora negativa konsekvenser för hela samhället och slår mot hela hållbarhetsagendan. Alltså behöver alla verksamheter se över sina risker och ta fram en anpassad strategi mot korruption.
Förebygg, upptäck och hantera korruptionsöverträdelser
Vi hjälper er i alla delar i arbetet med att skydda verksamheten mot korruptionsrisker. Med utgångspunkt i en gedigen kunskap om såväl lagstiftning som internationell best practice bistår vi med bl.a.
- Rådgivning om mutlagstiftning och självreglering (t.ex. IMM:s Kod mot korruption i näringslivet) samt biträde vid förundersökning i brottmål och talan om företagsbot.
- Riskanalyser av verksamheten utifrån ett korruptionsperspektiv.
- Utvärdering av befintligt antikorruptionsarbete.
- Upprättande och implementering av antikorruptionsprogram.
- Utredning av misstänkta oegentligheter.
- Upprättande av visselblåsningssystem samt rådgivning om frågor kopplat till visselblåsning.
- Due diligence av tredjeparter och vid transaktioner.
- Utbildning, kurser och seminarier inom antikorruption.
Vad är korruption?
Korruption har ingen enhetlig definition. Det finns inte heller omnämnt i svensk lagstiftning. Däremot utgår många aktörer från den definition som har tagits fram av den internationella antikorruptionsorganisationen Transparency International. Enligt den är korruption att utnyttja sin ställning för att skapa fördelar för sig själv eller någon annan. Det innebär att korruption innefattar fler ageranden än mutor. Exempel på sådana andra ageranden är svågerpolitik, favorisering av privata kontakter vid anställningar och i upphandlingar samt missbruk av företagsmedel.
Som ett resultat av att det inte finns en enhetlig definition måste varje verksamhet klargöra både begreppet korruption och vilka korrupta ageranden som kan förekomma i organisationen. Detta bildar startpunkten för att ta fram en riskanalys och en strategi för att hantera identifierade risker (ett antikorruptionsprogram).
Vilka lagkrav finns?
I Sverige är det främst brottsbalkens regler som är aktuella. Dessa finns i 10 kap. och innebär i korthet följande:
- Den som är anställd eller uppdragstagare och tar emot, godtar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån för utövningen av sin anställning eller uppdrag kan göra sig skyldig till tagande av muta (10 kap. 5a §)
- Den som lämnar, utlovar eller erbjuder en otillbörlig förmån till en anställning eller uppdragstagare för utövningen av dennes tjänst eller uppdrag kan göra sig skyldig till givande av muta (10 kap. 5b §)
- Den som lämnar, utlovar eller erbjuder en otillbörlig förmån alternativt tar emot, godtar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån för att påverka annans beslut vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling kan göra sig skyldig till handel med inflytande (10 kap. 5d §)
- En näringsidkare som tillhandahåller pengar eller andra tillgångar åt någon som företräder näringsidkaren i en viss angelägenhet och därigenom av grov oaktsamhet främjar mutbrott kan göra sig skyldig till vårdslös finansiering av mutbrott (10 kap. 5 e §).
Även brottet trolöshet mot huvudman (10 kap. 5 §) utgör en form av korruptionsbrott.
Straffansvaret är personligt. Men företag kan dömas att betala företagsböter. Detta kan ske om brottet begåtts av en person med ledande ställning eller särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten. Dessutom kan ett företag få företagsbot om företaget inte har vidtagit tillräckligt åtgärder för att förebygga brottet. Alltså krävs i vissa fall ett antikorruptionsprogram för att undvika företagsböter.
Utöver svensk lagstiftning träffas många företag av internationell mutlagstiftning. Flera internationella lagar har så kallad extraterritoriell verkan. Det innebär att lagen gäller såväl utanför det egna landet som för utländska företag, under vissa förutsättningar. Bland de viktigaste internationella lagarna att ta hänsyn till hör den amerikanska Foreign Corrupt Practices Act (FCPA), den brittiska UK Bribery Act och den franska Sapin II. Även dessa lagar ställer krav på företag att upprätta antikorruptionsprogram för att undkomma ansvar eller få reducerade böter (”failure-to-prevent” straffas). Den franska lagstiftningen går i detta avseende längst och kräver av vissa företag att upprätta ett antikorruptionsprogram, med sanktioner om sådant saknas. Sanktioner kan dömas ut även om ingen korruptionsöverträdelse har skett.
Självreglering mot korruption
Utöver lagkrav har omfattande självreglering arbetats fram för att motverka korruption. Bland dessa kan särskilt Internationella Handelskammarens (ICC) antikorruptionsregler och Institutet Mot Mutors Kod mot korruption i näringslivet (Näringslivskoden). Dessa kompletterar lagbestämmelserna och att följa dem skapar goda förutsättningar att skapa en motståndskraftig organisation mot korruption. Dessutom finns branschspecifika självregleringar mot korruption. I Sverige har t.ex. överenskommelser mot korruption tagits fram inom den offentligt finansierade bygg- och fastighetssektorn samt vård, omsorg och personlig assistans. Även på internationell nivå finns branschspecifika självregleringar, t.ex. inom den maritima sektorn.
Antikorruptionsprogram – mer än bara en antikorruptionspolicy
Utgångspunkten för ett robust antikorruptionsprogram är vilka risker som finns i verksamheten. Ett antikorruptionsprogram behöver därför alltid anpassas utifrån den egna organisationen. Däremot finns ett antal komponenter som ett antikorruptionsprogram ska innehålla:
✓ Tydligt ställningstagande från ledningen (tonen från toppen)
Det innebär dels en tydlig kommunikation mot korruption, dels säkerställande av tillräckliga resurser och ansvarsfördelning.
✓ Riskanalys
Utgångspunkten för utformningen av programmet är vilka risker organisationen möter. Därmed utgör riskanalysen basen – eller kartan – för resterande åtgärder.
✓ Policys och riktlinjer
Det ska finnas en antikorruptionspolicy. Denna behöver ofta kompletteras med tydliga och konkreta riktlinjer som adresserar identifierade risker.
✓ Kommunikation och träning
En stor del av arbetet med att implementera ett antikorruptionsprogram är utbildning. Dessutom behöver synen på antikorruption och etik löpande kommuniceras i verksamheten.
✓ Riskbaserad hantering av tredjeparter
Mellanhänder och andra tredjeparter som används i verksamheten ska kontrolleras utifrån risken för korruption (due diligence). Även vid företagstransaktioner ska en due diligence göras utifrån korruptionsrisken.
✓ Rapporteringskanaler (visselblåsning)
Utöver vikten att löpande fånga upp signaler om oegentligheter måste många verksamheter enligt ny lagstiftning från december 2021 införa ett visselblåsarsystem. Alla inkomna rapporter måste tas på allvar och bedömas om de ska leda till en utredning.
✓ Disciplinära åtgärder och incitament
Det är viktigt att det blir konsekvenser vid överträdelser av de interna reglerna. På motsvarande sätt bör det finnas incitament att agera etiskt och i enlighet med regelverk och policys.
✓ Uppföljning, övervakning och översyn
Programmet behöver vara föremål för löpande utvärdering och översyn. På så sätt blir det möjligt att upptäcka brister och uppdatera programmet. Vidare krävs interna kontrollsystem.