Utöver sedvanlig omvärldsbevakning delar vi i denna artikel ut Ris och Ros till händelser under det gångna året som särskilt förtjänas att uppmärksammas.
Årets Ris…
…går till Finansdepartementet! Överskuldsättningsutredningen som mottogs av Finansdepartementet under år 2023 hade tagit fram väl beredda förslag för att skapa förutsättningar för att hantera den ökande överskuldsättningen hos framför allt hushållen. En del i detta var det skuld- och kreditregister som länge har efterfrågats av branschen. Ett införande av registret var emellertid inte en del av den proposition som regeringen sedermera överlämnade till riksdagen. I stället har Finansdepartementet hastigt, och utan någon vidare konsekvensanalys, tagit fram en egen promemoria. Denna promemoria innehöll det klart mer ingripande förslaget om att upphäva lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter (”LVK”), allt i syfte att endast tillåta konsumentkreditgivning och konsumentkredit-förmedling från kreditinstitut. Detta sätt att angripa överskuldsättningsproblematiken innebär i praktiken ett fullständigt undandragande av mattan för de drygt 70 bolag som verkar med tillstånd enligt LVK. Inte heller finns det något som talar för att förslaget skulle tillföra något i kampen mot överskuldsättningen. Tvärtom har Finansinspektionen bedrivit en intensiv tillsyn av kreditprövningen i bolag med tillstånd enligt LVK och inte i ett enda fall under året kunnat konstatera att det föreligger några brister. Däremot har sådana brister konstaterats hos kreditinstitut, vilket förstärker intrycket av att den föreslagna åtgärden är helt missriktad.
Förslaget från Finansdepartementet kommer också mitt under Konsumentkreditutredningens pågående utredning om införlivande av det nya konsumentkreditdirektivet, som hade beställts av Justitiedepartementet. Även denna utredning föreslår ett upphävande av LVK, men föreslår samtidigt att denna ska ersättas av en utvidgad lag om verksamhet med bostadskrediter (vilken av naturliga skäl i så fall skulle byta namn). Bolag som verkar under ett tillstånd enligt LVK skulle, enligt Konsumentkreditutredningen, sömlöst övergå till att vara verksamma under den nya lagstiftningen. Hur dessa olika förslag förhåller sig till varandra är tämligen oklart och berörs endast kort av Konsumentkreditutredningen. De på många punkter motsägelsefulla förslagen ligger nu samtidigt på bordet och skapar en hög grad av förvirring i branschen. En viss grad av förankring, eller åtminstone kommunikation, mellan Finansdepartementet och Justitiedepartementet hade varit på sin plats.
Årets Ros…
…går till Klimat- och näringslivsdepartementet! Departementet har tillsatt ett nytt implementeringsråd vars syfte är att stärka svenska företags konkurrenskraft genom att undvika implementering av EU-rättsliga direktiv utöver miniminivån. Därigenom ska omotiverade regelbördor kunna undvikas i så hög utsträckning som möjligt. För en bransch som är så pass reglerad som finansbranschen skulle detta kunna innebära en väsentlig lättnad, givet att det har funnits en tendens i Sverige att i många fall gå längre i den nationella reglering än vad som krävs. Implementeringsrådet ska också i högre grad involveras i den tidiga processen redan innan lagstiftningsförslag läggs fram, d.v.s. i kommissionens faktainsamlings- och konsultationsprocesser, med ett fokus på att driva på för att värna svenska företags konkurrenskraft. Det återstår att se vilka faktiska effekter som implementeringsrådet kommer att medföra men det står åtminstone klart att initiativet är välkommet.
Notiser
-
Finansinspektionens tillsynsaktiviteter
FI beslutar om anmärkning och sanktionsavgift till Klarna Bank
FI beslutade den 11 december 2024 att ge Klarna Bank en anmärkning förenat med en sanktionsavgift om 500 miljoner kronor. Anmärkningen ges på grund av att Klarna anses ha överträtt flera centrala bestämmelser i penningtvättslagen. Överträdelserna bestod i, bland annat, att Klarna inte i tillräcklig utsträckning beaktat riskerna i vissa av sina distributionskanaler, att otillräckliga kundkännedomsåtgärder vidtagits i förhållande till kunder som använder deras produkt ”faktura” och att det har saknats rutiner för modellriskhantering.
FI beslutar om anmärkning och sanktionsavgift till Partner Fondkommission
FI beslutade den 11 december 2024 att ge Partner Fondkommission en anmärkning förenat med en sanktionsavgift om 100 000 kronor på grund av att Partner har underlåtit att rapportera transaktioner med finansiella instrument. Vid sju emissioner konstateras Partner ha tillhandahållit investeringstjänsten ”utförande av order på kunders uppdrag” utan att ha rapporterat transaktionerna, vilket utgör en överträdelse av rapporteringsskyldigheten i Mifir.
