Riksdagen har, som förväntat, röstat ja till regeringens proposition "Ny kärnkraft i Sverige – ett första steg", vilket resulterat i lagändringar som trädde i kraft den 1 januari i år, däribland slopades tidigare begränsningar för antal reaktorer och förbudet mot nya kärnkraftsanläggningar på andra platser än idag. Vidare tillsatte regeringen i slutet av 2023 en ny utredning för att ge ytterligare förutsättningar för att ny kärnkraft ska kunna uppföras och drivas i Sverige: "Ny kärnkraft i Sverige – ett andra steg". Denna utredning syftar bl. a till att effektivisera tillståndsprövning och anpassa kärnavfallsprogrammet. Regeringen har även utsett en nationell kärnkraftsamordnare för att främja utbyggnad. Eventuella ytterligare lagförändringar övervägs för att underlätta ny kärnkraft i Sverige.
I oktober förra året redogjorde vi för innehållet i regeringens proposition Ny kärnkraft i Sverige – ett första steg, där man huvudsakligen föreslog att den lagstadgade begränsningen av antalet reaktorer i samtidig drift och förbudet mot att uppföra nya kärnkraftsreaktorer någon annanstans än vid de befintliga verken, skulle slopas (se artikel från den 11/10-23). Efter att riksdagen, som förväntat, röstat ja till förslaget trädde dessa ändringar i kraft den 1 januari i år.
I november 2023 tillsatte regeringen en utredning (Ny kärnkraft i Sverige – ett andra steg) som ska utreda (i) hur tillståndsprövningen av kärnkraftsreaktorer enligt såväl lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet som miljöbalken kan effektiviseras och ansökningsavgiften bli mer ändamålsenlig, (ii) hur det befintliga kärnavfallsprogrammet för hantering av kärnavfall och använt kärnbränsle kan anpassas för nya reaktorer samt (iii) hur regelverket för beredskaps- och planeringszoner bör justeras. Kommittédirektivet tycks sakna ett uttryckligt uppdrag för utredaren att titta på förutsättningarna för olika energislag gällande deras möjliga placering och hur det kommunala vetot kan bli mer likvärdigt (jämför punkt 1 i vår artikel från oktober 2023), men förhoppningsvis kan den tillsatta utredningen presentera ändamålsenliga förslag som innebär att ytterligare steg kan tas i riktning mot att underlätta investeringar i ny kärnkraft i Sverige.
Vidare beslutade regeringen den 4 januari i år att tillsätta en nationell samordnare som ska stödja regeringen i dess arbete med att främja utbyggnaden av ny kärnkraft. Carl Berglöf, som därvid har utsetts till nationell kärnkraftsamordnare, ska bland annat (i) stödja Regeringskansliet med att följa upp och analysera hur arbetet med utbyggnaden av kärnkraft fortskrider samt identifiera behov av kompletterande åtgärder i syfte att driva arbetet framåt, och (ii) vara en kontaktpunkt för intressenter och aktörer inom kärnkraftsområdet och samverka med dessa i syfte att öka takten i etableringen av ny kärnkraft.
