I många fall bedrivs verksamheter som är viktiga för det svenska samhällets funktionalitet av enskilda aktörer, och utländskt ägande eller inflytande i dessa är inte ovanligt. Direktinvesteringar, som innebär att utländska aktörer köper upp företag som innehar värdefull teknik eller information för Sveriges säkerhet, kan komma att bli förbjudna. Regeringen har presenterat ett förslag till en ny lag till Lagrådet som avser införandet av ett granskningssystem som ska göra det möjligt att granska och ytterst förbjuda utländska investeringar som innebär risker ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Regeringen föreslår att den nya lagen ska träda i kraft den 1 december 2023.
Regeringen har den 16 mars 2023 presenterat ett förslag till en ny lag som ger en granskningsmyndighet möjlighet att granska utländska direktinvesteringar och, om det är nödvändigt, förbjuda dem. Lagförslaget följer av en EU-förordning om utländska direktinvesteringar som började tillämpas den 11 oktober 2020.
Regeringen föreslår att investeringar i skyddsvärd verksamhet som bedrivs av aktiebolag, europabolag, handelsbolag, ekonomisk förening eller stiftelse med säte i Sverige ska omfattas av den nya lagen. Det föreslås även att investeringar i skyddsvärd verksamhet som bedrivs i ett enkelt bolag eller som enskild näringsverksamhet i Sverige ska omfattas. Med skyddsvärd verksamhet menas:
- samhällsviktig verksamhet,
- säkerhetskänslig verksamhet enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585),
- prospektering, utvinning, anrikning eller försäljning av kritiska råvaror eller metaller eller mineral som annars är strategiskt viktiga för Sveriges försörjning,
- behandling i stor omfattning av känsliga personuppgifter eller lokaliseringsuppgifter i eller genom en vara eller tjänst,
- tillverkning eller utveckling av, forskning om eller tillhandahållande av krigsmateriel enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel eller tillhandahållande av tekniskt stöd avseende sådan krigsmateriel, eller
- forskning om eller tillhandahållande av produkter eller teknik inom framväxande teknologier och annan strategisk skyddsvärd teknologi eller verksamhet med förmåga att utveckla sådana produkter eller sådan teknik.
Enligt förslaget ska den som har för avsikt att direkt eller indirekt investera i skyddsvärd verksamhet anmäla investeringen till granskningsmyndigheten om investeringen gör att investeraren får ett visst inflytande i verksamheten. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) föreslås att bli granskningsmyndighet. ISP ska beakta verksamhetens art och omfattning samt omständigheter kring investeraren vid bedömningen av om det är nödvändigt att förbjuda en investering.
Enligt regeringens förslag ska ISP också kunna inleda en granskning på eget initiativ, och då även beträffande investeringar i skyddsvärd verksamhet som inte omfattas av anmälningsskyldighet enligt lagen. En investering som omfattas av anmälningsskyldighet föreslås endast få genomföras om anmälan om investeringen har lämnats utan åtgärd eller investeringen har godkänts vid en granskning. Om en granskning inleds på eget initiativ ska investeringen bara få genomföras om investeringen har godkänts vid granskningen.
En utländsk direktinvestering i skyddsvärd verksamhet ska förbjudas om det är nödvändigt för att förebygga skada för Sveriges säkerhet eller för allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige. ISP ska enligt förslaget kunna meddela ett förbud även om investeringen redan har genomförts, oavsett hur lång tid som har gått sedan investeringen genomfördes och om aktörerna har inrättat sig efter investeringen, vilket innebär att investeringen ska gå åter, något som kan få omfattande och svåra konsekvenser för de inblandade.
Regeringen föreslår dessutom att det ska finnas möjlighet att ta ut en sanktionsavgift om lägst 25 000 kronor och högst 100 000 000 kronor av investeraren i händelse av överträdelse av lagen, exempelvis om investeraren inte har gjort en anmälan trots att anmälningsskyldighet föreligger.
I sitt förslag konstaterar regeringen att utländska direktinvesteringar är en vital del av det svenska näringslivets utveckling och utgår från att endast ett fåtal investeringar kommer att granskas och att majoriteten av anmälningarna kommer lämnas utan åtgärd. Det återstår att se hur lagförslaget kommer påverka näringslivet och Sveriges tillväxt. Det öppna investeringsklimatet kan behöva stå tillbaka till förmån för skyddsintresset, och Sverige kan gå miste om det kapital, den arbetskraft samt ökad produktivitet och innovationskraft som utländska investeringar i många fall medför. Granskningsförfarandet kommer, hur effektivt det än genomförs, innebära en ökad byråkrati och högre ställda krav på investerare som planerar att genomföra direktförvärv i Sverige. Mot bakgrund av detta är det inte otänkbart att transaktioner i framtiden kommer bli mer tidskrävande.
Merparten av EU:s medlemsstater har redan inrättat ett liknande granskningssystem och det finns exempel där detta har fått oväntade utfall. Som exempel kan nämnas att Frankrikes finans- och ekonomiminister stoppade ett kanadensiskt företag från att förvärva Frankrikes ledande detaljhandelskedja Carrefour i januari 2021 med hänvisning till skyddet för livsmedelssuveränitet. Den franska regeringen gjorde en extensiv tolkning av vad som utgör skyddsvärd verksamhet för att skydda nationella intressen.
Lagrådet har nu att ta ställning till lagförslaget innan regeringen lämnar en proposition till riksdagen. Riksdagen kommer därefter besluta om den nya lagen ska träda i kraft. Hur den nya lagen kan komma att tillämpas återstår att se, men en sak som är säker är att den kommer innebära förändringar för utländska direktinvesteringar.
Vi på Lindahl följer förstås utvecklingen och svarar gärna på frågor beträffande det nya lagförslaget.
