Välkommen till årets första nyhetsbrev inom finansiell reglering
Utöver att informera om aktuella nyheter inom finansiell reglering har vi i detta nyhetsbrev valt att närmare analysera CSRD och dess effekter på den finansiella sektorn i Sverige.
Lindahl önskar er en trevlig läsning!
Bakgrund
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 (”CSRD”) antogs 2022 och innebär flertalet ändringar i de direktiv som styr redovisning inom EU. CSRD medför bl.a. utökade krav på offentliggörande av hållbarhetsinformation samt innebär att fler företag än tidigare omfattas av kraven på hållbarhetsrapportering.
Krav på hållbarhetsrapportering infördes på EU-nivå redan 2014 genom det så kallade ”Non-Financial Reporting Directive” (”NFRD”). Enligt NFRD gällde att medlemsstaterna skulle anta författningar som innebar att vissa företag skulle lämna en icke-finansiell rapport tillsammans med förvaltningsberättelsen. NFRD genomförde ändringar i direktiv 2013/34/EU (”Redovisningsdirektivet”), vilket för svensk del gäller för aktiebolag och vissa handelsbolag. CSRD ersätter reglerna i NFRD och innebär bl.a. att kravet på att lämna en icke-finansiell rapport skärps. Enligt CSRD omfattas dessutom fler företag och koncerner av kraven på att hållbarhetsrapportera.
Från och med den 6 juli i år ska EU:s medlemsstater ha antagit lagar och regler för att införliva CSRD. Den 19 juni 2023 kom den svenska utredningen om införlivandet av CSRD med sitt slutbetänkande. Utredningen lämnade flera förslag för att anpassa de svenska reglerna om hållbarhetsrapportering efter CSRD. Utredningen föreslog även att de nya reglerna skulle träda i kraft från och med den 1 januari 2024 med vissa övergångsbestämmelser fram till 2030. Det dröjde emellertid till den 16 februari i år innan regeringen presenterade det förslag som de remitterade till Lagrådet. Däri föreslog regeringen bl.a. att gränsvärdena för vilka företag som ska hållbarhetsrapportera ska höjas jämfört med vad utredningen hade föreslagit. Bakgrunden är det delegerade direktiv (EU) 2023/2775 som EU-kommissionen antog den 17 oktober 2023 och som innebär ändringar av storlekskriterierna för företagen i Redovisningsdirektivet på så sätt att tröskelvärdena för mikroföretag, små och medelstora företag, stora företag eller koncerner justeras uppåt med 25 procent till följd av inflationen. NFRD krävde enbart att vissa företag som klassas som stora företag enligt Redovisningsdirektivet skulle hållbarhetsrapportera. Eftersom årsredovisningslagen (1995:1554) (”ÅRL”) som NFRD främst införlivats genom inte har samma indelning i mikro, små, medelstora och stora företag som Redovisningsdirektivet, reglerades detta genom införandet av gränsvärden, motsvarande tröskelvärdena i Redovisningsdirektivet, för att avgränsa vilka bolag som behöver hållbarhetsrapportera.
Av särskilt intresse för den finansiella sektorn är att lagrådsremissen, till skillnad från utredningen, föreslog att alternativa investeringsfonder skulle vara undantagna kraven på hållbarhetsrapportering. Regeringen motiverade detta med en önskan om att genomföra CSRD på miniminivå. Regeringen ville därför utnyttja den möjlighet som direktivet ger att undanta vissa finansiella produkter från kravet på hållbarhetsrapportering. Eftersom alternativa investeringsfonder kan bildas som aktiebolag eller handelsbolag kan de bli skyldiga att upprätta och offentliggöra årsredovisning i enlighet med ÅRL. Med utredningens förslag skulle de därmed behöva hållbarhetsrapportera. Därför föreslog regeringen att alternativa investeringsfonder skulle undantas från kraven om hållbarhetsrapportering i ÅRL.
Den 11 mars i år kom Lagrådet med sina synpunkter och ändringsförslag. Förutom att lämna synpunkter av främst lagteknisk karaktär identifierade Lagrådet vissa punkter där regeringens förslag skulle gå längre än vad CSRD kräver. Mot bakgrund av regeringens uttalade mål att genomföra direktivet på miniminivå föreslog Lagrådet vissa ändringar som skulle innebära att färre företag omfattas av kraven på att lämna hållbarhetsrapport jämfört med regeringens förslag.
Regeringen överlämnade sin proposition, prop. 2023/24:124, till riskdagen den 3 april i år. Propositionen motsvarar i stora delar det förslag som regeringen remitterade till Lagrådet men genomför i allt väsentligt de materiella ändringar som Lagrådet föreslog. Enligt regeringens förslag ska de nya reglerna träda i kraft den 1 juli i år med övergångsbestämmelser till och med 2029 i enlighet med det som föreskrivs i CSRD.
Införlivande
NFRD
NFRD införlivades i Sverige 2016 genom ändringar i främst ÅRL. I det svenska införlivandet infördes krav på hållbarhetsrapportering för företag som omfattas av ÅRL och överstiger fler än ett av gränsvärdena;
- Medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250,
- Företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor,
- Företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 350 miljoner kronor.
Gränsvärdena sattes för att motsvara de dåvarande tröskelvärdena för vad som utgör stora företag enligt Redovisningsdirektivet.
Företag som omfattas av ÅRL är förutom aktiebolag och sådana handelsbolag som omfattas av Redovisningsdirektivet exempelvis ekonomiska föreningar samt vissa ideella föreningar och stiftelser. Sverige gick därvid längre än vad NFRD krävde genom att låta kraven på hållbarhetsrapportering omfatta fler associationsformer än nödvändigt enligt direktivet. Dessutom innehöll NFRD enbart krav på att sådana företag eller koncerner som är av allmänt intresse och har haft över 500 anställda i genomsnitt under räkenskapsåret skulle behöva hållbarhetsrapportera. Även dessa kvalificeringar valde den svenska lagstiftaren att bortse ifrån genom att införa mer långtgående krav även i denna del.
