Den 1 januari 2024 trädde den nya lagen (2023:714) om förvärv och förvaltning av nödlidande kreditavtal i kraft. Lagen genomför det s.k. kredithanteringsdirektivet, vars syfte är att uppnå en effektiv och ändamålsenlig hantering av nödlidande krediter med ett högt skydd för låntagarna.
Bolag som bedrivit verksamhet med indrivning och hantering av nödlidande kreditavtal har tidigare endast behövt tillstånd enligt inkassolagen. Inkassolagen har däremot inte reglerat inkassobolags verksamhet i sig i någon större utsträckning utan är snarare inriktad på relationen med de gäldenärer vars skulder drivs in. Inte heller har inkassoverksamhet reglerats på EU-nivå vilket givit upphov till skillnader på området i de olika medlemsstaterna. Följaktligen är kredithanteringsdirektivet en första enhetlig reglering av verksamhet med kredithantering.
Genom ett enhetligt regelverk för såväl överlåtelser som förvaltning av nödlidande kreditavtal, förväntas andelen nödlidande lån i banksektorn att minska och risken för att nya sådana lån byggs upp att förebyggas. En följdeffekt torde vara att kreditinstituts balansräkningar inte belastas i lika hög utsträckning, vilket möjliggör ytterligare kreditgivning och, i förlängningen, positiva effekter för den ekonomiska tillväxten.
Tillämpningsområde
Den nya lagen (”kredithanteringslagen”) reglerar de två olika huvudområdena i kredithanteringsdirektivet, det vill säga förvärv och förvaltning. Därutöver är tillämpningsområdet begränsat till sådana kreditavtal som kan betecknas som nödlidande.
Med nödlidande kreditavtal avses huvudsakligen krediter utfärdade av kreditinstitut för vilka någon eller båda av följande förutsättningar är uppfyllda:
- kreditgivaren anser det vara osannolikt att krediten kommer att återbetalas helt och hållet, utan att åtgärder för att realisera säkerheter tillgrips; och/eller
- kredittagarens väsentliga kreditförpliktelser gentemot kreditgivaren är förfallna till betalning med mer än 90 dagar.
Utöver att kreditavtalen i fråga behöver vara nödlidande för att omfattas av kredithanteringslagen, behöver de också vara ingångna med ett kreditinstitut. Följaktligen omfattas inte fakturakrediter, betalningsanstånd eller liknande som inte har gjorts upp med en bank eller ett kreditmarknadsbolag. Inte heller omfattas kreditavtal som har ingåtts med ett bostadskreditinstitut eller ett konsumentkreditinstitut.
Vissa finansiella företag omfattas inte av kredithanteringslagen. Det rör sig om fondföretag och förvaltare av alternativa investeringsfonder. Därutöver omfattas endast kreditinstitut, bostadskreditinstitut och konsumentkreditinstitut i en högst begränsad utsträckning. Lagstiftaren har emellertid inte utnyttjat kredithanteringsdirektivets möjlighet att undanta specialföretag för värdepapperisering.
De aktörer som kredithanteringslagen följaktligen syftar till att reglera är kreditförvärvare och kreditförvaltare. En kreditförvärvare är en fysisk eller juridisk person som inte är ett kreditinstitut och som inom ramen för sin näringsverksamhet förvärvar nödlidande kreditavtal. En kreditförvaltare är en juridisk person med tillstånd att inom ramen för sin näringsverksamhet bedriva kreditförvaltning för en kreditförvärvares räkning av ett nödlidande kreditavtal.
Med kreditförvaltning avses: i) indrivning av betalning från en låntagare för en kreditförvärvares räkning; ii) omförhandling av villkor med en låntagare enligt en kreditförvärvares instruktioner; iii) hantering av låntagares klagomål; och iv) hantering av information till en låntagare om den fordran som är förfallen till betalning, om avgifter eller om förändring av ränta. Kreditinstitut, konsumentkreditinstitut och bostadskreditinstitut får, i kraft av sina befintliga tillstånd, bedriva kreditförvaltning.
Dessutom innehåller kredithanteringslagen en särskild process för att ansöka om tillstånd att bedriva kreditförvaltning. Det är ett företag som har meddelats ett sådant tillstånd som benämns kreditförvaltare. För verksamhet som kreditförvärvare krävs emellertid inte något tillstånd. Däremot är en kreditförvärvare skyldig att utse någon med erforderligt tillstånd för förvaltning av de förvärvade kreditavtalen.
Skyldigheter för en kreditförvärvare
Enligt kommissionen finns det en risk för att icke-professionella investerare påverkas av marknadskommunikation som i för hög utsträckning endast betonar fördelar med en given investering samtidigt som riskerna med en investering spelas ned. Värdepappersföretag enligt MiFID och försäkringsdistributörer enligt IDD föreslås därför åläggas ett större ansvar för deras marknadsföring, bl.a. att det tydligt ska framgå vilket företag som står bakom viss kommunikation, att väsentliga egenskaper hos en produkt eller tjänst anges i all marknadskommunikation och att kommunikationen är rättvis, tydlig och inte vilseledande samtidigt som det finns en balans i presentationen av risker och fördelar.
Kreditförvaltare
Den som avser bedriva kreditförvaltning utan att inneha tillstånd som kreditinstitut, konsumentkreditinstitut eller bostadskreditinstitut behöver meddelas tillstånd av Finansinspektionen. Förutsättningarna för att tillstånd ska meddelas överensstämmer i huvudsak med vad som gäller för andra finansiella tillstånd, det vill säga att ägare och ledning är lämpliga för uppdraget. Därutöver finns krav på att företaget ska ha inrättat styrformer och interna kontrollmekanismer som säkerställer att relevant lagstiftning efterlevs och att låntagares rättigheter respekteras. Dessutom behöver en policy tillämpas som säkerställer att kredithanteringslagens regler om skydd för låntagare och klagomålsförfaranden uppfylls. Särskilt tillstånd ska också meddelas om kreditförvaltaren avser ta emot och inneha låntagares medel. Mottagna medel måste placeras hos ett kreditinstitut samt hållas avskilda från kreditförvaltarens egna medel.
Kredithanteringslagen ställer upp vissa rörelsekrav kopplat till utläggning av verksamhet, dokumentation samt ett rättvist och professionellt bemötande av låntagare. Dessutom tillämpas vissa delar av inkassolagens bestämmelser med den huvudsakliga innebörden att god inkassosed ska iakttas i kreditförvaltningsverksamhet.
