Inledning
Oavsett om du är en befintlig aktieägare som vill välkomna nya delägare eller om du överväger att investera i ett bolag så innebär ägarförändringar en strategisk och komplicerad process som kräver noggrann planering. Det finns flera viktiga aspekter att ta hänsyn till och om så inte sker finns det risk att olika typer av problem uppstår.
Det finns olika sätt att förvärva eller teckna aktier och därmed bli delägare i ett aktiebolag. Det är exempelvis möjligt att ”köpa in sig” i ett bolag genom att antingen köpa aktier av en befintlig aktieägare eller genom att delta i en nyemission (och därmed erhålla nyemitterade aktier).
Vid förvärv av befintliga aktier motsvarar köpeskillingen för aktierna vanligtvis den summa som köpare och säljare kommer överens om. Sker aktieförvärvet däremot genom nyemission bestäms i regel teckningskursen ytterst av bolagsstämman, vilken består av befintliga aktieägare. Vi kommer inte i denna artikel gå in närmare på hur en nyemission rent praktiskt beslutas och genomförs. Vi har däremot skrivit mer om hur en nyemission av aktier går till i denna artikel.
Viktiga praktiska frågor vid ägarförändringar
Inledningsvis går vi igenom några viktiga praktiska frågor att ha i åtanke när det ska ske förändringar av ägandet i ett privat aktiebolag.
Kontrollera bolagsordningen
Innan en överlåtelse av aktier sker till den nya delägaren bör parterna kontrollera eventuella förbehåll i bolagets bolagsordning – finns det några hinder mot att överlåta eller förvärva aktier? Det är vanligt att en bolagsordning innehåller förköps- respektive hembudsförbehåll, vilka i princip innebär att aktier som
ska överlåtas till en utomstående part först måste erbjudas till övriga aktieägare (förköpsförbehåll) samt att en utomstående förvärvare av en aktie har en skyldighet att erbjuda aktien till befintliga aktieägare eller annan när ett förvärv skett (hembudsförbehåll).
Förbehåll i bolagsordningen kan med andra ord förhindra att aktier med bindande verkan överlåts till den nya delägaren. Den utomstående förvärvaren förväntas i rättsligt hänseende vara medveten om de förbehåll som framgår av ett bolags bolagsordning, vilket innebär att dessa regleringar får verkan mot tredje man.
Överlåtelse genom aktieöverlåtelseavtal
När förändringar i ägarkretsen sker genom aktieöverlåtelse av befintliga aktier bör ett aktieöverlåtelseavtal upprättas. Aktieöverlåtelseavtalet sätter ramarna för överlåtelsen och kan skydda såväl köparens som säljarens intressen. Avtalet innehåller villkor och viktig information kring aktieöverlåtelsen, så som köpeskilling, betalningsvillkor och eventuella garantier som överlåtaren
lämnar angående bolagets tillstånd och tillgångar. Hur dessa garantivillkor utformas är ofta av stor betydelse. Det pris som köparen betalar för aktierna är normalt baserat på uppgifter om bolaget som säljaren lämnat. Skulle dessa uppgifter vara felaktiga har köparen ett intresse av att kunna göra gällande
påföljder som exempelvis prisavdrag.
Det är viktigt att uppgifterna som anges i aktieöverlåtelseavtalet är korrekta och tydligt definierade för att undvika eventuella tvister i framtiden.
Aktiebrev och aktiebok
Ett aktiebrev är en värdehandling och ett bevis på innehav av aktier. Det är därför av högsta vikt att aktiebrev ”transporteras på” (genom anteckning om överlåtelsen på aktiebrevet) och överlämnas till den nya aktieägaren. Att utfärda aktiebrev är inget krav, vilket innebär att det inte alltid finns några aktiebrev. Information om huruvida aktiebrev utfärdats eller inte ska framgå av aktieboken, och om det är så att inga aktiebrev utfärdats kan det vara en god idé för en ny delägare att se till att säljaren (om det rör sig om en aktieöverlåtelse) garanterar att så är fallet även i förhållande till de aktuella aktierna.
Vid en aktieöverlåtelse är det också viktigt att uppdatera bolagets aktiebok. Aktieboken ska vara noggrant uppdaterad med samtliga ändringar i ägarstrukturen för att säkerställa att den är aktuell och återspeglar det faktiska ägandet av bolaget. Utöver att aktieboken måste hållas uppdaterad finns det ytterligare lagkrav kring vad en aktiebok måste innehålla. Det är styrelsens ansvar att se till att bolaget har en aktuell och i övrigt korrekt aktiebok.
Extra bolagsstämma och konstituerande styrelsesammanträde
Om de nya ägarförhållandena innebär att styrelsens sammansättning ska förändras är det viktigt att upprätta stämmoprotokoll för att formellt justera sammansättningen.
För det fall samtliga eller en stor del av aktierna i ett bolag överlåtits kan det ofta vara fördelaktigt att klargöra styrelsens ansvarsområden i sin helhet, målsättningar, hur firmateckningen ska se ut och innebörden av de olika befattningarna inom styrelsen genom ett s.k. konstituerande styrelsesammanträde. Ett sådant sammanträde syftar till att lägga en stabil grund för den nya styrelsens respektive ledamöternas framtida arbete och ansvar. Vad som bestäms vid ett konstituerande sammanträde kan vid efterföljande styrelsemöten justeras och uppdateras efter behov.