Reglerna som infördes i ÅRL innefattar även krav på hållbarhetsrapportering för koncerner som konsoliderat överstiger fler än ett av gränsvärdena ovan och har ett börsnoterat moderföretag. Moderföretag som själva överstiger fler än ett av gränsvärdena är dessutom skyldiga att upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen. Med börsnoterat företag avses företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Det bör noteras att med överlåtbara värdepapper avses inte enbart aktier utan även exempelvis obligationer eller depåbevis. Kravet att värdepappren ska vara upptagna till handel på en reglerad marknad innebär att de i Sverige måste vara upptagna till handel på antingen Nasdaq Stockholm eller Nordic Growth Market. Således anses inte företag som enbart har sina värdepapper noterade på MTF-plattformar såsom Spotlight Stock Market eller Nasdaq First North utgöra börsnoterade företag.
Vid införlivandet av NFRD infördes undantag från hållbarhetsrapportering för dotterföretag som visserligen uppfyller kriterierna för att behöva lämna hållbarhetsrapport, men som tillsammans med sina egna dotterföretag omfattas av en hållbarhetsrapport för koncernen.
CSRD
I regeringens proposition för införlivande av CSRD föreslås, som tidigare nämnts, höjda gränsvärden för att avgöra vilka företag som ska omfattas av kraven på hållbarhetsrapportering. I stället för att företag med en balansomslutning på över 175 miljoner kronor och nettoomsättning över 350 miljoner kronor ska hållbarhetsrapportera höjs gränsvärdena till att gälla för företag med en balansomslutning på över 280 miljoner kronor och nettoomsättning över 550 miljoner kronor. Dessutom föreslås att kraven enbart ska gälla för de associationsformer som omfattas av Redovisningsdirektivet, d.v.s. aktiebolag och vissa handelsbolag. Den nuvarande regeringen har i detta avseende en annan inställning än vad den dåvarande regeringen hade vid införlivandet av NFRD. Regeringen har nu uttalat att CSRD ska införas på miniminivå så att företagen inte åläggs en större administrativ börda än vad EU-rätten kräver. Exempelvis ska svensk rätt inte tvinga ekonomiska föreningar att hållbarhetsrapportera när detta inte krävs av EU-rätten. För svensk del behöver CSRD, till skillnad från vad som är syftet med direktivet, därmed inte nödvändigtvis innebära att betydligt fler företag än tidigare omfattas av kraven på hållbarhetsrapportering eftersom färre associationsformer än tidigare föreslås omfattas.
I regeringens proposition föreslås att moderbolag i koncerner som på konsoliderad basis överstiger de höjda gränsvärdena ska omfattas av kraven på hållbarhetsrapportering för koncernen, oavsett om moderbolaget är börsnoterat eller inte. Detta görs för att uppfylla kraven i CSRD. Samtidigt avskaffas kravet på att moderbolag behöver hållbarhetsrapportera för koncernen bara för att moderbolaget i sig självt överstiger gränsvärdena. Dessutom föreslås att kravet på att moderbolag i en koncern ska behöva upprätta hållbarhetsrapport både för koncernen och för moderbolaget separat tas bort. Detta förslag kom som en synpunkt från Lagrådet som noterade att CSRD medger att ett moderbolag inte behöver upprätta hållbarhetsrapport för bolaget om detta i stället görs för koncernen.
För börsnoterade bolag innebär CSRD att fler bolag än tidigare kommer att omfattas av kraven på hållbarhetsrapportering. I enlighet med detta föreslås gränsvärdena för börsnoterade bolag sänkas till följande:
- Medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 10,
- Företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 5 miljoner kronor,
- Företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 10 miljoner kronor.
Anledningen till dessa lägre gränsvärden för börsnoterade bolag är att CSRD kräver att även små och medelstora bolag ska hållbarhetsrapportera om de är börsnoterade. Gränsvärdena ska därför motsvara trösklarna för vad som utgör små bolag enligt Redovisningsdirektivet. Omfattningen av den hållbarhetsrapport som små och medelstora bolag ska lämna föreslås dock vara mer begränsad än för övriga bolag som ska hållbarhetsrapportera.
Undantaget för dotterbolag som infördes vid införlivandet av NFRD föreslås begränsas ytterligare genom att dotterbolag som är börsnoterade och som uppfyller mer än ett av de nya förhöjda gränsvärdena inte ska vara undantagna även om de omfattas av en hållbarhetsrapport på koncernnivå. Bakgrunden till detta förslag är att CSRD inte ger möjlighet att undanta stora börsnoterade dotterbolag från rapporteringsskyldigheten.
Särskilt om effekter för Finansiella aktörer
Kreditinstitut och värdepappersbolag
Enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag gäller reglerna för hållbarhetsrapportering i ÅRL även för kreditinstitut och värdepappersbolag. Med kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsföretag (kreditmarknadsbolag respektive kreditmarknadsföreningar) och Svenska skeppshypotekskassan, den sistnämnda föreslås emellertid undantas från kraven på hållbarhetsrapportering när CSRD införlivas. Regeringen föreslår att kreditinstitut och värdepappersbolag ska omfattas av de nya reglerna för hållbarhetsrapportering som föreslås i ÅRL. Trots att ekonomiska föreningar generellt inte ska behöva hållbarhetsrapportera enligt ÅRL föreslås alltså att kreditinstitut som är ekonomiska föreningar ska omfattas av kraven. I lagrådsremissen föreslog regeringen att kreditinstitut som är små eller medelstora företag ska hållbarhetsrapportera även om de inte är börsnoterade. Detta till skillnad mot i dag där onoterade kreditinstitut behöver hållbarhetsrapportera endast om de uppfyller de högre gränsvärdena som ska motsvara stora företag enligt Redovisningsdirektivet. I sitt remissvar noterade Lagrådet att regeringens förslag skulle gå längre än vad CSRD kräver. Eftersom regeringen önskar införliva direktivet på miniminivå föreslog Lagrådet att små och medelstora kreditinstitut ska behöva hållbarhetsrapportera bara om de är börsnoterade. I regeringens proposition har de hörsammat Lagrådets synpunkter i detta avseende. Det bör även noteras att för kreditinstitut och värdepappersbolag ska nettoomsättning beräknas på ett särskilt sätt genom en summering av posterna ränteintäkter (post 1), leasingintäkter (post 2), erhållna utdelningar (post 4), provisionsintäkter (post 5), eventuellt positivt nettoresultat av finansiella transaktioner (post 7), och övriga rörelseintäkter (post 8), allt enligt bilaga 2 till lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Vidare föreslås att små och icke-komplexa institut ska få begränsa innehållet i hållbarhetsrapporten, på samma sätt som små och medelstora bolag, även om de överstiger de nya höjda gränsvärdena som föreslås i ÅRL. Slutligen ska kraven på hållbarhetsrapportering för koncern omfatta finansiella holdingföretag enbart om de bedrivs som aktiebolag eller handelsbolag där samtliga delägare är företag med begränsat ansvar.