Tillståndsprocessen för att bedriva inkassoverksamhet kvarstår vid sidan av kredithanteringslagen. Skillnaden dessa tillstånd emellan består i karaktären på den verksamhet som respektive tillstånd medger. Medan inkassoverksamhet, enligt inkassolagen, endast omfattar verksamhet med indrivning av fordringar genom krav eller andra inkassoåtgärder (det vill säga åtgärd som innebär påtryckning på gäldenären), omfattar kreditförvaltning även omförhandling av villkor, hantering av klagomål och informationsgivning. Därutöver gör inte inkassolagen någon skillnad på huruvida fordran som är föremål för indrivning är nödlidande eller inte, eller vem som har lämnat krediten. Det kommer följaktligen även fortsättningsvis att finnas utrymme för inkassobolag att bedriva sin verksamhet utan tillstånd enligt kredithanteringslagen, så länge verksamheten inte omfattar indrivning av nödlidande kreditavtal som initialt har ingåtts med ett kreditinstitut. Ett företag med tillstånd att bedriva kreditförvaltning får också bedriva inkassoverksamhet, men inte tvärtom. Dessutom innebär kraven på kreditförvärvare i kredithanteringslagen att det inte är tillräckligt för en sådan att anlita ett inkassobolag för sin kredithantering utan att åtminstone en kreditförvaltare behöver få det uppdraget.
Kreditförvaltare ges genom kredithanteringslagen också en möjlighet att bedriva gränsöverskridande verksamhet. För att göra det behöver ett anmälningsförfarande gentemot Finansinspektionen följas. Finansinspektionen anmäler sedermera i sin tur den behöriga myndigheten i det avsedda värdlandet. Verksamheten får påbörjas i det anmälda värdlandet redan när den utländska myndigheten har bekräftat mottagandet av Finansinspektionens anmälan.
Slutsatser
Det kan konstateras att de nya kraven innebär att företag som tidigare har bedrivit verksamhet med nödlidande kreditavtal enligt inkassolagen behöver ansöka om ett nytt tillstånd som kreditförvaltare. Sedan denna tillståndsplikt trädde i kraft kan det noteras att 14 bolag har meddelats tillstånd för kreditförvaltning av Finansinspektionen och att det finns 108 bolag som alltjämt har tillstånd för inkassoverksamhet.
Vissa skyldigheter enligt kredithanteringslagen medför också en något högre administrativ börda för kreditförvaltare i förhållande till vad som gäller enligt inkassolagen. Sådana krav består exempelvis i nya informations- och dokumentationskrav. Dessutom flyttas tillsynen över såväl kreditförvaltare som inkassobolag från Integritetsskyddsmyndigheten till Finansinspektionen.
Samtidigt innebär regelverket en ytterligare harmonisering på det finansiella området inom EU. Regleringen kommer såtillvida att förenkla möjligheten för kreditförvaltare att bedriva gränsöverskridande verksamhet och i viss utsträckning öka skyddet för låntagare med betalningssvårigheter. Samtidigt är inte rörelsekraven på en kreditförvaltare alltför långtgående. Exempelvis saknas krav på omfattande styrdokument för verksamheten liksom krav avseende kapital- och likviditetstäckning. Följaktligen kan ett tillstånd som kreditförvaltare utgöra ett mindre betungande alternativ till andra tillstånd för bolag som önskar arbeta med nödlidande kreditavtal.
Notiser
-
Försäkring
Regeringen tillsätter en utredning om bl.a. införlivandet av IRRD och nya Solvens II i Sverige
Regeringen har presenterat kommittédirektiven för den utredning som ska lämna förslag på införlivande av dels det nya direktivet om återhämtning och resolution av försäkringsföretag, dels ändringarna i Solvens II-direktivet. Därutöver ska utredningen ta ställning till nya ingripandemöjligheter för Finansinspektionen vid brott mot regler om förvärvstillstånd och även i övrigt analysera huruvida en översyn av sanktionsavgifternas storlek är lämplig. Dessutom ska utredningen ta ställning till huruvida ändringar i reglerna om upptagande av förlagslån ska ändras. Utredningen ska redovisa sitt betänkande senast den 1 september 2025.
Regeringen vill se undantag för tjänstepensioner i förordningen om öppna finansiella tjänster
Regeringen har i ett uttalande med anledning av en fråga från Svensk Försäkring angivit att den önskar ett fullständigt undantag för tjänstepensioner i den nya förordningen om öppna finansiella tjänster (”FIDA”). Skulle ett sådant fullständigt undantag inte bli aktuellt, har två partiella undantag presenterats av dels parlamentet, dels den svenska regeringen. Parlamentets förslag skulle innebära att endast tjänstepensioner som är tillgängliga för alla ”intresserade konsumenter” skulle omfattas. Ett sådant undantag förefaller vara svårtillämpat och oförutsebart. Den svenska regeringens förslag skulle i stället innebära att pensionsplaner som följer av kollektivavtal, pensionsrättigheter som är direkt kopplade till anställningsvillkor och uppgifter som rör en medlems eller en förmånstagares sjuk- och olycksfall undantas från FIDA:s tillämpningsområde. Anledningen till att undanta dessa pensionsplaner anses vara att många medlemsstater, däribland Sverige, redan har välfungerande pensionsöversikter. Förslaget kommer fortsättningsvis att förhandlas i rådet.
Europaparlamentet och rådet har fastställt sina förhandlingspositioner rörande RIS
Både Europaparlamentet och rådet har fastställt sina förhandlingspositioner rörande förslagen i kommissionens Retail Investment Strategy (”RIS”). Kommissionens förslag har tidigare mött stark kritik från svenskt håll där Svensk Värdepappersmarknad och Svensk Försäkring bland annat ansett att det föreslagna ”Value for Money” konceptet för att bedöma skäliga kostnader för finansiella produkter har inslag av prisreglering. Därutöver innehöll kommissionens förslag inledningsvis ett partiellt provisionsförbud som har mötts av kraftig kritik. Svensk Försäkring har även varit särskilt kritiska till de förslagna ändringarna i regelverket för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter (”PRIIP-regelverket”). De ändringar av PRIIP-regelverket som föreslås i RIS innebär bland annat krav på ett verktyg för att jämföra bland annat kostnader och risker förknippade med PRIIP-produkten. Svensk Försäkring har i detta avseende varnat för att detta krav skulle kunna utgöra ett hot mot svenska fond- och depåförsäkringar eftersom avgifter och risker i sådana försäkringar beror på vad den försäkrade väljer att placera i. Både rådet och parlamentet har i sina ståndpunkter valt att ta bort förslaget till provisionsförbud. De vill emellertid behålla Value for Money-konceptet. Rörande ändringarna i PRIIP-regelverket bör noteras att rådet föreslår en ändring i kravet på jämförelseverktyg som i större utsträckning tar höjd för fond- och depåförsäkring.
