Äntligen föreslås ändringar av reglerna om avdrag för forskning och utveckling (FoU-avdraget) samt regelverket för expertskatt genom delbetänkandet ”Skatteincitament för forskning och utveckling” (SOU 2025:3). Ändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2026. Lindahls skatteexperter guidar er igenom förslagen.
FOU-AVDRAGET
FoU-avdraget infördes den 1 januari 2014 som ett skatteincitament för företag som bedriver kvalificerad FoU-verksamhet för att främja forskning och utveckling i Sverige. Syftet med avdraget är att underlätta för företag att investera i FoU, vilket anses medföra positiva externa samhällsekonomiska effekter.
Regeringen beslutade i juni 2023 att tillsätta en särskild utredare för att granska och utvärdera FoU-avdraget, samt skattelättnaden för utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner (de s.k. expertskattereglerna).
Delbetänkandet föreslår att definitionerna av forskning och utveckling förenklas och breddas för att inkludera fler typer av FoU-arbete och minska företagens kostnader för att göra FoU-avdrag och föreslås gälla fr o m 1 januari 2026.
Bakgrunden till förslaget är att reglerna visat sig vara svårtolkade och svårtillämpade både för företagen och Skatteverket. Genomgående kritiseras att såväl reglerna i sig som Skatteverkets tillämpning av dem inte är anpassade till hur forskning och utveckling faktiskt bedrivs i näringslivet. Företagen har bl.a. uppgett att Skatteverket ställer höga och betungande krav på exempelvis dokumentation över FoU-arbetet, även för högteknologiska företag vars framgång uppenbarligen är beroende av innovation. Många företag har också ansett att det varit svårt att diskutera FoU-arbetet med Skatteverket, vilket enligt dessa företag bl.a. beror på att handläggarna hos verket saknar tillräcklig teknisk kompetens.
Kravet på att forsknings- och utvecklingsarbete ska vara systematiskt tas bort.
Detta krav har tidigare funnits för att säkerställa att avdrag endast görs för arbete som följer en viss plan eller metod. Dock har kravet visat sig vara problematiskt och begränsande för många företag, särskilt mindre företag, som inte alltid har möjlighet att dokumentera sitt arbete på ett detaljerat sätt.
Genom att ta bort kravet på systematik blir det möjligt för företag att kvalificera för avdrag även om deras arbete inte följer en strikt plan eller metod.
Detta är särskilt relevant för innovativa småföretag som ofta arbetar med en ”trial and error”-metodik, vilket tidigare inte skulle ha kvalificerat för avdrag.
Kravet på att forsknings- och utvecklingsarbete ska vara kvalificerat tas bort.
Kravet på att arbetet ska vara kvalificerat har visat sig vara missvisande och har orsakat svårigheter i bedömningen av om ett arbete är kvalificerat. Utredningen anser att det är viktigt att FoU-avdraget endast omfattar arbete som direkt bidrar till forskning, men ordet "kvalificerat" indikerar att det krävs viss erfarenhet eller utbildning, vilket inte är avsikten.
Det anses redan tydligt att arbete med stöd- eller kringfunktioner inte omfattas av FoU-avdraget, även utan ett uttryckligt krav på kvalificerat arbete. Begreppet forskning innebär redan arbete med att ta fram ny kunskap, vilket gör kravet överflödigt. Genom att ta bort kravet på kvalificerat arbete förenklas reglerna, vilket kan minska företagens administrationskostnader och öka avkastningen från avdraget.
Kravet på 15 timmars FoU-arbete per månad föreslås slopas.
Genom att ta bort 15-timmarskravet blir det möjligt för företag att inkludera även de anställda som bidrar till FoU-projekt på en mer sporadisk eller mindre omfattande basis. Detta kan vara särskilt relevant för små och medelstora företag där anställda ofta har flera olika arbetsuppgifter. Dessutom beräknas den administrativt betungande bördan för företagen minska, vilket kan leda till kostnadsbesparingar.
Mindre företag, som kanske inte har råd att avsätta anställda på heltid för FoU-arbete, kan nu också dra nytta av avdraget. Detta skapar en mer rättvis spelplan mellan små och stora företag.
Lindahls kommentar
Vi på Lindahl har agerat ombud i många skatteprocesser om FoU-avdraget och instämmer i den kritik mot gällande regelverk som lyfts fram i utredningen. Vi välkomnar därför de föreslagna regeländringarna i utredningen om FoU-avdrag. Även om Skatteverket fortfarande är den myndighet som ska bedöma om FoU-avdrag ska beviljas föreslås att Skatteverket ska samarbeta med andra myndigheter när de bedömer företagens verksamhet. Att tekniskt kunniga assisterar Skatteverket i bedömningen bör som vi ser det kunna bidra till en att fler företag kan nyttja avdraget.
Genom att förenkla reglerna, minska den administrativa bördan för företagen och öka flexibiliteten, öppnar utredningens föreslagna ändringar dörrarna för fler företag, särskilt små och medelstora, att investera i forskning och utveckling.