Försäkringsföretag
Enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag gäller reglerna för hållbarhetsrapportering i ÅRL för försäkringsföretag (försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar som omfattas av försäkringsrörelselagen) och tjänstepensionsföretag (tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsföreningar som omfattas av lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag). Eftersom CSRD bara kräver att försäkringsföretag, inklusive de som är ekonomiska föreningar, ska omfattas av kraven på hållbarhetsrapportering föreslår regeringen att tjänstepensionsföretag ska undantas. I lagrådsremissen föreslogs initialt att små och medelstora försäkringsföretag skulle behöva hållbarhetsrapportera även om de inte är börsnoterade. På samma sätt som avseende kreditinstituten noterade Lagrådet att regeringens förslag gick längre än vad CSRD kräver. Detta eftersom direktivets krav på hållbarhetsrapporering för onoterade försäkringsföretag endast gäller för sådana som räknas som stora företag enligt Redovisningsdirektivet. I regeringens proposition har de därför ändrat förslaget så att små och medelstora försäkringsföretag ska behöva hållbarhetsrapportera enbart om de är börsnoterade. I detta avseende bör det noteras att för försäkringsföretag ska nettoomsättning avse det som ingår i premieinkomst (före avgiven återförsäkring) i bilaga 2 till lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Därutöver föreslår regeringen att captivebolag för försäkring och återförsäkring ska få begränsa innehållet i hållbarhetsrapporten, på samma sätt som små och medelstora bolag ska få, även om de överstiger de nya höjda gränsvärdena som föreslås i ÅRL. Dessutom ska försäkringsföretag som ingår i en grupp och omfattas av grupptillsyn enligt 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) behandlas som dotterföretag till den gruppens moderföretag. De ska därmed omfattas av samma villkor om undantag från hållbarhetsrapportering som ska gälla för dotterbolag enligt ÅRL.
Konsekvenser
De företag som kommer att omfattas av de nya kraven på hållbarhetsrapportering kommer att behöva lämna mer detaljerade hållbarhetsrapporter än tidigare. Enligt CSRD ska företagen lämna de upplysningar som krävs för förståelsen av företagets inverkan på hållbarhetsfrågor och hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets utveckling, ställning och resultat. De hållbarhetsfrågor som företagen ska rapportera om är miljörelaterade, sociala och personalrelaterade frågor, respekt för mänskliga rättigheter samt bekämpning av korruption och mutor. De nya reglerna ställer även mer specifika krav på hur rapporteringen ska ske. Exempelvis kräver CSRD att hållbarhetsrapporten ska lämnas som ett eget avsnitt i förvaltningsberättelsen, till skillnad från tidigare när det räckte att information om hållbarhetsfrågor lämnades i en separat rapport vid sidan av förvaltningsberättelsen. Själva rapporteringen kommer att behöva ha det innehåll som bestäms genom de standarder som framgår av de delegerade akter för hållbarhetsrapportering som antas av EU-kommissionen. Dessutom innebär CSRD att Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (”Taxonomiförordningen”) kommer att vara tillämplig på fler företag än tidigare. Detta eftersom Taxonomiförordningen ska tillämpas på de företag som omfattas av skyldigheten att offentliggöra en icke-finansiell rapport eller en icke-finansiell rapport för koncern enligt Redovisningsdirektivet, vilket CSRD utvidgar till att omfatta ytterligare kategorier av företag. Dessa företag kommer att omfattas av skyldigheten att rapportera information om hur och i vilken utsträckning företagens verksamheter är förknippade med ekonomiska verksamheter som ska anses vara miljömässigt hållbara enligt Taxonomiförordningen. Företag som kommer att behöva hållbarhetsrapportera till följd av CSRD behöver således ha koll på såväl EU-kommissionens delegerade akter för hållbarhetsrapportering som de tekniska granskningskriterierna som kommissionen antar med stöd av Taxonomiförordningen.
-
Notiser
Försäkring
EIOPA publicerar uttalande avseende tillsyn av återförsäkringsföretag från tredjeland
Den 4 april i år publicerade Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (EIOPA) ett uttalande avseende tillsyn av återförsäkringsföretag från tredjeland. Uttalandet syftar till att belysa de risker som går att härleda till återförsäkringsföretag vilka inte har blivit föremål för ett "likvärdighetsbeslut" i enlighet med Solvens II. EIOPA anser att tillsynsmyndigheter ska använda sig av en riskbaserad metod i identifieringen och hanteringen av risker till följd av återförsäkring enligt ovan. EIOPA uttalar även vissa förväntningar på tillsynsmyndigheter, bl.a. i fråga om vikten av en tidig dialog i tillsynen, hur bedömningar av återförsäkringsavtal och riskhanteringsprocesser ska gå till avseende återförsäkringsföretag i tredje land samt avseende vissa verktyg som myndigheter bör använda i tillsynen.
