Regeringen har beslutat att gå vidare med förslaget om krav på tillståndsplikt för valutaväxlare och registrerade betaltjänstleverantörer, med undantag för leverantörer av endast kontoinformationstjänster. Syftet är att motverka missbruk av alternativa betalningssystem för att genomföra penningtvätt eller finansiering av terrorism. Förslaget innebär bland annat att den befintliga registreringsplikten för valutaväxling och vissa betaltjänster ersätts med en tillståndsplikt. Vad gäller valutaväxling omfattas all sådan verksamhet av den föreslagna tillståndsplikten, det vill säga oavsett om växlingen sker genom utbyte av kontanter eller inte. Allt beroende på vilken verksamhet som avses kommer förslaget således innebära att det kommer att krävas tillstånd som kreditinstitut, institut för elektroniska pengar eller betalningsinstitut.
Regeringens förslag baseras på slutsatser i 2022 års nationella riskbedömning från samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. I vilken det konstaterades att valutaväxling och penningöverföringar (särskilt inom ramen för s.k. hawala-system) har en central funktion vid kriminella nätverks återinvesteringar i kriminell verksamhet och vid tvätt av brottsvinster.
Kraven för tillstånd som t.ex. betalningsinstitut är betydligt högre än vad som gäller för den befintliga registreringsplikten, bland annat när det kommer till kapitalkrav, rörelseregler och tillsynsavgifter. Förslaget skulle därmed få märkbara effekter på de ca 55 valutaväxlare och 40 registrerade betaltjänstleverantörer, exklusive leverantörer av endast kontoinformationstjänster, som idag bedriver sådan verksamhet som berörs av förslaget. I propositionen utgår regeringen ifrån att det kommer att vara flera valutaväxlare och registrerade betaltjänstleverantörer som kommer att upphöra med sin verksamhet än som kommer att ansöka om tillstånd till följd av de utökade kraven.
Förslaget innebär ett vägval för valutaväxlare och registrerade betaltjänstleverantörer vars verksamhet berörs. Ett alternativ är att ansöka om tillstånd och därmed förändra verksamten i sådan utsträckning som krävs för att möte de högre krav som följer av den föreslagna tillståndsplikten. Det alternativet kan emellertid framstå som betungande för många verksamhetsutövare. Ett mindre betungande alternativ kan vara att söka samarbetspartners, där så är möjligt, för att i förläningen kunna registreras som ombud till ett betalningsinstitut.
I propositionen föreslås också att leverantörer av kontoinformationstjänster, som inte heller fortsättningsvis kommer att vara föremål för tillståndsplikt, ska omfattas av penningtvättslagen. Denna justering utgör en anpassning till EU-rätten.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. De bolag som var registrerade hos Finansinspektionen kommer dock att få fortsätta bedriva sin verksamhet fram till och med den 31 december 2025. Om en ansökan om tillstånd har lämnats in före den 1 januari 2026 kan dock företaget fortsätta bedriva verksamheten till dess att ansökan har prövats slutligt.
Lindahl fortsätter att följa utvecklingen noggrant. Vid frågor om hur förslaget träffar er verksamhet eller hur man på bör förbereda sig, är ni välkomna att höra av er.