FI granskar vissa kreditinstituts hantering av nödlidande exponeringar
FI ska genomföra en fördjupad analys av 13 medelstora och små kreditinstituts hantering av nödlidande exponeringar. Analysen kommer att omfatta kreditinstitutens riskhanteringsramverk avseende nödlidande lån och dess strategier för att minska andelen av sådana lån.
FI ger Amal Express en sanktionsavgift
FI har meddelat en sanktionsavgift till Amal Express om 100 000 kr till följd av brister i den allmänna riskbedömningen, riskbedömningen av kunder och åtgärderna för kundkännedom i sin hawala-verksamhet. Följaktligen har inte föreningen uppfyllt de krav som ställs i penningtvättsregelverket.
-
Domar och beslut
Högsta förvaltningsdomstolen underkänner Skatteverkets inställning till beskattning av mottagen återförsäkring
Högsta förvaltningsdomstolen avslår Skatteverkets överklagande av tidigare instansers domar i ett mål mot Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv. Skatteverket menade att försäkringsbolagets rörelse avseende mottagen återförsäkring ska inkomstbeskattas, i stället för att vara skattepliktig till avkastningsskatt, när återförsäkringarna avser risker som hänför sig till sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Högsta förvaltningsdomstolen menade att något lagstöd för en sådan tolkning inte fanns och avslog därmed Skatteverkets överklagande.
Högsta domstolen meddelar dom i mål om bolånebedrägeri
Högsta domstolen har fastslagit i en dom att den som lämnar osanna uppgifter i syfte att få ett bolån kan dömas för bedrägeri och därmed klargjort innebörden av skaderekvisitet. I målet hade lämnandet av oriktiga uppgifter inte lett till någon faktisk förlust för det kreditgivande institutet och det hade funnits en fullgod säkerhet för krediten. Högsta domstolen konstaterar dock att det var tillräckligt att fordran, till följd av det oriktiga kreditunderlaget, har varit förenad med större risk för förlust än vad kreditgivaren hade haft anledning att räkna med för att ansvar för bedrägeri förelåg.
-
Hållbarhet
Förordning om ESG-rating antagen
Rådet och parlamentet har antagit en ny förordning om rating av hållbarhetsrelaterade aktiviteter. Syftet är att stärka tillförlitligheten av ESG-rating liksom att öka transparensen. Bland annat uppställs tillståndskrav för att tillhandahålla ESG-rating och företagen med tillstånd kommer att underställas tillsyn av Esma.
-
Digital motståndskraft, kryptotjänster m.m.
ITS avseende informationsregister enligt Dora antagen
Efter de utdragna diskussionerna om vilken identifikationskod som skulle efterfrågas i mallarna för rapportering av informationsregister enligt Dora, har nu kommissionen antagit den genomförandeförordning som krävs för att rapporteringskraven ska börja tillämpas. Den antagna versionen av förordningen stadgar att antingen LEI-kod eller EUID, eller båda två, kan användas.
Riktlinjer om klassificeringen av kryptotillgångar antagna
De europeiska tillsynsmyndigheterna har antagit riktlinjer om klassificeringen av kryptotillgångar såsom tillgångsanknutna token, e-pengatoken eller andra kryptotillgångar. Syftet är att säkerställa en enhetlig tillämpning av MiCA.
FI har analyserat användningen av AI i finansbranschen
Till följd av den snabba utvecklingen av den generativa AI-tekniken har FI tagit fram en rapport för att kartlägga hur AI används av svenska finansiella företag. I rapporten konstateras att en hög andel (84 %) av de tillfrågade företagen använder tekniken på något sätt. Inte lika många har dock antagit en formell policy för ändamålet (41 %). De största riskerna som företagen själva har identifierat med AI rör datakvaliteten och dataskyddet. FI konstaterar också att inspektionen kommer att följa användningen av AI i samband med sin tillsyn enligt den nya AI-förordningen.
-
Penningtvätt och finansiering av terrorism
FI uppdaterar Q&A avseende periodisk rapportering
FI har uppdaterat sina frågor och svar avseende den periodiska rapporteringen enligt penningtvättsregelverket. Svaren innehåller bland annat vissa förtydliganden kopplade till definitionen av korrespondentförbindelser samt anvisningar när det gäller distributionskanaler.
FI meddelar att de följer nya travel rule-riktlinjer
FI har meddelat att inspektionen kommer att följa Ebas nya riktlinjer om informationskrav i samband med överföringar av medel och vissa överföringar av kryptotillgångar. Riktlinjerna innebär att skyldigheterna att ange information om avsändare och mottagare inte endast ska tillämpas på sedvanliga betalningar utan även vid överföring av kryptotillgångar.