EIOPA stresstestar försäkringsföretag
EIOPA meddelade den 2 april i år att de har påbörjat 2024 års stresstest av försäkringsföretag. EIOPA kommer därvid att testa hur försäkringsföretagen klarar ett hypotetiskt scenario med allvarlig men ändå realistisk negativ utveckling i det finansiella och ekonomiska läget inom EES. Årets stresstester kommer att fokusera på ett läge av intensifierad eller utdragen geopolitisk instabilitet i syfte att bedöma hur försäkringsföretagen skulle klara av de ekonomiska och finansiella följderna av ett sådant läge. Utfallet från stresstesterna kommer att offentliggöras i december i år.
EIOPA publicerar rapport om tillämpningen av IDD i EU:s medlemsstater
EIOPA publicerade den 15 januari i år sin andra rapport sedan försäkringsdistributionsdirektivets (IDD) ikraftträdande om hur IDD tillämpas. EIOPA har tillsammans med de nationella tillsynsmyndigheterna genomfört en undersökning avseende hur IDD har tillämpats och vilka effekter direktivet har fått på försäkringsförmedlingen i medlemsstaterna. Undersökningen har även innefattat s.k. mystery shopping där utsedda personer kontaktar distributörer och utger sig för att vara kunder i syfte att kontrollera om distributörerna följer gällande regler. Rapporten visar att antalet registrerade förmedlare fortsätter att minska inom EU och att vissa brister kvarstår avseende hantering och förebyggande av intressekonflikter och korsförsäljning. Undersökningarna som genomförts genom mystery shopping har även visat att i vissa medlemsstater förekommer betydande brister relaterade till rådgivning och försäljningsmetoder. De nationella behöriga myndigheterna lyfter även fram fall där försäkringsdistributören inte hade tagit tillräcklig hänsyn till kundens krav och behov i försäljningsprocessen.
Bank och betaltjänster m.m.
Rådet antar nya regler för Sepa-betalningar
Den 26 februari i år offentliggjordes att ministerrådet har antagit nya regler för så kallade Sepa-betalningar. De nya reglerna innehåller förändringar i förordningen om krav för betalningar och autogireringar i euro. Medlemsstater som har euro som valuta behöver inom 9 månader från förordningens ikraftträdande ålägga betaltjänstleverantörer att införa en möjlighet för betaltjänstanvändare att ta emot omedelbara betalningar i euro och inom 18 månader erbjuda en tjänst för att genomföra omedelbara betalningar i euro. Skyldigheten kommer även att gälla medlemsstater som inte har euro som valuta inom 33 respektive 39 månader för sådana institut som erbjuder eurobetalningar och 50 månader för sådana institut som inte erbjuder eurobetalningar. Därutöver ställs krav på att alla betaltjänstleverantörer ska omfattas av avvecklingsdirektivet, med innebörden att även sådana leverantörer som ännu inte är definierade såsom "institut" enligt avvecklingsdirektivet åläggs motsvarande skyldighet att erbjuda omedelbara betalningar. Dessutom ställs krav på att betaltjänstleverantörer ska verifiera mottagarens Iban-nummer innan en betalning utförs.
Finansinspektionen ställer krav på digitala amorteringsunderlag
Finansinspektionen publicerade den 20 februari i år att de har beslutat om nya föreskrifter som innebär att banker och andra bolåneinstitut ska kunna ta emot begäran om amorteringsunderlag samt lämna underlag digitalt. Syftet är att öka rörligheten och konkurrensen på marknaden. De nya reglerna träder i kraft den 1 september 2024.
Nytt ställningstagande från Finansinspektionen avseende belåningsgrad för bostadskrediter som ingår i säkerhetsmassan för säkerställda obligationer
Den 15 februari i år publicerade Finansinspektionen ett nytt ställningstagande avseende belåningsgrad för bostadskrediter som ingår i säkerhetsmassan för säkerställda obligationer. Finansinspektionen bedömer att säkerhetsmassan för säkerställda obligationer får bestå av bostadskrediter till den del krediterna ligger inom belåningsgraden 80 procent av säkerheternas värde, även för sådana obligationer som gavs ut före den 8 juli 2022. Innan den 8 juli 2022 var den högsta tillåtna belåningsgraden för bostadskrediter som ingår i säkerhetsmassan 75 procent. När höjningen genomfördes uttalades inget från regeringen om huruvida höjningen även skulle gälla obligationer som gavs ut före den 8 juli 2022.
Regeringen föreslår att valutaväxling, betaltjänster och utgivning av elektroniska pengar ska bli tillståndspliktigt
I en ny promemoria från Finansdepartementet som publicerades den 15 februari i år föreslås att verksamhet med valutaväxling, utgivning av elektroniska pengar och all verksamhet med betaltjänster, förutom kontoinformationstjänster, ska bli tillståndspliktig. Det innebär bl.a. att sådan verksamhet kommer att behöva bedrivas i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening och att alla verksamhetsutövare kommer att omfattas av krav på tillstånd och som en konsekvens därav sådana krav som tillståndsplikten medför. På så sätt höjs gränsvärdena för att börja bedriva sådan verksamhet, vilket ska motverka oseriösa aktörer.
Bakgrunden till förslaget är att Polismyndigheten och den nationella samordningsfunktionen mot penningtvätt i flera rapporter konstaterat att valutaväxlare och betaltjänstombud har en central funktion vid kriminella nätverks penningtvätt. Finansinspektionen har även i sina tematiska undersökningar av valutaväxlare under 2022 och 2023 funnit omfattande brister i deras penningtvättsarbete.
I promemorian föreslås även att registrerade betaltjänstleverantörer som tillhandahåller kontoinformationstjänster ska omfattas av penningtvättslagen. Bakgrunden till det är en ny tolkning av penningtvättsdirektivet. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025 med en övergångsperiod för befintliga registrerade verksamheter till den 31 december 2025. Regeringen har vid sidan om detta även tillsatt en utredning i syfte att ta fram ett förslag till straffansvar för den som bedriver finansiell verksamhet utan tillstånd eller registrering.