Vi ser fram emot att stödja våra klienter i att maximera sina möjligheter under de nya, mer inkluderande reglerna.
EXPERTSKATT
Expertskattereglerna infördes år 2001 och innebär att en person som uppfyller vissa villkor endast beskattas för 75 procent av sin arbetsersättning i Sverige. Villkoren inkluderar att personen antingen ska ha ett särskilt kvalificerat arbete (kompetensregeln) alternativt en särskilt hög lön (beloppsregeln), samt att vissa formella krav uppfylls. Regelverket syftar till att attrahera och behålla internationell nyckelkompetens för att på så vis främja forskning och utveckling i Sverige.
Genom delbetänkandet föreslås nedanstående ändringar i expertskattereglerna och föreslås tillämpas på arbete i Sverige som påbörjas fr o m 1 januari 2026.
Ökning av skattefri andel
Det föreslås att den skattefria andelen av ersättningen för arbetet i Sverige höjs från 25 procent till 30 procent, i syfte att öka reglernas konkurrenskraft vid en internationell jämförelse.
Förtydligad och förenklad kompetensregel
Kompetensregeln ska framöver endast omfatta personer vars arbete till väsentlig del avser forskning eller utveckling, och som har en doktorsexamen eller motsvarande erfarenheter som är av vikt för arbetet i Sverige. Samtidigt föreslås ett avskaffande av kravet på att det ska finnas betydande svårigheter att rekrytera inom Sverige.
Kompetensregeln ska även avgränsas så att den inte längre omfattar nyckelpersoner eller specialister som inte arbetar med FoU.
Justering av beloppsregeln
Från och med den 1 januari 2025 krävs enligt den alternativa beloppsregeln en månatlig ersättning om ett och ett halvt prisbasbelopp, vilket motsvarar 88 200 kronor för 2025. Det föreslås nu att ersättningskravet istället ska baseras på inkomstbasbeloppet, vilket innebär att det följer inkomstutvecklingen i samhället snarare än förändringar i prisläget. Ersättningskravet föreslås bli en och en tiondels inkomstbasbelopp, vilket motsvarar 88 660 kronor för 2025.
Ändrade formella krav
I dagsläget gäller expertskattelättnader endast för personer som inte är svenska medborgare och som har för avsikt att stanna i Sverige i minst sju år. Utredningen föreslår att dessa krav tas bort. Samtidigt föreslås att perioden under vilken arbetstagaren inte får ha varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige utökas från fem till tio år, för att förhindra missbruk av regelverket.
Skattelättnader oavsett utbetalare
Det finns situationer när lönen betalas av någon annan än arbetsgivaren i Sverige. Ett exempel i utredningen är när en person som tillfälligt är utlånad från ett utländskt koncernföretag av praktiska skäl vill ha del av sin lön betalad till ett bankkonto i hemlandet. Ett annat är att arbetstagaren får ersättning från ett incitamentsprogram hos en tidigare arbetsgivare i samma koncern. Det upplevs oklart om ersättningar från andra än den arbetsgivare som framgår av beslutet från Forskarskattenämnden omfattas av expertskattelättnader enligt de nuvarande reglerna.
Trots detta anses i utredningen att de nuvarande reglerna på ett tillräckligt tydligt sätt anger att ersättningar för arbetet eller för utgifter på grund av vistelsen i Sverige kan omfattas av expert-skattelättnaderna trots att de utges av någon annan än den arbetsgivare som anges i Forskarskattenämndens beslut. Utredaren menar därför att det inte är nödvändigt med någon ändring i detta avseende.
Ökad flexibilitet och uppdelad tillämpningstid
Expertskattelättnader ska fortsatt kunna tillämpas under en period av sju år, men det föreslås att denna period ska kunna delas upp i flera olika perioder under en persons livstid för att skapa större flexibilitet för personer som återkommer till Sverige vid flera tillfällen.
Ansökningsfristen
För närvarande måste ansökan om expertskattelättnader lämnas till Forskarskattenämnden inom tre månader efter att arbetet i Sverige har påbörjats. Utredningen föreslår att denna frist förlängs till sex månader.
Lindahls kommentar
Vi på Lindahl ser positivt på förslaget, som innebär förenklingar i regelverket och en tydligare förutsebarhet. De föreslagna ändringarna gör det enklare för både arbetsgivare och internationella arbetstagare att navigera i reglerna, vilket skapar incitament till rekrytering och anställning. Även om utbetalardefinitionen inte föreslås ändras sätter utredaren ner foten och konstaterar att även vid upplägg med split-lön ska hela lönen kunna omfattas av expertskattelättnad om den svenska arbetsgivaren bär kostnaden.
Denna typ av förändringar stärker Sveriges konkurrenskraft i att attrahera och behålla internationell kompetens, något som är avgörande för den forskning, innovation och utveckling som många av våra klienter och samarbetspartners bedriver. Vi välkomnar därför dessa steg mot ett mer användarvänligt och effektivt regelverk.
