I november 2023 presenterades utredningen ”En enklare hantering av vattenfrågor vid planläggning och byggande” sitt förslag på reglerändringar. Utredningen har nu varit ute på remiss och i somras inkom svar från remissinstanserna. Generellt är remissinstanserna positiva till att utredningen tillsattes, men åsikterna om utredningens förslag på reglerändringar går isär. En del i lagförslaget som många remissinstanser har reagerat på är lämpligheten i att kommunerna får möjlighet att förelägga fastighetsägare att genomföra dagvattenåtgärder. Hur lagstiftningsarbetet kommer fortsätta och vilka synpunkter som kommer att beaktas återstår att se. Det vi sammanfattningsvis kan konstatera är att förslagen i utredningen är en vattendelare.
I november 2023 presenterades den statliga utredningen ”En enklare hantering av vattenfrågor vid planläggning och byggande” (SOU 2023:72). Utredningen har sett över hur det går att (i) säkerställa att miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten får genomslag vid planläggning, (ii) säkerställa en hållbar dagvattenhantering vid detaljplaneläggning och byggande, samt (iii) trygga dricksvattenförsörjningen vid planläggning. Merparten av de föreslagna lagändringarna berör miljöbalken, plan- och bygglagen (PBL) samt lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Lindahl har tidigare publicerat en artikel som beskriver utredningen mer utförligt och artikeln går att läsa här.
Sedan föregående artikel har utredningen skickats ut på remiss och i somras inkom remissinstansernas yttranden över utredningen. De flesta remissinstanserna är positiva till att utredningen tillsattes och att regleringen ses över. Däremot råder det stor oenighet kring de lagförslag som presenterats. Vissa remissinstanser är av uppfattningen att befintlig reglering redan medger de förslag som utredningen presenterat och att det är tillämpningen som brister, medan andra anser att regleringen är bristfällig och att lagändringar behövs. Det finns också delade meningar om bl.a. lämpligheten av att definiera begreppet dagvatten i PBL och LAV, samt kommunens möjlighet att genom föreläggande ställa krav på fastighetsägare. Det har också framförts att flera av förslagen behöver utredas närmare och att en konsekvensanalys måste tas fram inom ramen för denna fortsatta utredning.
Ny definition av dagvatten i PBL och LAV
Om det är lämpligt att införa en definition av termen ”dagvatten” i PBL och LAV, i enbart en av lagarna eller inte alls råder det delade åsikter kring. Exempelvis motsätter sig Havs- och vattenmyndigheten definitionen av dagvatten i LAV, medan Boverket å sin sida avstyrker förslaget om definitionen i PBL men inte ser något hinder mot att dagvatten definieras i LAV. Andra åsikter som lyfts av flertalet remissinstanser är att införandet av en definition av dagvatten bör avvakta EU:s kommande avloppsdirektiv eftersom direktivet förväntas medföra en översyn av begreppet ”avloppsvatten” vilket även kan komma att påverka begreppet ”dagvatten”.
Sveriges Advokatsamfund är en av de remissinstanser som framfört att det är mer lämpligt att invänta EU:s avloppsdirektiv innan en definition av dagvatten införs i LAV. Avseende definitionen i PBL avstyrker samfundet förslaget, bl.a. mot bakgrund av att nyttan av att definiera begreppet i PBL inte framgår av förslaget. Naturvårdsverket motsätter sig införandet av en definition av dagvatten och framför bl.a. att en ändring av legaldefinitionerna i PBL riskerar att bidra till att termen ”avlopp” i samma lag blir svår att tolka samt att en översyn av termen ”avlopp” inte omfattades av utredningen med anledning av den kommande revidering till följd av avloppsdirektivet. Även Svenskt Vatten anser att avloppsdirektivet kan föranleda en översyn av begreppet ”avloppsvatten” i samtliga berörda lagar och att översynen bör avvakta genomförandet av direktivet, men har inga invändningar mot ett senare införande av legaldefinition i både LAV och PBL.
Länsstyrelsen Jämtland har i sitt yttrande framfört att myndigheten är särskilt positiv till bl.a. att olika begrepp definieras tydligare och integreras i PBL och LAV. Även Länsstyrelsen i Norrbotten tillstyrker införandet av en legaldefinition av dagvatten och framför att förslaget förtydligar och synliggör vattenfrågor ur ett helhetsgrepp. Åsikterna går alltså isär om dagvatten ska definieras i både PBL och LAV eller inte alls.
Möjlighet att förelägga fastighetsägare att vidta eller underhålla dagvattenåtgärder
Ett annat förslag som är omdiskuterat är den nya bestämmelsen i 22 a § 1 st. LAV som innebär att kommuner ska kunna förelägga en fastighetsägare att vidta eller underhålla dagvattenåtgärder/dagvattenanläggningar. Svenskt Vatten är en av de remissinstanser som tillstyrker förslaget om en ny förelägganderätt kopplad till krav i detalj- eller vattentjänstplaner, samt föreslår att ett tillägg ska göras i 6 b § LAV om att vattentjänstplanerna ska innehålla kommunens bedömning av vilka dagvattenåtgärder som behöver genomföras i syfte att möjligheten att förelägga fastighetsägare ska bli mer effektiv.
Fastighetsägarna avstyrker förslaget och framför att syftet med en sådan bestämmelse är att reglera fastighetsägares ansvar för dagvattenhantering i bebyggd miljö och att det inte omfattas av syftet med LAV. Fastighetsägarna tycker inte heller att utredningen har motiverat varför fastighetsägare ska täcka upp för brister i VA-huvudmannens service, samt att förslaget kan skapa än mer otydliga ansvarsförhållanden. Boverket anser att förslaget, i dess nuvarande utformning, innebär att kommuner får möjlighet att tvinga igenom genomförandet av bestämmelser i detaljplan på ett sätt som saknar motsvarighet i PBL. Vidare framför Boverket att förslaget är olämpligt dels eftersom tillsyn som har sin grund i en detaljplan bör reglars i PBL, dels då möjligheten att förelägga enligt LAV blir större än vad som medges enligt PBL.
Att den föreslagna föreläggandemöjligheten eventuellt inte hör hemma i LAV och skulle kunna passa bättre i PBL är något som Sveriges Advokatsamfund berör i sitt yttrande. Samfundet anser att myndighetsutövning framstår som ett främmande inslag i LAV och att det bör övervägas om förslaget snarare hör hemma i PBL än i LAV. Detta eftersom ett sådant föreläggande tar sikte på att en detaljplan eller områdesbestämmelser ska följas och snarare borde kopplas till PBL.
Avslutande kommentar
Sammanfattningsvis går remissinstansernas åsikter isär och utredningen med dess tillhörande lagförslag är minst sagt en vattendelare. I vilken utsträckning som regeringen kommer att beakta synpunkterna och hur det fortsatta lagstiftningsarbetet kommer att fortskrida återstår att se. Även om utredningen i sitt nuvarande format inte skulle komma att antas har flertalet frågor hamnat i ett nytt ljus och nya perspektiv belysts.
EU:s kommande avloppsdirektiv förväntas medföra en översyn av begreppet avloppsvatten och regeringen har nyligen presenterat kommittédirektiv Ett samhälle anpassat till klimatförändringarna (Dir. 2024:31) som innebär att en utredare ska analysera och vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning för att effektiva klimatanpassningsåtgärder ska kunna genomföras.
Lindahl följer fortsatt utredningen och kommande lagförslag med stort intresse och ser positivt på en utveckling mot ett hållbart samhälle och en reglering som fungerar såväl idag som i framtiden. Vid frågor är ni välkomna att höra av er till någon av oss.