Tillägg till konsumentkreditutredningen
Regeringen beslutade den 11 februari i år att lämna ett tilläggsdirektiv till den pågående utredningen om implementering av det nya konsumentkreditdirektivet. Tillägget innebär att utredaren även får i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur ändringarna i konsumenträttighetsdirektivet rörande distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter ska genomföras i svensk rätt. Ett delbetänkande ska fortfarande presenteras senast den 11 oktober 2024 men de ytterligare delarna ska presenteras senast den 11 april 2025.
Regeringen föreslår avskaffat ränteavdrag för icke-säkerställda lån
Som en del i regeringens paket för att motverka överskuldsättning presenterade regeringen den 25 januari i år ett förslag om att avskaffa privatpersoners rätt till ränteavdrag för lån utan tillräcklig säkerhet. Förslaget innebär att enbart lån som är förknippade med säkerhet i bostad, fordon eller båt ska berättiga till avdrag gentemot kapitalinkomster. Förslaget är en del i regeringens större arbete mot överskuldsättning och syftar till att minska incitamenten att ta blancolån. Avdragsbegränsningarna föreslås införas över en två-årsperiod där avdragsrätten initialt begränsas till 50% av räntekostnaderna för att sedan avskaffas helt. Förslaget har skickats på remiss och remissvaren ska ha inkommit till Finansdepartementet senast den 18 april i år. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
Finansinspektionen kritiserar förslaget om höjt bolånetak
Som en andra del i regeringens paket för att motverka överskuldsättning gav den i januari i år Finansinspektionen i uppdrag att ta ställning till en höjning av bolånetaket från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde. Det så kallade bolånetaket gäller genom Finansinspektionens allmänna råd (FFFS 2016:33) om begränsning av krediter mot säkerhet i form av pant i bostad. Finansinspektionen har i en rapport uttalat sin syn på en sådan höjning. Sammanfattningsvis bedömer inspektionen att en höjning skulle innebära en högre skuldsättning hos hushållen och högre bostadspriser vilket skulle inverka negativt på såväl stabilitetsrisker i samhället som riskerna i de enskilda hushållen. Inspektionen anser att det vore lämpligt att invänta den pågående utredningen om låntagarbaserade åtgärder som ska överlämnas till regeringen den 31 oktober 2024 innan man går vidare med förslaget om ett höjt bolånetak.
Värdepapper m.m.
Nya regler för AIF-förvaltare och fondföretag antagna
Den 13 mars i år antogs nya regler för förvaltare av alternativa investeringsfonder och fondföretag. Reglerna syftar till att modernisera den europeiska kapitalmarknaden genom att införa nya regler som bl.a. innebär ökade möjligheter för fondförvaltare att utnyttja verktyg för att säkerställa likviditet i tider av finansiell turbulens, ett ramverk för kreditgivande fonder samt ytterligare regler för fondförvaltares delegering av funktioner till tredje part. Ändringarna sker genom ett ändringsdirektiv som träder i kraft 20 dagar efter att det publicerats i Europeiska unionens officiella tidning och medlemsstaterna har från ikraftträdandet två år på sig att genomföra ändringarna i den nationella lagstiftningen.
Revidering av MiFID och MiFIR publicerade
Ändringar i direktivet och förordningen om marknader för finansiella instrument (MiFID och MiFIR) publicerades den 8 mars 2024 i Europeiska unionens officiella tidning. De nya reglerna syftar till att ge investerare bättre tillgång till marknadsdata genom att i högre utsträckning göra konsoliderade marknadsdata mer lättillgängliga. Regelverket kommer i och med ändringarna att fastställa konsoliderad information för olika typer av tillgångar. Marknadsdata från plattformarna där finansiella instrument handlas sammanförs därmed, vilket förväntas leda till att informationen kan offentliggöras i så nära realtid som möjligt. Dessutom införs ett generellt förbud mot att värdepappersbolag tar betalt för att vidarebefordra kundordrar till vissa handelsplattformar. Slutdatum för när ändringarna i MiFID ska vara genomförda är den 29 september 2025.
Finansinspektionen följer Esmas riktlinjer för rapportering enligt EMIR
Esma publicerade den 23 oktober 2023 nya riktlinjer för rapportering enligt EMIR, d.v.s. EU-förordningen som reglerar OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. Den 7 februari i år meddelade Finansinspektionen att de kommer att följa riktlinjerna. Riktlinjerna träder i kraft den 29 april i år.
Europaparlamentet och rådet har nått en överenskommelse om förändringar i EMIR
Den 7 februari i år meddelade Europaparlamentet och rådet att de har nått en ny överenskommelse om förändringar i bl.a. EMIR, d.v.s. EU-förordningen som reglerar OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, i syfte att stärka motståndskraften och den finansiella stabiliteten i unionen. Förändringarna innebär i huvudsak att clearingverksamheten inom EU ska förbättras. Förslagen syftar till att uppnå snabbare och mer effektiva processer i myndigheternas tillsyn såsom tillstånds- och valideringsprocesserna. Vidare ska det krävas att vissa finansiella och icke-finansiella motparter till OTC-derivat har ett konto hos en central motpart inom EU. Överenskommelsen behöver nu antas av rådet och parlamentet innan de nya reglerna kan träda i kraft.
Europaparlamentet och rådet har nått en överenskommelse om ett nytt noteringspaket
Den 1 februari meddelade Europaparlamentet och rådet att de har nått en preliminär överenskommelse om nya regler för noteringar på europeiska börser. Syftet är att stärka attraktiviteten i EU:s kapitalmarknader och förenkla noteringar. Ändringar föreslås i bl.a. MiFID och MAR, d.v.s. EU-reglerna för värdepappersmarknaden respektive marknadsmissbruk, samt ett nytt direktiv om aktier med olika röstvärden. Exempel på förändringar är att vissa krav på offentliggörande och investeringsanalyser kommer att förenklas för att öka synligheten av små och medelstora företag. Dessutom föreslås en ny skyldighet för värdepappersbolag att säkerställa att emittentstödda investeringsanalyser uppfyller kraven i EU:s uppförandekod. Den preliminära överenskommelsen behöver nu godtas av rådet och parlamentet innan de slutliga texterna kan antas.