Svensk försäkring hemställer om ändring av lagen om granskning av utländska direktinvesteringar
Svensk Försäkring har skickat en hemställan till Justitiedepartementet om att undanta svenska försäkrings- och tjänstepensionsföretag från anmälningsskyldigheten enligt lagen om granskning av utländska direktinvesteringar (”FDI-lagen”) vid förvärv av aktier. Förslaget grundar sig på att FDI-lagen i sin nuvarande form inte undantar försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag från skyldigheten att anmäla förvärv av aktier inom ramen för depåförsäkringar. Vid den försäkrades köp av aktier i en depåförsäkring är det försäkrings- eller tjänstepensionsföretaget som blir ägare till aktierna och således innehar den medföljande rösträtten. Försäkrings- och tjänstepensionsföretagen är dock ofta förhindrade att utnyttja rösträtten enligt sina egna villkor och styrdokument. Om flera försäkrade väljer att placera i samma aktie i sina depåförsäkringar kommer försäkrings- eller tjänstepensionsföretagen således att stå som ägare till samtliga dessa aktier och därmed riskera att nå upp till tröskeln på innehav av 10% av rösterna i bolaget. Försäkrings- eller tjänstepensionsföretaget är därmed skyldigt att anmäla innehavet enligt FDI-lagen. Detta blir även särskilt påtagligt mot bakgrund av att FDI-lagen kräver sammanräkning av koncernens totala innehav. I en koncern som exempelvis består av såväl värdepappersbolag som försäkringsbolag skulle en efterlevnad av FDI-lagen därmed kräva att företagen ständigt överför information om koncernföretagens kunders innehav mellan koncernföretagen. Sådana överföringar kan i vissa fall vara otillåtna enligt EU:s marknadsmissbruksförordning.
EIOPA lämnar flera rekommendationer till Finansinspektionen rörande tillsynen över aktsamhetsprincipen i Solvens II
EIOPA publicerade den 2 maj i år en rapport från den översyn som myndigheten har genomfört rörande tillsynen över efterlevnaden av aktsamhetsprincipen i Solvens II inom EES. I översynen ingick tillsynsmyndigheterna för 24 EES stater och av dessa noteras att svenska Finansinspektionen är den tillsynsmyndighet som fick flest rekommenderade åtgärder att vidta för att förbättra tillsynen. EIOPA rekommenderar bland annat att Finansinspektionen ökar sina tillsynsaktiviteter avseende försäkringsföretagens efterlevnad av aktsamhetsprincipen, att inspektionen tar fram riskindikatorer rörande aktsamhetsprincipen kopplat till fondförsäkringar, och att inspektionen tar fram föreskrifter eller rekommendationer till marknaden för att tydliggöra hur riskfyllda/komplexa investeringar ska identifieras och definieras.
Finansinspektionen föreslår höjda belopp för försäkringsdistributörers ansvarsförsäkring
Den 12 juni i år skickade Finansinspektionen ett förslag om ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2018:10) om försäkringsdistribution på remiss. De föreslagna ändringarna innebär att skadebeloppen som ska täckas av försäkringsdistributörernas ansvarsförsäkring höjs. Förslaget har sin bakgrund i att kommissionen, till följd av den översyn EIOPA har i uppdrag att göra vart femte år, antog en delegerad förordning 2024/896 i december 2023 som innebär en uppräkning av beloppet som försäkringsdistributörers ansvarsförsäkring ska täcka. Uppräkningen sker med ökningen i konsumentprisindex mellan den 1 januari 2018 och den 31 december 2022 och genomförs via en ändring av försäkringsdistributionsdirektivet. Denna ändring ska tillämpas från och med den 9 oktober i år. Finansinspektionens förslag till uppräkning av beloppen i sina föreskrifter motsvarar den uppräkning som kommissionen gjort i den delegerade förordningen, d.v.s. 20%. Finansinspektionen föreslår att uppräkning ska göras för samtliga ersättningsnivåer för ansvarsförsäkring som anges i 7 kap. 2 § andra stycket Finansinspektionens föreskrifter om försäkringsdistribution. Uppräkning sker således även för de högre ersättningsbelopp som Finansinspektionen har beslutat ska gälla för företag med fler än en anställd. Sista dag för att besvara remissen är den 7 augusti 2024.
Regeringen föreslår ändrade regler för utbetalning från pensionsförsäkringar och pensionssparkonton
Regeringen lade den 18 juni i år fram en proposition innehållandes förslag till ändrade regler för utbetalning från pensionsförsäkringar och pensionssparkonton.
Som vi nämnde i vårt nyhetsbrev för Q4 2023 kommer förslaget ursprungligen från en blocköverskridande arbetsgrupp som bestått av företrädare för samtliga riksdagspartier, vilken i oktober 2023 kom överens om att genomföra en översyn med målet att göra uttag av tjänstepension mer flexibelt.
Ändringarna av utbetalningsreglerna ska möjliggöra att en påbörjad pensionsutbetalning kan pausas samt att utbetalningstiden ska kunna förlängas efter att utbetalning påbörjats. Förslaget har sin bakgrund i att den s.k. femårsregeln - som innebär att utbetalning från pensionsförsäkring och pensionssparkonto inte får betalas ut under en kortare tid än fem år och ska ske med samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande belopp - har tolkats så att det inte går att avbryta pensionsutbetalningarna under de första fem åren efter att utbetalning har påbörjats. De nya reglerna ska exempelvis möjliggöra för en person som påbörjat utbetalning att göra uppehåll med utbetalningarna för att återuppta förvärvsarbete under en period.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.Eiopa inleder samråd inför nya riktlinjer och tekniska standarder till Solvens II
Till följd av de förändringar som görs i Solvens II inleder Eiopa en konsultation med berörda aktörer om utformningen på kompletterande nivå 2- och 3-akter. Totalt avser Eiopa att publicera drygt 30 dokument för konsultation, även om endast två har publicerats än så länge
-
Bank och betaltjänster m.m.
