EU har som rättsligt bindande mål att bli världens första klimatneutrala världsdel senast 2050. För att uppnå detta har EU infört skärpta krav på större företag att säkerställa hållbarhet i hela produktions-och leverantörskedjan. Den 13 juni 2024 antogs ett EU-direktiv för due diligence avseende miljö och mänskliga rättigheter (Corporate Sustainability Due Diligence Directive). Direktivet, också känt som CSDDD eller CS3D, innehåller omfattande krav på företag att identifiera och vid behov förebygga, förhindra, upphöra med eller mildra de negativa effekter som deras verksamhet och även deras affärspartners verksamhet orsakar de mänskliga rättigheterna och miljön.
Vilka företag träffas av csddd?
CSDDD träffar mycket stora företag, ca 5 000 företag eller 0,05 % av alla företag i EU. För svensk del omfattas uppskattningsvis drygt 300 företag.
Direktivets krav börjar gälla stegvis för företag inom EU som uppfyller följande kriterier:
- Från 26 juli 2027: enskilda företag samt yttersta moderföretaget i koncern med fler än 5 000 anställda och en global nettoomsättning på mer än 1,5 miljarder EUR,
- Från 26 juli 2028: enskilda företag samt yttersta moderföretaget i koncern med fler än 3 000 anställda och en global nettoomsättning på mer än 900 miljoner EUR,
- Från 26 juli 2029: enskilda företag samt yttersta moderföretag med fler än 1 000 anställda och en global nettoomsättning på mer än 450 miljoner EUR.
Kraven omfattar också företag som är registrerade utanför EU, men som har en nettoomsättning i EU enligt punkterna 1, 2 eller 3 ovan. Därutöver kan även företag eller det yttersta moderföretaget i koncern som har ingått franchise-eller licensavtal i EU till ett visst värde även omfattas av kraven.
Men även om små och medelstora företag inte direkt träffas av CSDDD påverkas de av direktivets bestämmelser i egenskap av affärspartners eller leverantörer till de företag som direktivet gäller. För att implementera standarder gällande mänskliga rättigheter och miljö i sina verksamhetskedjor använder företag redan olika avtalskonstruktioner i relationen med sina affärspartners. Direktivet innehåller även här regler som syftar till att säkerställa att de stora företagens aktsamhetskrav inte överförs till de små-eller medelstora leverantörerna.
Vilka krav ställer direktivet på företagen?
CSDDD ställer krav på företagen att utföra due diligence-process för sina verksamhetskedjor. Due diligence-processer i verksamhetskedjan ska genomföras i syfte att identifiera och i förekommande fall arbeta med företagens negativa påverkan för de mänskliga rättigheterna och miljön. Processen för human rights and environmental due diligence (HREDD) innefattar sex steg:
- integrera HREDD i policyer och förvaltningssystem,
- identifiera och bedöma negativa effekter för de mänskliga rättigheterna och miljön,
- förebygga, stoppa eller minimera faktiska eller potentiella negativa effekter för de mänskliga rättigheterna och miljön,
- övervaka och bedöma åtgärders effektivitet,
- kommunicera, och
- tillhandahålla avhjälpande insatser.
CSDDD ställer också krav på företagen att anta och genomföra en verksamhetsplan för klimatomställningen i enlighet med Parisavtalets mål. Direktivet innebär långtgående krav på de berörda företagens styrelser och ledning att säkerställa att företaget verkar för god hållbarhet i linje med mänskliga rättigheter.
För att säkra efterlevnaden innehåller CSDDD regler om skadestånd och tillsyn. Tillsynsmyndigheten ska ha befogenhet att beordra fullgörande av ett företags skyldigheter samt ålägga sanktioner såsom böter baserade på företagens globala nettoomsättning (med en maximigräns som inte får understiga 5 %), dvs det kan bli fråga om höga belopp.
Medlemsstaterna ska även införa regler om skadestånd som aktualiseras om företagen underlåtit att uppfylla sina skyldigheter och underlåtenheten lett till negativ effekt som medfört en skada som borde ha identifierats, förebyggts, begränsats, stoppats eller minimerats genom lämpliga åtgärder. Vid skada kan företagen komma att behöva betala ut full ersättning för skadan i enlighet med nationell rätt.
Vad händer nu?
CSDDD trädde i kraft den 25 juli 2024. Medlemsstaterna, inklusive Sverige, ska ha implementerat direktivet i svensk rätt senast inom två år, dvs den 26 juli 2026. Ett år därefter, den 26 juli 2027, börjar reglerna gälla för de största företagen som träffas av direktivet.
Mot bakgrund av direktivets utformning kommer lagstiftningen som införs i syfte att implementera direktivet att innebära stora utmaningar för de företag som inte redan idag arbetar aktivt med frågorna. Det är därför viktigt att företag redan nu kartlägger sina verksamhetskedjor och bl.a. utreder hur affärspartner och leverantörer arbetar med mänskliga rättigheter och miljöfrågor. Detta för att vara så väl förberedda som möjligt inför uppfyllandet av kommande lagkrav.
Att prioritera sitt ESG-arbete skapar även mervärde för företagens verksamhet som helhet och är en framgångsfaktor för att attrahera kapital. Som ett positivt exempel för Sverige kan nämnas att svenska impactbolag tog in näst mest kapital i Europa förra året. Enligt en rapport från Sweden Tech Ecosystem investerades nästan 75% av det svenska riskkapitalet under 2023 i impactbolag, som i rapporten definierades som bolag som möter minst ett av FN:s globala hållbarhetsmål. Totalt investerades 4,7 miljarder euro i sektorn och detta gav Sverige en europeisk andraplacering sett till mängden impactinriktat kapital. Företag bör även förbereda sig genom att granska sina nuvarande processer och identifiera områden där de behöver göra förändringar för att uppfylla de nya kraven. Genom att ta proaktiva steg kan företag inte bara säkerställa efterlevnad utan också stärka sin position som ansvarsfulla och hållbara aktörer på marknaden.
