I ett färskt hovrättsavgörande prövades entreprenörens ekonomiska underlag för bl.a. ÄTA-arbeten utförda enligt självkostnadsprincipen. I domen konstaterades att entreprenören har ett informationsövertag i förhållande till beställaren och möjlighet att säkra underlag för sitt krav löpande, varför kraven på entreprenörens bevisning ställs relativt högt. I denna artikel redogörs kortfattat för rättsfallet och för några medskick gällande vilka krav som en beställare kan ställa på entreprenörens ekonomiska underlag för ÄTA-arbete.
ÄTA-arbeten ska ersättas genom självkostnadsprincipen (löpande räkning) för det fall à-prislista, prissatt mängdförteckning eller annan avtalad debiteringsnorm saknas och parterna inte kommer överens om fast pris (ABT 06/AB 04 kap. 6 §§ 6-7). Vid arbeten på löpande räkning enligt självkostnadsprincipen ska beställaren ersätta entreprenörens faktiska kostnader för utförandet av arbetet jämte entreprenörarvode (ABT 06/AB 04 kap. 6 § 9). Entreprenören har vid utförandet en omsorgsplikt, vilken innebär att entreprenören ska fullgöra sin uppgift så att beställaren erhåller bästa tekniska och ekonomiska resultat (ABT 06/AB 04 kap. 6 § 10 p. 1). Vid tillämpning av självkostnadsprincipen har beställaren rätt att granska samtliga originalverifikat till stöd för kostnaderna (ABT 06/AB 04 kap. 6 § 10 p. 4). Parterna kan även komma överens om att kontraktsarbetena utförs enligt självkostnadsprincipen.
I det omtalade hovrättsfallet Nybropalatset tog hovrätten ställning till vilka krav som kan ställas vid tillämpning av självkostnadsprincipen och konstaterade bl.a. följande. Om beställaren bestrider att entreprenören haft en kostnad, att en kostnad är hänförlig till entreprenaden eller att entreprenören lagt ned det antal arbetstimmar som fakturerats, måste entreprenören visa kostnaden, att den är hänförlig till entreprenaden eller att antalet fakturerade timmar lagts ned. Har entreprenören uppfyllt sin bevisbörda i det hänseendet har han rätt till ersättning för sina kostnader och för fakturerade arbetstimmar, under förutsättning att han iakttagit omsorgsplikten. Beställaren har dock bevisbördan för att entreprenören har brustit i sin omsorgsplikt samt de ekonomiska följder som bristen medfört.
I ett nytt hovrättsavgörande (Hovrätten för Övre Norrlands dom i mål nr T 813-23 av den 13 mars 2024) konstaterades bl.a. att det faktum att beställaren accepterat och betalat fakturor med en viss utformning, och inte efterfrågat att få granska originalverifikat under entreprenaden, inte behöver tillmätas betydelse i fråga om vilka krav som kan ställas på entreprenörens ekonomiska underlag för en bestridd faktura. Vad som däremot uppmärksammades av hovrätten var följande brister i entreprenörens ekonomiska underlag för kravet:
- Det saknades redogörelse för vilket slags arbete som fakturorna avsåg annat än i mycket allmänna ordalag,
- det framgick inte hur det fakturerade arbetet hade gått till,
- det gick inte att dra några säkra slutsatser utifrån fakturatexterna som var allmänt hållna och som endast hänvisade till mera övergripande tekniker såsom rörinstallationer och säkerhet,
- fakturaunderlaget var inte tillräckligt utförligt för att det skulle vara möjligt att bedöma vilket arbete som respektive faktura avsåg,
- av utdragen från entreprenörens ekonomisystem framgick endast att ett visst antal timmar hade rapporterats in för vissa tidsperioder, men det gick inte att utläsa vilka arbetsmoment som de rapporterade timmarna hänförde sig till, och
- entreprenören hade inte gett in några dagböcker eller något annat underlag för de timmar som hade debiterats.
Hovrätten konstaterade, utifrån ovanstående brister, att underlaget inte gav tillräckligt besked om vilka arbeten som faktiskt hade utförts samt att det inte gick att avgöra i vilken mån det hade varit fråga om sådana ÄTA-arbeten som skulle kunna berättiga till ersättning utöver de belopp som beställaren redan hade betalat. Entreprenörens talan ogillades.
Vid beställarens granskning av entreprenörens ekonomiska underlag för ÄTA-arbete enligt självkostnadsprincipen kan finnas anledning att bl.a. ställa krav på att det, på ett detaljerat sätt, framgår vilket arbete som avses, hur arbetet har gått till, omfattningen av ett visst arbete, inklusive en koppling mellan rapporterade timmar och respektive arbetsmoment som utförts, samt att det går att koppla kravet till vad som framgår av entreprenadens dagbok. I första hand kan begäras att kravet styrks med s.k. originalverifikationer, dvs arbetssedlar, kvitton och fakturor från leverantörer och underentreprenörer med tillhörande specifikationer. Till detta kommer naturligtvis att ÄTA-kravet ska vara beräknat utifrån avtalade ersättningsprinciper (t.ex. timpriser). Dessutom ska beaktas entreprenörens omsorgsplikt, som bl.a. innebär att beställaren har rätt till bästa ekonomiska resultat. I den mån invändningar finns i detta avseende, såsom t.ex. bristande planering och arbetsledning från entreprenörens sida, bör beställaren visa vilka ekonomiska konsekvenser bristerna medfört, dvs vilken merkostnad/fördyrning bristen har orsakat.