Delbetänkande avseende införlivande av nya konsumentkreditdirektivet har överlämnats
Den 24 oktober överlämnades ett delbetänkande avseende införlivandet av det nya konsumentkreditdirektivet i Sverige. Utredningen föreslår dels en helt ny konsumentkreditlag, dels ett utvidgat tillämpningsområde av lagen om verksamhet med bostadskrediter (”LVB”). Utvidgningen av LVB består i att även verksamhet med andra konsumentkrediter än bostadskrediter kommer att omfattas. Följaktligen föreslås ett upphävande av den befintliga lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter (”LVK”). Lämnandet av fakturakrediter undantas under vissa förutsättningar. I konsumentkreditlagen föreslås vissa förändringar i förhållande till marknadsföring, informationsgivning och kreditprövning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 20 november 2026.
FI i nytt rättsligt ställningstagande avseende inlåning via digitala plattformar
Finansinspektionen har intagit ett nytt rättsligt ställningstagande med innebörden att digitala inlåningsplattformar som placerar inlåning från tredje parter hos kreditinstitut mot en avgift ska anses utgöra inlåningsförmedlare enligt tillsynsförordningen. Ställningstagandet har betydelse i förhållande till vilken utflödesvikt som det mottagande kreditinstitutet ska tillämpa för inlåningen vid beräkning av dess likviditetstäckning samt hur stor del av inlåningen som kan tas med i beräkningen av ett kreditinstituts tillgängliga stabila finansiering. Innebörden av ställningstagandet är att kreditinstitut inte får räkna in en lika stor del av inlåning via digitala plattformar vid beräkningarna enligt ovan, med motiveringen att denna typ av inlåning anses vara flyktigare än traditionell inlåning.
Betänkande avseende översynen av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder har överlämnats
Regeringen tog den 4 november emot ett betänkande avseende låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder. Utredningen har analyserat vilka makroekonomiska risker som hushållens skuldsättning ger upphov till samt vilka åtgärder som kan användas för att motverka dessa risker. Som en del i detta har utredningen utvärderat det s.k. bolånetaket och amorteringskraven samt lämnat förslag om att förändra dessa. Bolånetaket, d.v.s. ett minimikrav på bostadens belåningsgrad, föreslås höjas från dagens 85 procent till 90 procent och amorteringskravet föreslås sänkas. Sänkningen skulle i så fall innebära att det skärpta amorteringskravet för låntagare med höga skulder i förhållande till deras inkomst tas bort helt och att det övriga amorteringskravet sätts på en enhetlig nivå om 1 procent för alla belåningsgrader över 50 procent.
Regeringen föreslår lagändringar med anledning av överskuldsättningsutredningen samt avtrappat ränteavdrag
Vissa av förslagen som lades fram i överskuldsättningsutredningen väljer regeringen nu att gå vidare med. Det framgår av en proposition som regeringen har presenterat. Propositionen innehåller förslag om skärpt ränte- och kostnadstak och en begränsning av möjligheten att förlänga krediter (utom bostadskrediter). Däremot väljer regeringen att inte gå vidare med förslaget om ett skuld- och kreditregister. I samband med lade regeringen också fram en proposition avseende ett avtrappat ränteavdrag. Förslaget innebär att endast ränta på lån med säkerhet i bostad, noterade värdepapper, fordon, båt, skepp eller luftfartyg, samt lån som har lämnats av en pantbank, kan bli föremål för avdrag.
Promemoria med förslag till anpassningar av svenska regler med anledning av det nya bankpaketet
De nya ändringarna i tillsynsförordningen innebär att det införs ett golv för beräkningen av det totala riskvägda exponeringsbeloppet i kreditinstituts kapitalbaskrav. Undantag föreslås emellertid kunna göras vid beräkning på gruppnivå, förutsatt att såväl institutet som moderinstitutet är belägna i Sverige. Den 30 april i år publicerade Finansdepartementet en promemoria med förslag till anpassningar av de svenska reglerna till följd av bankpaketet. I promemorian föreslås att den potentiella övergångsregleringen, som innebar att golvet inte skulle tillämpas för bostadskrediter med låg risk under en övergångsperiod, inte kommer att utnyttjas i Sverige.
Regeringen föreslår ett upphävande av lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter
Regeringen publicerade den 7 maj i år ett förslag om att upphäva lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter och att lämnande och förmedling av krediter till konsumenter endast får tillhandahållas av kreditinstitut. Förslaget skulle dock inte påverka kreditgivning och kreditförmedling som görs inom ramen för tillstånd enligt betaltjänstlagen eller lagen om verksamhet med bostadskrediter. Inte heller sådan kreditgivning som är undantagen tillståndsplikt enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, t.ex. i samband med försäljning av varor och tjänster mot faktura, skulle påverkas.
Den nya ordningen föreslås gälla från och med den 1 juli 2025 med vissa övergångsregler för företag som redan har tillstånd enligt lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter.
Finansinspektionen lämnar förslag om tydligare ränteinformation från banker
Den 23 maj i år publicerade Finansinspektionen en rapport om konsumenternas ställning på bankmarknaden. Rapporten bygger på det regeringsuppdrag som inspektionen fick 2023 om att kartlägga och analysera behovet av åtgärder för att stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden. I rapporten lämnar inspektionen förslag som ska underlätta för konsumenterna att påverka sina bolåneräntor. Det handlar dels om ett förslag att bankerna tydligt ska informera sina kunder när rabatten på bolåneräntan löper ut, dels att bankerna inte bara ska informera om listräntan utan även om genomsnittsräntan vid villkorsändringar eller ränteerbjudanden. Förslagen ska genomföras genom att Finansinspektionen har inlett en översyn av sina allmänna råd (FFFS 2023:20) om krediter i konsumentförhållanden och genom ett förslag att regeringen ska se över informationskraven i konsumentkreditlagen.
Finansinspektionen avser förlänga riskviktsgolven för bolån och kommersiella fastigheter
Finansinspektionen har meddelat att inspektionen avser att förlänga de riskviktsgolv som gäller för kreditinstitut vid deras kapitalkravsberäkningar. Detta meddelas trots de nya reglerna i bankpaketet om riskviktsgolv som har antagits på EU-nivå under våren. Anledningen är att Finansinspektionen anser att det kommer att dröja innan kraven i det nya bankpaketet kommer att få full effekt till följd av den stegvisa implementeringen. Riskviktsgolvet kommer således även fortsättningsvis att vara 25 procent för bolån och företagsexponeringar med säkerhet i kommersiella bostadsfastigheter samt 35 procent för företagsexponeringar med säkerhet i andra kommersiella fastigheter. Finansinspektionen anser att behovet av de befintliga riskviktsgolven kommer att finnas till och med åtminstone 2027.