Kontoföringsutredningen har överlämnat sitt betänkande till regeringen
Den 18 januari i år meddelades att kontoföringsutredningen har överlämnat sitt betänkande avseende förslag för att anpassa svensk rätt efter EU-förordningen om teknik för distribuerade liggare. Förslagen syftar till att reglerna i lagen om kontoföring av finansiella instrument ska anpassas till den tekniska utvecklingen på området och bättre överensstämma med befintliga europeiska standarder. Utredningen föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2025 och förslagen skickades på remiss den 18 februari i år.
Nya tekniska standarder avseende europeiska långsiktiga investeringsfonder
Esma meddelade den 19 december 2023 att de färdigställt sitt förslag till tekniska standarder utifrån förordningen (EU) 2015/760 om europeiska långsiktiga investeringsfonder (s.k. ELTIF). Förslaget specificerar kriterier som en förvaltare av ELTIF behöver ta hänsyn till när den bestämmer den kortaste perioden för inlösen, hur ofta inlösen får ske, vilka verktyg för likviditetshantering som får användas och vissa rapporteringsfrister. Förslaget till tekniska standarder har nu skickats till EU-kommissionen för slutligt antagande.
Penningtvätt och finansiering av terrorism
Finansinspektionen presenterar prioriterade risker inom penningtvätt och finansiering av terrorism
Den 22 mars i år presenterade Finansinspektionen en rapport med de prioriterade riskerna inom penningtvätt och finansiering av terrorism som kommer att vara i fokus för Finansinspektionens tillsyn under året. I rapporten belyser inspektionen såväl risken med ökad hotnivå för terrorism i Sverige som vissa sektorer som är särskilt sårbara för penningtvätt. Därvid lyfter inspektionen särskilt mindre eller nystartade betaltjänst- samt valutaväxlingsföretag där rutinerna och processerna för att motverka risken för penningtvätt och finansiering av terrorism är outvecklade eller otillräckliga. Andra sektorer som inspektionen belyser är dels handel med kryptotillgångar där risken för penningtvätt är särskilt hög, dels mindre och mellanstora banker som blir mer utsatta när kriminella aktörer rör sig från de större bankerna i takt med att dessa förbättrar sitt förebyggande arbete. Slutligen betonar inspektionen även vikten av att verksamhetsutövare följer den snabba utvecklingen gällande sanktioner till följd av Rysslands invasion av Ukraina.
Ändrade föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Den 12 mars i år presenterade Finansinspektionen ändrade föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. De ändrade föreskrifterna innebär att kravet på att varje företag ska utse en centralt funktionsansvarig tas bort. Företagen ska i stället själva avgöra om det är motiverat med hänsyn till verksamhetens storlek och art att utse en centralt funktionsansvarig. För att det ska finnas förutsättningar att avstå från att utse en centralt funktionsansvarig ska det enligt Finansinspektionens beslutspromemoria som huvudregel krävas att risken för penningtvätt och finansiering av terrorism bedöms som låg, att företaget har ett mycket begränsat antal anställda, att företaget har en låg omsättning, och att verksamheten inte kan anses komplex. Om centralt funktionsansvarig inte utses ska vilken befattningshavare som ansvarar för den rapportering till Polismyndigheten som annars åvilar centralt funktionsansvarig framgå av företagets rutiner och riktlinjer för intern kontroll. De nya föreskrifterna innebär även att en ny bestämmelse införs som kräver att företagen ska ange i sina interna rutiner och riktlinjer hur ansvaret för att fullgöra företagets skyldigheter enligt penningtvättsregelverket är fördelat inom företaget. Utöver detta införs även krav på att den centralt funktionsansvarige, om sådan utsetts, regelbundet och minst årligen upprättar en rapport om företagets arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Vidare möjliggör de nya föreskrifterna att vissa av den centralt funktionsansvariges uppgifter får uppdras åt utomstående att utföra. Det innebär dock inte att den centralt funktionsansvarige får placeras utanför företaget, annat än i de fall det rör sig om en koncerngemensam funktion. De nya föreskrifterna gäller från och med den 26 mars i år.
Europaparlamentet och rådet har kommit överens om delar av penningtvättspaketet
Europaparlamentet och rådet meddelade den 18 januari i år att de nått en överenskommelse avseende delar av EU:s penningtvättspaket. Överenskommelsen omfattar stora delar av den föreslagna penningtvättsförordningen (AMLR) och nya penningtvättsdirektivet (AMLD).
Enligt de förslag till ny penningtvättsförordning som kommissionen, parlamentet och rådet tidigare har presenterat separat föreslogs det att kundkännedomskraven och övriga krav på enskilda verksamhetsutövare i det nuvarande penningtvättsdirektivet ska överföras till penningtvättsförordningen. I överenskommelsen som nu presenterats föreslås just detta tillsammans med flera skärpningar av nuvarande regler beträffande exempelvis kontantbetalningar och kundkännedomsåtgärder. Det föreslås även att fler verksamhetsutövare än i nuläget ska omfattas av kraven på att vidta kundkännedomsåtgärder. Exempel på ytterligare verksamhetsutövare som ska omfattas är företag som bedriver handel med lyxvaror såsom klockor, ädelstenar, smycken, lyxbilar m.m.. Även vissa fotbollsklubbar och fotbollsagenter samt en stor del av sektorn för kryptotillgångar föreslås omfattas av reglerna.
I det föreslagna penningtvättsdirektivet föreslås bl.a. nya regler om ett centralt register över verkliga huvudmän. Dessutom föreslås de behöriga myndigheternas tillgång till fastighetsregister samt de nationella finanspolisernas ansvarsområden och befogenheter regleras ytterligare.
Den 21 februari presenterades även parlamentets och rådets överenskommelse om att den nya europeiska penningtvättsmyndigheten (AMLA) kommer att förläggas till Frankfurt. Var AMLA skulle ha sitt säte var den sista utestående frågan inför inrättandet av AMLA.