Nya riktlinjer för att säkerställa efterlevnaden av sanktioner
Eba har antagit nya riktlinjer som syftar till att säkerställa att kredit- och betalningsinstituts styrnings- och riskhanteringsarrangemang är tillräckliga för att upprätthålla restriktiva sanktioner. Härigenom anser Eba att risken minskar för potentiella kringgåenden av sanktionerna.
-
Värdepapper m.m.
Den nya noteringsakten träder i kraft
Den 4 december 2024 trädde EU:s noteringsakt i kraft, vilken innehåller förändringar i prospekt- och marknadsmissbruksförordningen, liksom regelverken för värdepappersmarknaden (Mifid och Mifir). Syftet är att förenkla kapitalanskaffningen för små- och medelstora företag.
Esma begär in synpunkter till dess tekniska råd rörande noteringsakten
Esma har initierat en konsultation avseende de tekniska råd som myndigheten ska lämna avseende tillämpningen av förändringarna i marknadsmissbruksförordningen (Mar) och regelverken för värdepappersmarknaden (Mifid/Mifir). Avseende Mar ska råden bland annat avse exempel på relevanta tidpunkter för offentliggörande och under vilka förutsättningar som offentliggörande kan skjutas på. Avseende Mifid ska råden avse en granskning av kriterierna för en MTF att klassificeras som en tillväxtmarknad för små och medelstora företag liksom vissa övriga registreringskriterier för en MTF. Konsultationen avslutas den 30 april 2025.
Esma yttrar sig över kommissionens konsultation om makrotillsynsåtgärder av kreditförmedling utanför banksektorn
Kommissionen initierade under våren en konsultation avseende tillräckligheten i regleringen av kreditförmedling utanför banksektorn (s.k. Non-Bank Financial Intermediation; ”NBFI”). Esma har nu yttrat sig över denna konsultation och fokuserar framför allt på brister i regleringen av likviditetshantering för värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder. Ett förslag som Esma lägger fram i sitt yttrande är att införa en notifieringsperiod för inlösen för öppna fonder som investerar i illikvida tillgångar med en långsiktig investeringshorisont, såsom fastigheter. Esma efterlyser dessutom vidare undersökningar rörande de eventuella risker som värdepappersfonder med höga nivåer av finansiell hävstång innebär för den finansiella stabiliteten.
Esma öppnar en konsultation avseende kreditgivande fonder som är öppna för inlösen
Esma begär in synpunkter på ett utkast på tekniska standarder avseende bemyndiganden som myndigheten fått till följd av förändringar i direktivet om alternativa investeringsfonder. De tekniska standarderna rör kriterier för att en kreditgivande alternativ investeringsfond ska möta för att kunna vara öppen för inlösen. Konsultationen avslutas den 12 mars 2025.
Nya regler för clearing av värdepapper har antagits
Såväl rådet som parlamentet har antagit förändringar i EU:s regelverk för marknadsinfrastruktur (Emir). Förändringen innehåller krav på att deltagare hos centrala motparter inom EU måste cleara en del av sina derivatkontrakt hos en central motpart inom EU. Syftet är att minska beroende av centrala motparter i tredje land.
-
Bank och betaltjänster m.m.
Nytt förslag om Riksbankens finansiering
Regeringen har lagt fram ett förslag om nya möjligheter för Riksbanken att finansieras. Bland annat föreslås att Riksbanken ska få kräva att en andel av kreditinstituts inlåning och skuldförbindelser ska motsvaras av kreditinstitutets inlåning hos Riksbanken, om Riksbankens eget kapital understiger målnivån för det egna kapitalet. Dessutom införlivas ändringar i EU:s finalitydirektiv med innebörden att även betalningsinstitut ska få delta i Riksbankens avvecklingssystem om de uppfyller vissa krav. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari respektive den 9 april 2025.
Nya kapitaltäckningsregler för specialiserade skuldomstrukturerare
Den 1 januari 2025 träder vissa förändringar i tillsynsförordningen i kraft. En av dessa är att kreditinstitut som uppfyller förutsättningarna för att klassificeras som specialiserade skuldomstrukturerare inte kommer att behöva göra avdrag i deras kapitalbasberäkning för otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar. Det är kreditinstitutet själv som avgör om förutsättningarna för klassificeringen är uppfyllda, d.v.s. att den huvudsakliga verksamheten består i att köpa, förvalta och omstrukturera nödlidande krediter, att balansomslutningen inte överstiger EUR 20 miljarder samt att den stabila nettofinansieringskvoten inte understiger 130 procent.