Finansinspektionen följer riktlinjer om kreditförvaltares ledning och förvaltning
Finansinspektionen har meddelat att inspektionen kommer att följa de nya riktlinjerna från Eba avseende vägledning för bedömningen om huruvida ledningen hos en kreditförvaltare besitter tillräckliga kunskaper och erfarenheter.
Eba har uttalat sig om nya typer av betalningsbedrägerier och möjliga mitigerande åtgärder
Eba har noterat den ökade frekvensen av bedrägerier kopplade till betalningar. I ett nytt uttalande från april i år föreslår Eba vissa lagstiftningsåtgärder att överväga inom ramen för det nya betaltjänstpaketet (PSR/PSD3). Förslagen handlar om att stärka säkerhetskraven på betaltjänstleverantörer, ställa krav på ett särskilt riskhanteringsramverk för bedrägerier och att tydliggöra ansvarsbestämmelserna. Därutöver uttalar sig Eba om förslag till en mer harmoniserad tillsyn och enklare informationsdelning.
Riksgälden föreslår uppdaterade föreskrifter om insättningsgarantin
Riksgälden har remitterat ett förslag om ändrade föreskrifter om insättningsgarantin. Ändringarna syftar till att anpassa beräkningsmetoder och rapporteringsskyldighet till Eba:s reviderade riktlinjer. Förslaget innehåller ett förändrat beräkningssätt för att fastställa de avgifter som institut är skyldiga att betala till Riksgälden samt utöka instituts uppgiftsskyldighet till att omfatta klientmedelskonton och insättningar i gränsöverskridande verksamhet. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
FI skriver av ärende om nya föreskrifter för betaltjänstleverantörer
Finansinspektionen hade föreslagit nya krav på periodisk rapportering om vissa uppgifter avseende betalkonton. Efter närmare analys har emellertid FI konstaterat att det inte finns rättsliga förutsättningar att införa de nya rapporteringskraven, varför ärendet har skrivits av.
Finansinspektionen föreslår nya föreskrifter och allmänna råd om clearingverksamhet
Finansinspektionen har antagit nya föreskrifter och allmänna råd för clearingverksamhet. Bakgrunden är att en ny lag om clearing av betalningar trädde i kraft den 1 juli 2024 med innebörden att regleringen av sådan clearingverksamhet flyttas från lagen om värdepappersmarknaden till den nya lagen. De nya föreskrifterna innebär bl.a. nya krav på riskhantering, IT-säkerhet, styrning, kapital osv. i clearingbolag.
Kommissionen skjuter upp tillämpningen av nya regler om kapitalkrav för marknadsrisker
Till följd av fördröjningar i implementeringen av Basel III-regelverket i USA och Storbritannien har kommissionen antagit en delegerad akt om att skjuta upp tillämpningen av de nya reglerna om kapitalkrav för marknadsrisker i ett år, med möjlighet till förlängning i ett ytterligare ett år. Anledningen därtill är att europeiska aktörer inte ska hamna i ett sämre läge än deras amerikanska och brittiska motsvarigheter.
Regeringen föreslår ny lag om europeiska gröna obligationer
Till följd av EU:s förordning om europeiska gröna obligationer har nu regeringen lagt fram en proposition till en svensk lag med kompletterande bestämmelser. Dessa avser Finansinspektionens tillsynsbefogenheter och ingripandemöjligheter.
-
Värdepapper m.m.
Esma begär in synpunkter på regleringen av tillåtna tillgångar för värdepappersfonder
Esma begär in synpunkter från relevanta aktörer i fråga om regleringen av tillåtna tillgångar i UCITS-direktivet. Anledningen är att det sedan direktivets ikraftträdande har uppkommit flertalet nya finansiella instrument som kan bli föremål för en fonds tillgångsmassa, vilket riskerar medföra viss otydlighet i fråga om vissa tillgångars tillåtlighet enligt befintlig reglering. Esma kommer att föra vidare synpunkter från konsultationen till kommissionen i form av tekniska råd.
Europeiska tillsynsmyndigheterna publicerar Q&A kopplade till värdepapperiseringsförordningen
Esorna har publicerat tydliggöranden kopplade till värdepapperiseringsförordningen avseende bland annat tolkningsfrågor rörande originatorns bibehållande av risk.
Esma har kartlagt tillämpningen av marknadsföringsregler i Mifid II
Esma har publicerat en rapport avseende dess tillsyn av värdepappersbolags efterlevnad av marknadsföringsregler i EU:s direktiv om värdepappersmarknaden (Mifid II), inklusive en s.k. mystery shopping exercise. Slutsatserna som har presenterats var att värdepappersbolags marknadsföringsmaterial generellt sett efterlever kraven men att det fanns utrymme för förbättring kopplat till hållbarhetspåståenden, reklamidentifiering, angivande av risker kopplade till investeringsprodukter och redovisning av eventuella kostnader.
Esma publicerar riktlinjer för användningen av ESG- och hållbarhetsrelaterade termer i fondnamn
I syfte att säkerställa att investerare skyddas mot ogrundade och överdrivna hållbarhetspåståenden i fondnamn har Esma tagit fram riktlinjer för hur ESG- och hållbarhetsrelaterade termer får användas. En minimitröskel fastställs, med innebörden att minst 80 % av en fonds investeringar ska användas för att möta hållbarhetsmål för att ett ESG- eller hållbarhetsrelaterat namn kan användas för en fond.
Esma publicerar uttalande avseende användningen av AI vid tillhandahållandet av investeringstjänster
Med anledning av den snabba utvecklingen av AI har Esma publicerat ett uttalande om myndighetens inställning till användningen av AI vid tillhandahållandet av investeringstjänster till icke-professionella investerare. Esma ser vissa risker i förhållande till algoritmiska felaktigheter, bristande datakvalitet och avsaknad av transparens i modellerna. Mot bakgrund av de befintliga rörelsereglerna i Mifid II understryker Esma vikten av att implementera interna regler om transparens och riskhantering som både tillvaratar potentialen i AI och samtidigt säkerställer en hög nivå av investerarskydd. Esma kommer att, tillsammans med nationella tillsynsmyndigheter, övervaka användningen av AI i syfte att avgöra huruvida ytterligare åtgärder behövs.
Förslag till lagändringar med anledning av revideringen av Mifid II och Mifir
Som vi rapporterade om i vårt föregående nyhetsbrev har ändringar i Mifid II och EU:s förordning om värdepappersmarknaden (”Mifir”) trätt i kraft under våren. Medlemsstaterna har till den 29 september 2025 på sig att genomföra ändringarna i Mifid II. Finansdepartementet har nu lämnat förslag till lagändringar för att anpassa den svenska värdepapperslagstiftningen till ändringarna i Mifid II och Mifir. Förslagen skickades på remiss den 27 juni i år och remissvaren skulle ha kommit in till Finansdepartementet senast den 28 oktober.