De föreslagna förordnings- och direktivstexterna behöver nu godkännas av medlemsstaternas ställföreträdande ständiga representanter vid parlamentet innan de slutligt kan antas av parlamentet och rådet.
Digital motståndskraft
Betänkande överlämnat avseende en ny cybersäkerhetslag
Den 5 mars 2024 överlämnade utredaren ett betänkande avseende införlivandet av EU:s direktiv om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen (NIS2-direktivet). I utredningens förslag till ny lagstiftning kan det konstateras att finansiella företag som antingen omfattas eller uttryckligen undantas från förordningen om digital operativ motståndskraft i den finansiella sektorn (Dora-förordningen) inte kommer att vara föremål för reglerna om riskhantering och rapportering enligt den nya cybersäkerhetslagen, och därigenom inte heller för reglerna om tillsyn. Anledningen härtill är att kraven i Dora-förordningen anses i tillräcklig utsträckning motsvara skyldigheterna enligt cybersäkerhetslagen.
Den delen av utredningen som avser införlivande av direktivet om kritiska entiteters motståndskraft (CER-direktivet) fick i januari 2024 förlängd utredningstid. Denna del ska redovisas senast den 16 september 2024.
Ny lag med kompletterande bestämmelser till DORA
Den 16 januari i år presenterade regeringen ett förslag till ny lag med kompletterande bestämmelser till DORA-förordningen. Enligt förslaget ska lagen innehålla bestämmelser om bl.a. ansvariga myndigheter för hotbildsstyrda penetrationstester, Finansinspektionens tillsynsbefogenheter, ingripanden och sanktioner vid överträdelser av EU-förordningen, och avgifter för att bekosta Finansinspektionens och Riksbankens verksamhet enligt EU-förordningen. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 17 januari 2025.
Hållbarhet
Europaparlamentet och rådet har nått en överenskommelse om förslaget till en förordning som reglerar verksamhet med att tillhandahålla ESG-ratings
Den 5 februari meddelade Europaparlamentet och rådet att de har nått en överenskommelse om förslaget till en förordning som reglerar verksamhet med att tillhandahålla s.k. Environmental, Social and Governance- (”ESG”) ratings. Förslaget syftar till att stärka tillförlitligheten till ESG-ratings genom att öka transparensen och motverka intressekonflikter hos de ratingsinstitut som lämnar ESG-ratings. Förslaget innebär bl.a. att institut som ska tillhandahålla ESG-ratings kommer att behöva tillstånd från Esma samt att nya rörelseregler för ratinginstituten införs. För mindre ratinginstitut föreslås ett frivilligt registreringsförfarande under tre år i stället för tillståndsförfarandet i syfte att lindra regelbördan och kostnaderna för dessa institut. Överenskommelsen behöver nu antas av rådet och parlamentet innan de nya reglerna kan träda i kraft.
Finansinspektionen har granskat taxonomiinformation i banker och försäkringsföretags årsredovisningar
Finansinspektionen presenterade den 25 januari i år en rapport från en granskning av rapportering enligt EU:s taxonomiförordning som Finansinspektionen genomfört rörande ett urval av banker och försäkringsföretags årsredovisningar för 2022. De granskade bankerna och försäkringsföretagen anses av Finansinspektionen i stort uppfylla rapporteringskraven i taxonomiförordningen. Finansinspektionen noterar att från och med räkenskapsår 2023 ska finansiella företag använda detaljerade mallar för rapportering av hur företagets verksamhet är förknippad med miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter när det gäller miljömål 1 (begränsning av klimatförändringar) och 2 (anpassning till klimatförändringar). Finansinspektionen uppmanar dock företagen att i sin rapportering i större utsträckning använda de mallar som finns samt EU-kommissionens Q&A-vägledning, för att förbättra jämförbarheten och göra rapporteringen mer lättbegriplig.
-
Domar och beslut
HFD-dom rörande uttag av kapital från pensionsförsäkring för att bekosta försäkringsrådgivning
I en dom meddelad den 11 april i år anser Högsta förvaltningsdomstolen (”HFD”) att det inte strider mot pensioneringssyftet med en pensionsförsäkring att arvodet till en försäkringsrådgivare tas från kapitalet i försäkringen. Målet rörde ett överklagat beslut om förhandsbesked om inkomstskatt. Bakgrunden i målet är att skattelagstiftningen inte medger att en pensionsförsäkring medför rätt till andra försäkringsbelopp än ålderspension, sjukpension eller efterlevandepension. Detta eftersom pensionsförsäkringar endast ska syfta till att tjäna ett pensionsändamål. Om parterna till pensionsförsäkringsavtalet förfogar över avtalet på ett sätt som strider mot villkoren för att försäkringen ska utgöra en pensionsförsäkring, innebär det att kapitalet i försäkringen ska tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst hos den anställde, så kallad avskattning, och att försäkringen därefter anses vara en kapitalförsäkring. Risken för detta har länge utgjort ett hinder mot upplägg där rådgivningsarvodet till en försäkringsrådgivare tas ur kapitalet i pensionsförsäkringen. Förra året lämnade skatterättsnämnden sitt förhandsbesked i det nu aktuella fallet (Dnr. 10-23/D). Där ansåg de att om arvodet för att täcka ersättning för försäkringsrådgivning till den anställde skulle tas från kapitalet i försäkringen skulle det innebära att de uttagna medlen skulle ställas till försäkringstagarens förfogande eftersom de inte enbart skulle komma att täcka kostnader för nödvändig förvaltning av kapitalet. Skatterättsnämndens beslut överklagades till HFD som nu ändrar förhandsbeskedet och medger att kostnaden för försäkringsrådgivningen belastar försäkringen utan att avskattning sker eller att försäkringen upphör att vara en pensionsförsäkring.