Registrering hos Bolagsverket och upprättande av generalfullmakt
Eventuella ändringar i styrelsens sammansättning samt, i förekommande fall, uppgift om ny verklig huvudman måste registreras hos Bolagsverket. Sådan registrering kan ske via internet eller med hjälp av fysiska blanketter. Det är viktigt att beakta de rättsliga kraven för att säkerställa att detaljer kring bolaget är korrekt registrerade för att inte riskera eventuella sanktioner. Exempelvis har Bolagsverket rätt att utdöma vite gentemot bolaget, bolagets verkställande direktör eller enskilda styrelseledamöter för det fall bolaget (efter föreläggande) inte har inkommit med uppgift om vem som är verklig huvudman.
Om bolaget behöver kunna företrädas av nya personer direkt efter tillträdet till de överlåtna aktierna är det viktigt att en generalfullmakt utfärdas så att relevanta personer kan visa sin behörighet för utomstående innan dess att ändringar avseende exempelvis styrelse och firmateckning hunnit registreras hos Bolagsverket. En sådan generalfullmakt utfärdas av bolagets befintliga firmatecknare och innebär i grunden att den nya behöriga företrädaren, beroende på fullmaktens utformning, kommer kunna utföra olika uppgifter i bolagets namn, som att exempelvis hantera bankärenden, ingå avtal samt fatta beslut om företagsangelägenheter innan dess att samtliga ändringar avseende styrelsen och firmateckningen registrerats hos Bolagsverket.
För- och nackdelar med att ta in nya delägare
Även om frågorna ovan hanteras på rätt sätt kan det innebära risker och utmaningar att introducera en ny person i ägarkretsen. Ju fler delägare ett bolag har, desto mer komplex blir ägarstrukturen. Det kan bli svårare att fatta snabba beslut då fler personer kan behöva komma överens om varje beslut. Kraven på en god och fungerande kommunikation mellan delägarna ökar därmed. Dessutom kommer en aktieägare som säljer delar av sitt aktieinnehav erhålla en mindre del av ett eventuellt positivt resultat i bolaget jämfört med om denne hade behållit hela sin andel. För det fall att den nya delägaren tecknar nyemitterade aktier innebär detta dessutom att befintliga delägares innehav av aktier späds ut.
Att ta in en ny delägare i ett privat aktiebolag kan givetvis också medföra flera fördelar, både för bolaget och för de befintliga ägarna. Exempelvis kan en ny delägare tillföra nytt kapital till bolaget genom att teckna nyemitterade aktier. Detta kapital kan användas för expansion, investeringar eller för att minska eventuell skuldsättning. En ny delägare kan också bidra med kompetens och erfarenhet inom ett specifikt område. Det kan också vara särskilt värdefullt om delägaren har expertis inom affärsutveckling, marknadsföring eller branschen i övrigt, eller om personen i fråga kan bidra med kopplingar till ett för bolaget nytt affärsnätverk och därigenom öppna upp för nya affärsmöjligheter.
Aktieägaravtal och övriga avtal
Det är möjligt att på olika vis minimera de risker som följer med att ta in en ny delägare i ett privat aktiebolag. Delägarna kan och bör – åtminstone vad gäller privata bolag med en begränsad ägarkrets – exempelvis ingå ett aktieägaravtal. Aktieägaravtalet är en överenskommelse som reglerar förhållandet mellan bolagets ägare och som innehåller bestämmelser om bland annat ägarnas rättigheter och skyldigheter, försäljning av aktier, beslutsfattande och lösningsmekanismer vid eventuella konflikter. Genom ett aktieägaravtal kan den nya ägarkretsen exempelvis komma överens om olika majoritetskrav vid beslut på bolagsstämma eller i styrelsen för att antingen undvika att den nya delägaren får för mycket inflytande eller, tvärtom, tillse att personen i fråga får tillräckligt med inflytande för att kunna vara med och påverka när beslut ska fattas avseende bolagets verksamhet.
Aktieägaravtalet fungerar även som ett förebyggande medel – det ingås ofta för att undvika framtida tvister och övrig osämja bland ägarna. Vidare klargör det förväntningar och skapar en stabil grund för bolagets verksamhet. Utan ett väl utformat aktieägaravtal kan små oenigheter snabbt eskalera till allvarliga problem som i värsta fall hotar bolagets överlevnad.
Vi har skrivit mer ingående om just aktieägaravtal i denna artikel.
Beroende på omständigheterna i varje enskilt fall kan det vara nödvändigt att även ingå andra avtal. Det kan exempelvis bli aktuellt att ta fram ett anställningsavtal om en ny delägare ska vara anställd i bolaget.
Sammanfattningsvis är processen att ta in nya delägare i ett privat aktiebolag en komplex uppgift som kräver planering och i de flesta fall juridisk expertis. Det ska även nämnas att vad som framgår ovan endast är en sammanfattning av vissa praktiska frågor kring ägarförändringar i privata aktiebolag. Denna artikel utgör alltså inte juridisk rådgivning i ett enskilt fall.