Esma uttalar sig om arbetet för en kortare avvecklingscykel för värdepapper
Det pågår ett arbete internationellt att korta avvecklingscykeln för värdepapper från två arbetsdagar, T+2, till en arbetsdag, T+1. Esma har nu getts i uppdrag att förbereda en rapport om lämpligheten och den eventuella inverkan en sådan förändring skulle få inom EU. Dessutom har dialoger inletts mellan behöriga tillsynsmyndigheter och branschföreningar för att sätta upp lämpliga styrningsmekanismer för att få den kortare avvecklingscykeln på plats.
Förändringar föreslås i regelverk om tillsyn av värdepappersbolag (IFR och IFD)
Kommissionen har ombett Eba och Esma att rådge kommissionen rörande de rapporter som kommissionen ska lämna enligt art. 60 IFR och art. 66 IFD angående delar av regelverken. Eba och Esma har tagit fram förslag till förändringar som har skickats ut för diskussion till berörda intressenter. De föreslagna ändringarna omfattar bl.a. förändringar i beräkning av kapital- och likviditetskrav samt ändringar i hur värdepappersbolag kategoriseras.
-
Penningtvätt och finansiering av terrorism
Regeringen föreslår kriminalisering av olovlig finansiell verksamhet
Regeringen föreslår i en promemoria att bedrivandet av finansiell verksamhet utan tillstånd eller registrering från Finansinspektionen ska kriminaliseras genom införandet av en ny lag om straff för olovlig finansiell verksamhet. Förslaget inbegriper all verksamhet som är föremål för tillstånds- eller registreringsplikt, exempelvis bank- och försäkringsrörelse liksom fond- och betaltjänstverksamhet. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2025.
FI bedömer att bankerna kan stärka sin sanktionsscreening
Finansinspektionen har granskat träffsäkerheten i 19 bankers system för kontroller mot internationella sanktionslistor. På ett övergripande plan anser FI att bankerna har förståelse för sanktionsreglerna och har lämpliga tekniska lösningar för regelefterlevnad. Däremot anser FI att träffsäkerheten är högre vad gäller transaktioner än kunddata och ser därför att det finns viss förbättringspotential på det området.
Nya verktyg föreslås för Finansinspektionens möjlighet att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism
Regeringen föreslår i en promemoria ändringar i betaltjänstlagen med innebörden att Finansinspektionen ska göra en parallell prövning av utländska betaltjänstleverantörer som avser tillhandahålla betaltjänster i Sverige genom ombud. Prövningen av betaltjänstleverantören sker i första hand i hemlandet och det är även hemlandsmyndigheten som registrerar det svenska ombudet. Anledningen till att Finansinspektionen även ska göra en egen bedömning är att svenska ombud till utländska betaltjänstleverantörer har ansetts utgöra en hög risk för penningtvätt, särskilt genom penningöverföringar inom ramen för s.k. hawala-verksamhet.
Nya skyldigheter för clearingbolag föreslås
Regeringen föreslår en ändring i lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism med innebörden att clearingbolag (bolag som bedriver verksamhet med clearing och avveckling av betalningar) ska vara skyldiga övervaka transaktioner mellan clearingdeltagare som är verksamhetsutövare i penningtvättslagens mening. Uppgifter som medför att det finns skälig grund att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism ska sedermera rapporteras till finanspolisen. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Uppdrag till Finansinspektionen att redovisa hur penningtvättstillsynen kan utvecklas.
Regeringen har gett Finansinspektionen i uppdrag att inkomma med en redovisning över hur inspektionens penningtvättstillsyn kan utvecklas med utgångspunkt i Ebas riktlinjer om riskbaserad tillsyn som uppdaterades av Eba under november 2023. Finansinspektionen meddelade den 14 maj att inspektionen följer de uppdaterade riktlinjerna.
Nytt penningtvättspaket antaget
Europeiska unionens råd meddelade den 30 maj i år att de har antagit det tidigare föreslagna penningtvättspaketet som innehåller en helt ny penningtvättsförordning, ett nytt penningtvättsdirektiv och inrättandet av den nya europeiska penningtvättsmyndigheten (”AMLA”). Beslutet innebär att kraven på verksamhetsutövarna i det nuvarande penningtvättsdirektivet överförs till penningtvättsförordningen och skapar således ett harmoniserat penningtvättsregelverk för verksamhetsutövare inom unionen. I det nya penningtvättsdirektivet regleras de nationella finanspolisernas befogenheter och samarbeten mellan varandra medan AMLA bland annat kommer att ha direkt penningtvättstillsyn över vissa verksamhetsutövare med hög residualrisk för penningtvätt och finansiering av terrorism. AMLA ska även samordna de nationella finanspolisernas arbete. Det nya penningtvättsdirektivet och den nya penningtvättsförordningen väntas till största del träda i kraft 2027, medan AMLA ska påbörja sin verksamhet under sommaren 2025.
-
Digital motståndskraft, kryptotjänster m.m.
Regeringen lägger fram propositioner för kompletterande lagstiftning till Dora och Mica
I propositionen till en lag med kompletterande bestämmelser till Dora-förordningen föreslås Riksbanken bli ansvarig myndighet för hotbildsstyrda penetrationstester enligt Dora. Dessutom regleras Finansinspektionens tillsynsbefogenheter samt ingripande- och sanktionsmöjligheter i förhållande till såväl Dora som Mica. Lagen med kompletterande bestämmelser till Mica föreslås träda i kraft den 30 december 2024 och lagen med kompletterande bestämmelser till Dora föreslås träda i kraft den 17 januari 2025.
Eba publicerar ett slutligt utkast på tekniska standarder till Mica-förordningen.
Eba har publicerat de sista utkasten på tekniska standarder avseende tillståndskrav, informationskrav kopplade till ägarprövningar och processen för att godkänna s.k. vitböcker till tillgångsanknutna tokens. Regleringen kring tillgångsanknutna tokens ska börja tillämpas den 30 juni 2024.
Eba publicerar riktlinjer om vissa rörelseregler enligt Mica-förordningen
Eba har publicerat slutliga riktlinjer avseende krav på styrning, hantering av intressekonflikter och ersättning för utgivare av s.k. tillgångsanknutna tokens. Riktlinjerna ställer krav på interna förfaranden och processer för att kunna hantera de risker som finns i verksamheten.