Esornas överklagandenämnd avslår tredjelands-centrala motparten Dubai Commodities Clearing Corporation:s överklagande av Esmas beslut att återkalla företagets erkännande som central motpart
De tre europeiska tillsynsmyndigheterna EBA, Eiopa och Esma:s (”Esorna”) överklagandenämnd publicerade den 6 februari i år sitt beslut i målet rörande Dubai Commodities Clearing Corporation. Dubai Commodities Clearing Corporation ("DCCC") är registrerat i Förenade Arabemiraten och hade sedan 2017 varit erkänd av Esma som central motpart enligt EMIR, d.v.s. EU-förordningen som reglerar OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. I och med att EU-kommissionen i december 2022 beslutade att ta upp Förenade Arabemiraten på listan med högrisktredjeländer enligt reglerna mot penningtvätt och finansiering av terrorism bedömde Esma att villkoren för DCCC:s erkännande enligt artikel 25 EMIR inte längre var uppfyllda. Den 21 juli 2023 återkallade Esma således erkännandet. DCCC överklagade Esmas beslut till Esornas överklagandenämnd som den 29 januari i år beslutade att fastställa Esmas beslut.
Vägledning från Högsta domstolen om vad som utgör en plötslig och oförutsedd skada enligt försäkringsvillkor
Högsta domstolen (”HD”) anser att ett takras till följd av fel i byggnadskonstruktionen och att snö under två veckors tid ansamlats på det ändå utgör en plötslig och oförutsedd skada i försäkringsrättslig mening. Det framgår av ett avgörande i HD som kom den 25 januari i år rörande ett försäkringsmål där ett tak rasat in till följd av tyngden av snön på taket. I domen gör HD en utförlig beskrivning av innebörden av att en skada är plötslig och oförutsedd. Härvid konstaterar HD att en plötslig skada innebär att själva skadeförloppet är momentant, d.v.s. att det inte går att förhindra skadeförloppets utveckling eller omfattning. Eftersom skadorna i målet uppstod omedelbart till följd av raset var skadan plötslig.
-
Finansinspektionens tillsynsaktiviteter
Finansinspektionen publicerar tillsynsrapport avseende finansiella rådgivares hänsyn till konsumenters önskemål om att spara hållbart
Finansinspektionen publicerade den 28 mars i år en rapport om hur banker, värdepappersbolag och försäkringsförmedlare tar till vara kundernas önskemål om hållbarhet vid finansiell rådgivning. I rapporten lyfter inspektionen fram att företagen dels behöver bli bättre på att lämna mer kortfattad och lättbegriplig information om hållbarhetsaspekterna till sina kunder, dels i vissa fall helt saknar eller har otillräckliga processer för att kunna matcha kundernas hållbarhetspreferenser med lämpliga sparprodukter. Dessutom noterar inspektionen att frågor om hållbarhetspreferenser utifrån EU:s definitioner i många fall saknas i företagens rådgivningsmallar. Enligt rapporten riskerar således många konsumenters investeringar att inte motsvara deras förväntningar i fråga om hållbarhet. I rapporten uppmanar inspektionen banker, värdepappersbolag och försäkringsförmedlare att fortsätta arbeta för att uppfylla kraven i hållbarhetsregelverket.
Finansinspektionen publicerar sina prioriteringar i tillsynen för 2024
Den 8 februari i år publicerade Finansinspektionen de särskilt prioriterade områdena för tillsynen under 2024. De prioriterade tillsynsområdena är:
- Hur den finansiella sektorn klarar av en förändrad ekonomisk miljö med högre räntor och lägre tillväxt genom att exempelvis följa upp hur de finansiella företagen bevakar och hanterar kreditrisker.
- Att den finansiella sektorn kan leverera samhällsviktiga tjänster i en osäker omvärld, genom bl.a. att kontrollera motståndskraften och risken förknippad med outsourcing hos finansiella aktörer.
- Att de finansiella företagen gör vad de ska för att skydda sig från att utnyttjas i kriminella syften genom att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism samt bedrägeri.
- Att konsumenter erbjuds rätt och bra tjänster på finansmarknaden genom att kontrollera att konsumenter erbjuds lämpliga produkter och tjänster som inte är förknippade med onödiga kostnader.
Finansinspektionen ska även granska risken för grönmålning och andra hållbarhetsrelaterade risker.
Finansinspektionen ska undersöka flera aktörers investeringar i Heimstaden Bostad
Finansinspektionen informerade den 1 februari i år om att de inom ramen för sitt tillsynsansvar kommer att undersöka om Folksam Liv, Folksam Sak, KPA Pension och Pensionsmyndigheten har följt gällande regler om riskhantering och aktsamhet vid investeringar i samband med sina investeringar i Heimstaden Bostad.
Finansinspektionen utökar sin undersökning av Nasdaq
Finansinspektionen meddelade i januari att de utökar sin befintliga undersökning av Nasdaq Stockholm till följd av misstankar om att Nasdaq har tagit upp ett finansiellt instrument till handel utan att något prospekt har godkänts, registrerats eller offentliggjorts. Den 27 november 2023 meddelade inspektionen att de påbörjade en undersökning av om Nasdaq Stockholm överträtt reglerna i lagen om värdepappersmarknaden genom att ta upp ett finansiellt instrument till handel innan det fanns ett godkänt och registrerat prospekt hos inspektionen som hade offentliggjorts. Den 3 januari i år meddelade inspektionen att de utökar undersökningen till att omfatta ytterligare ett tillfälle där Nasdaq misstänks ha gjort liknande överträdelse.
Finansinspektionen inleder en undersökning av Marginalen Bank
Finansinspektionen meddelade den 25 januari i år att de inleder en undersökning av Marginalen Banks riskhantering avseende bl.a. krediter. Undersökningen baseras på iakttagelser i den översyn och utvärdering av Marginalen Bank som inspektionen gjorde 2023.
Finansinspektionen undersöker kreditprövningarna hos Thorn Privatfinans
Finansinspektionen meddelade den 24 januari i år att de inleder en undersökning av Thorn Privatfinans. Undersökningen avser huruvida de har tagit tillräcklig hänsyn till enskilda konsumenters ekonomiska situation och deras förmåga återbetala krediten i tid.