Eba konsulterar om riktlinjer för innebörden av proportionerliga diversifieringsmetoder
Eba har tagit fram utkast på riktlinjer som nu skickas ut på konsultation för vad som ska anses utgöra ett ”betydande antal exponeringar”. Bedömningen är av betydelse för att exponeringen i fråga ska kunna åsättas en riskvikt om 75 procent i stället för 100 procent vid institutens kapitalkravsberäkningar för kreditrisk enligt schablonmetoden. Det initiala förslaget är att maximalt 10 procent av enskilda hushållsexponeringar får överstiga 0,2 procent av det totala värdet av hushållsexponeringar för att den fördelaktigare riskvikten ska kunna tillämpas. Konsultationen pågår t.o.m. den 12 februari 2025.
Eba publicerar slutliga tekniska standarder för kapitalkravsberäkningar avseende marknads- och motpartsrisk
Som en del i ändringarna i tillsynsförordningen har Eba getts mandat att ta fram tekniska standarder för kapitalkravsberäkningen av marknads- och motpartsrisker. De tekniska standarderna berör mer specifikt att ta fram en metod för identifiering av en positions huvudsakliga riskdrivare samt för att avgöra huruvida en transaktion utgör en lång eller en kort position. Definitionerna har betydelse för att avgöra huruvida ett institut omfattas av de förenklade beräkningsmetoderna för institut med mindre verksamhet i handelslagret.
Regeringen föreslår tillståndsplikt för valutaväxling och penningöverföringar
Regeringen lade den 10 december 2024 fram en proposition med innebörden att den tidigare registreringsplikten för valutaväxlare och vissa betaltjänstleverantörer ska ersättas av en tillståndsplikt. Bakgrunden är att dessa aktörer bedöms ha en central funktion vid kriminella nätverks penningtvätt, varför högre krav och en tydligare tillsyn anses vara lämpligt. Leverantörer av kontoinformationstjänster undantas emellertid fortsatt från tillståndsplikten. Enligt förslaget ska däremot sådana leverantörer omfattas av penningtvättslagen.
FI ändrar föreskrifter till följd av EU:s andra bankpaket
FI har beslutat att ändra sina föreskrifter (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar. Ändringarna består i, bland annat, att exponeringar i form av säkerställda obligationer under vissa förutsättningar får en förmånligare behandling enligt CRR och att antaganden om implicit statligt stöd kan göras vid vissa kreditvärderingar. Dessutom upphävs FI:s föreskrifter om ränterisk i övrig verksamhet och föreskrifterna om rapportering av internt bedömt kapitalbehov. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2025.
FI meddelar att de följer nya riktlinjer om värdepapperisering
FI meddelade den 12 december att inspektionen kommer att följa Ebas nya riktlinjer om STS-kriterier för värdepapperisering i balansräkningen. Riktlinjerna tydliggör hur kraven på enkelhet, standardisering och transparens liksom kraven på kreditriskskyddsavtal, tredjepartskontroller och syntetisk överskottsmarginal ska tillämpas på värdepapperiseringar i balansräkningen för att dessa ska anses vara ”enkla, transparenta och standardiserade”.
-
Försäkring
Försäkring
Eiopa efterlyser fler undantag från Dora
I slutet av år 2023 antogs flertalet ändringar till Solvens II-direktivet. En av dessa ändringar är att fler försäkringsbolag ska undantas från Solvens II-direktivets tillämpningsområde. Det förväntas dock dröja till åtminstone år 2026 innan dessa undantag fullt ut börjar att tillämpas. Däremot kommer Dora att börja tillämpas redan den 17 januari 2025. Det är endast bolag som är undantagna enligt nuvarande Solvens II som kommer att undantas från Doras tillämpningsområde, vilket innebär att bolag som blir undantagna i och med att förändringarna av Solvens II införlivas kommer att träffas av Dora fram till dess. Detta anser Eiopa vara oproportionerligt betungande för sådana bolag, varför myndigheten har hemställt om en harmonisering av Doras tillämpningsområde med det som kommer att gälla i Solvens II efter förändringarna.
Eiopa konsulterar om nya bilagor till dess ställningstagande om riskreduceringstekniker avseende annullationsrisk
Eiopa har initierat en konsultation avseende ett förslag om att tydliggöra hur riskreduceringstekniker genom återförsäkring bör användas i förhållande till försäkringsbolags beräkning av deras annullationsrisk för solvenskapitalkravet. Konsultationen omfattar även förslag på vägledning avseende uppsägningsvillkor i återförsäkringsavtal och dess påverkan på kapitalkravsberäkningar. Konsultationen pågår t.o.m. den 7 februari 2025.
Eiopa bjuder in till samråd avseende medvetenheten om klimatrelaterade risker
Eiopa begär in synpunkter från branschen avseende ett förslag till ett nytt EU-gemensamt verktyg som avser öka medvetenheten bland husägare om deras utsatthet för naturskador och klimatrelaterade risker. Konsultationen avslutas den 28 februari 2025.