Nästa paket standarder och riktlinjer till Dora publicerade
De europeiska tillsynsmyndigheterna har antagit utkast med det andra paketet med tekniska standarder och riktlinjer inför den påbörjade tillämpningen av Dora. De tekniska standarderna berör incidenter, hotbildsstyrd penetrationstestning, gemensamma undersökningsgrupper och harmonisering av villkor vid tillsynen av kritiska tredjepartsleverantörer. Riktlinjerna avser uppskattning av kostnader till följd av allvarliga incidenter och samarbetet mellan olika tillsynsmyndigheter. De tekniska standarderna har därmed lämnas över till kommissionen för beslut om antagande, vilket förväntas ske i närtid.
-
Hållbarhet
Finansinspektionen följer riktlinjer om riktmärkning av metoder för diversifiering
Finansinspektionen meddelade att inspektionen kommer att följa de nya riktlinjerna från Eba avseende information som ska lämnas om bland annat mångfaldspolicy och lönegap mellan könen.
Europeiska tillsynsmyndigheterna uppmanar till åtgärder för att motverka grönmålning
På uppdrag av kommissionen har de europeiska tillsynsmyndigheterna tagit fram varsin rapport avseende grönmålning i den finansiella sektorn. I slutsatserna betonar myndigheterna att aktörer på den finansiella marknaden har ett ansvar att tillhandahålla hållbarhetsinformation som är rättvisande, tydlig och inte vilseledande. Respektive myndighets rapport går också in mer i detalj på omfattningen och riskerna med grönmålning i respektive sektor.
En sammanställning av rapporterna finns på Finansinspektionens hemsida.
Europeiska tillsynsmyndigheterna föreslår ändringar i SFDR
I samband med en översyn av förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar föreslår de europeiska tillsynsmyndigheterna att det ska introduceras kategorierna "hållbarhet" och "omställning" för finansiella produkter. Kategoriseringen syftar till att underlätta för konsumenter att förstå produkternas målsättning och minska risken för grönmålning.
-
Domar och beslut
Högsta domstolen begär förhandsavgörande från EU-domstolen
Carnegie hade i samband med en pantrealisation av aktier som utgjorde säkerhet för en depåkredit fått information om att VD i bolaget som aktierna avsåg hade antecknats i bolagets insynsregister och var därmed förhindrad att sälja aktier. Trots detta genomförde Carnegie pantrealisationen och ålades därför en sanktionsavgift från FI. Beslutet överklagades till tingsrätten, som fastställde avgiften, och sedermera till hovrätten, som ändrade tingsrättens beslut. Begäran om förhandsavgörande som HD har skickat till EU-domstolen avser således huruvida information om att en viss person har registrerats i insynsregistret i sig också utgör insiderinformation enligt marknadsmissbruksförordningen.
Läs mer här!
Kammarrätten fastställer sanktionsavgift mot Resurs Bank och Svea Bank
Kammarrätten i Stockholm meddelade den 5 juni respektive den 25 september i år att den fastställer Finansinspektionens beslut om anmärkning och sanktionsavgift för Resurs Bank och Svea Bank avseende bristande rutiner för kreditprövning.
Finansinspektionen beslutade under förra året att ge Resurs Bank och Svea Bank en anmärkning förenad med sanktionsavgift till följd av att inspektionen ansett att bankerna inte i tillräcklig utsträckning beaktat konsumenternas ekonomiska förhållanden vid kreditprövningen. Bankerna överklagade beslutet och förvaltningsrätten upphävde det med motiveringen att Finansinspektionen inte hade visat att de uppgifter som legat till grund för bankens kreditprövningar varit otillräckliga. Finansinspektionen överklagade i sin tur förvaltningsrättens dom. Kammarrätten bifaller nu överklagandet och fastställer Finansinspektionens beslut.
Till skillnad mot förvaltningsrätten anser kammarrätten att de uppgifter som banken har bortsett från i sin kreditprövning, däribland storleken på bostadslån, antalet barn i hushållet och vissa andra krediter, är sådana uppgifter som är så centrala för den enskilde konsumentens ekonomiska förhållanden att det inte kan anses att banken har grundat sina kreditbeslut på tillräckliga uppgifter om de enskilda konsumenternas ekonomiska förhållanden.
Såväl Resurs Bank som Svea Bank har nu överklagat kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen.
Förvaltningsrätten avslår överklaganden i mål om blankning
Två alternativa investeringsfonder och en privatperson hade överklagat ett beslut från Finansinspektionen rörande sanktionsavgift på grund av överträdelser av blankningsförordningen. Överträdelserna bestod i att fonderna och personen inte hade anmält korta nettopositioner som de hade tagit i samband med en riktad nyemission. Förvaltningsrätten avslog överklagandet.
-
Finansinspektionens tillsynsaktiviteter
FI meddelar Marginalen Bank varning
Finansinspektionen har meddelat Marginalen Bank en varning eftersom banken inte har behandlat fyra kunder som kunder med inbördes anknytning. Detta har medfört att banken inte har lagt samman exponeringarna mot dessa fyra kunder. Skulle en sådan sammanläggning ha gjorts skulle exponeringarna väsentligt ha överstigit de gränsvärden som framgår av tillsynsförordningen. Bristerna har även inneburit att banken inte har kunnat anses ha en tillräcklig kontroll över sina risker.
FI undersöker SBAB
Finansinspektionen ska undersöka SBAB:s kreditriskhantering och huruvida denna lever upp till kraven på styrning, riskhantering och kontroll. Anledningen uppges vara att SBAB har vuxit till en betydande aktör på marknaden för utlåning till kommersiella bostadsfastigheter.
FI avskriver undersökning av Nordnet Pensionsförsäkring
Finansinspektionen har undersökt bolagets beräkning av kapitalkrav för annullationsrisk liksom vilka riskreduceringstekniker som används vid denna beräkning. Därutöver har vissa delar av de försäkringstekniska avsättningarna och beräkningsunderlagen undersökts. Däremot har inte någon bedömning gjorts från FI på det underlag som bolaget har skickat in, men med hänsyn till den tid som förflutit sedan undersökningen inleddes anser inspektionen att det inte längre är motiverat att vidta ytterligare utredningsåtgärder. Undersökningen skrivs därför av.
FI inleder en fördjupad analys rörande förmedling av sparförsäkringar
Finansinspektionen har meddelat att de inleder en fördjupad analys av intressekonflikter vid förmedling av sparförsäkringar. Analysen avser hur ersättningar såsom provisioner från försäkringsföretag och produktbolag i syfte att ge inspektionen en djupare förståelse för hur provisioner och andra ersättningar erhålls på försäkringsförmedlarmarknaden samt vilka intressekonflikter som blir relevanta i förhållande till dessa. Inom ramen för analysen har Finansinspektionen skickat ut enkäter till försäkringsförmedlare i enlighet med de planerade enkäter som inspektionen publicerade i april i år.
Finansinspektionen underrättar utländska tillsynsmyndigheter om klagomål
Finansinspektionen har underrättat tillsynsmyndigheter i Grekland och Cypern om klagomål från konsumenter avseende bristande informationsgivning mot fyra värdepappersbolag. Ett av värdepappersbolagen har sedan underrättelsen blivit av med sitt tillstånd.
Finansinspektionen undersöker Zimpler
Finansinspektionen ska undersöka hur Zimpler följer penningtvättsregelverket. Undersökningen omfattar företagets allmänna riskbedömning, rutiner för kundkännedom, riskbedömning av kunder och kundkännedomsåtgärder.
Zimpler har en betydande exponering mot spelbranschen. Eftersom spelbranschen anses löpa en hög risk att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism inleder Finansinspektionen nu en undersökning för att granska hur företaget motverkar att de blir utnyttjade för penningtvätt och terrorismfinansiering.
Finansinspektionen ger Loomis anmärkning och sanktionsavgift
Finansinspektionen har meddelat beslut om anmärkning och sanktionsavgift för Loomis Sverige. Inspektionen anser att Loomis har överträtt flera centrala delar av penningtvättsregelverket inom ramen för sin uppräkningsverksamhet, d.v.s. betaltjänstverksamhet som möjliggör insättningar av kontanter på betalkonton. Bland annat pekar inspektionen på brister i den allmänna riskbedömningen avseende bedömning av geografiska risker och riskerna förknippade med kunder som bedriver kontantintensiv verksamhet. Därutöver anser inspektionen att Loomis bedömningar av kundernas riskprofil varit bristfälliga. Bland annat ska Loomis i flera fall inte ha inhämtat information om affärsförbindelsernas syfte och art, inte gjort individuella bedömningar av om kunderna driver kontantintensiv verksamhet och inte ha inhämtat uppgifter om medlens ursprung från kunder förknippade med hög risk för penningtvätt. Finansinspektionen anser även att bristerna förvärras av att Loomis både enligt inspektionens bedömning och enligt bolagets egen allmänna riskbedömning bedriver verksamhet förknippad med hög risk för penningtvätt. Inspektionen anser att överträdelserna var allvarliga och sanktionsavgiften bestämdes till 40 miljoner kronor.
Finansinspektionen ger Svenska kyrkans tjänstepensionsförening anmärkning och sanktionsavgift
Svenska kyrkans tjänstepensionsförening meddelades en anmärkning förenad med sanktionsavgift på fem miljoner kronor till följd av brister i det interna regelverket. Bristerna avser att föreningens styrdokument för hantering av investeringsrisker inte har följt kravet på beslutade risktoleransgränser som följer av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2019:21) om tjänstepensionsföretag. Finansinspektionen anser även att det faktum att föreningen har låtit en investering i ett fastighetsbolags aktier bli en stor del av föreningens totala investeringar har gjort bristen på risktoleransnivåer än mer allvarlig. Inspektionen anser däremot att överträdelsen som helhet är av måttligt slag, bland annat eftersom det inte finns något som tyder på att bristen äventyrat föreningens finansiella ställning.
Finansinspektionen ger Nasdaq Stockholm en anmärkning och sanktionsavgift
Nasdaq Stockholm meddelades en anmärkning förenad med sanktionsavgift på 100 miljoner kronor för överträdelser av EU:s marknadsmissbruksförordning (EU) nr 596/2014 (MAR) och lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (LV). Överträdelserna består bland annat av brister i hur Nasdaq Stockholm har bedrivit den handelsövervakning som krävs enligt MAR, kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/957 och LV och som syftar till att förhindra, upptäcka och rapportera insiderhandel. Överträdelserna har skett i samband med fyra större bolagshändelser under 2021 och 2022. Finansinspektionen bedömer även att Nasdaq vid två tillfällen under 2022 och 2023 har inlett handel i finansiella instrument innan godkända prospekt fanns registrerade hos Finansinspektionen. Finansinspektionen bedömer att överträdelserna är allvarliga bland annat eftersom de haft konkreta effekter på det finansiella systemet och även riskerar att skada marknadens förtroende till det finansiella systemet.
Finansinspektionen förelägger storbanker att åtgärda brister i infrastrukturen för betalningar
Finansinspektionen har förelagt Handelsbanken, SEB och Swedbank att åtgärda vissa brister i infrastrukturen för betalningar senast i december 2026. Dessutom har inspektionen kontaktat tillsynsmyndigheterna i Finland och Danmark med ett uppmanande om att besluta om motsvarande åtgärder avseende Nordea och Danske Bank. De brister som Finansinspektionen har identifierat är att det finns begränsningar i möjligheten till informationsöverföring i Bankgirots (vilket ägs av ovan nämnda banker) clearingsystem. Denna brist medför att penningtvättsregelverkets krav på information som ska följa med överföringar inte efterlevs.
Finansinspektionen skriver av undersökning av Spotlight Stock Market
Finansinspektionen har undersökt Spotlight Stock Markets interna styrning och kontroll i förhållande till dess noteringsprocess. Bl.a. uppmärksammades vissa brister i hanteringen av intressekonflikter, särskilt avseende de stödtjänster som Spotlight Stock Market erbjuder emittenter i samband med en notering. Spotlight Stock Market har dock vidtagit åtgärder efter inspektionens preliminära bedömning vilka i allt väsentligt har rättat de brister som inspektionen iakttagit. Ärendet har därför skrivits av.
Finansinspektionen har skrivit av flera ärenden rörande granskning av konsumentkreditinstituts kreditprövningar
Finansinspektionen har skrivit av ärendena rörande om Viaconto Swedens, Cashbuddys och Thorn Privatfinans kreditprövningar sker enligt god kreditgivningssed och tar hänsyn till konsumenternas intressen. Anledningen till att ärendena avskrivits är att Finansinspektionen inte har kunnat identifiera sådana brister som givit anledning till ingripande. Det innebär att Finansinspektionen nu har skrivit av tre undersökningar av konsumentkreditinstituts kreditprövningar bara i år.
