Förvaltningsrätten har meddelat dom i ett mål gällande omfattningen av skyldigheten att anmäla transaktioner utförda av personer i ledande ställning – och mer specifikt kring tolkningen av vilka juridiska personer som ska anses närstående till personer i ledande ställning. Bakgrunden var Finansinspektionens beslut om att ett bolag X, skulle betala sanktionsavgift för att bolaget inte inom föreskriven tid anmält transaktioner med aktier i det noterade bolaget Y.
Bakgrund
Enligt artikel 19 i MAR ska personer i ledande ställning i ett bolag, samt till dem närstående personer, till Finansinspektionen anmäla transaktioner som genomförs för deras räkning avseende aktier som ges ut av bolaget, s.k. insynshandel.
”Personer i ledande ställning” definieras i artikel 3.1.25 MAR och inkluderar bland annat personer som är medlemmar i administrations-, lednings- eller kontrollorgan i ett bolag samt därutöver vissa ledande befattningshavare. ”Närstående person” definieras i artikel 3.1.26 i MAR och kan bland andra vara en juridisk person vars ledningsuppgifter utförs av någon som är person i ledande ställning i emittenten (det noterade bolaget).
I det aktuella målet hade personerna A och B under perioden för transaktionerna varit styrelseledamöter i både bolaget X och det noterade bolaget Y, och fråga blev om A och B kunde anses ha utfört ledningsuppgifter i bolaget X på det sätt som avses i MAR. Eftersom de var personer i ledande ställning i bolaget Y skulle bolaget X, om svaret blev jakande, räknas som närstående till A och B med skyldighet att anmäla transaktionerna som företogs med Y:s aktier.
Förvaltningsrätten kom fram till att styrelseledamöter i svenska aktiebolag som huvudregel utför ledningsuppgifter enligt MAR när de utför sedvanliga styrelseuppgifter. Detta mot bakgrund bland annat av att det inte krävs någon särskild beslutanderätt eller något särskilt mandat för att en styrelseledamot ska kunna påverka kapitalplaceringsbeslut vid exempelvis styrelsemöten. Styrelsen har också möjlighet liksom skyldighet att utöva kontroll över den verkställande direktören.
Vad innebär detta?
Förvaltningsrättens slutsats innebär att fler bolag kan anses som närstående till personer i ledande ställning än vad som tidigare varit fallet. Domen skapar en presumtion för att ett närståendeförhållande föreligger i förhållande till juridiska personer där en person i ledande ställning är styrelseledamot.
Eftersom bolag kan organiseras på olika sätt menar dock förvaltningsrätten att undantag från denna huvudregel kan uppkomma i det enskilda fallet. För att närståendefrågan inte ska aktualiseras krävs att styrelseledamoten har varit förhindrad eller saknat möjlighet att delta i eller påverka bolagets kapitalplaceringsbeslut. I det enskilda fallet finns därmed vissa möjligheter att begränsa en styrelseledamots deltagande i ledningsuppgifterna och organisera bolagets styrning på ett sätt som hindrar detta för att, efter en sammantagen bedömning, undvika att ett sådant närståendeförhållande uppstår.
Våra rekommendationer
Domen innebär sammanfattningsvis att personer i ledande ställning behöver:
- gå igenom sina befintliga uppdrag och identifiera de bolag som ska anses vara närstående enligt förvaltningsrättens bedömning
- skriftligen informera dessa bolag om de skyldigheter som en närstående har enligt MAR
- skriftligen informera emittenten (det noterade bolaget) så att emittentens förteckning över närstående personer kan uppdateras
Vi rekommenderar också att noterade bolag regelbundet ser över sin förteckning över personer i ledande ställning och deras närstående för att säkerställa att den är korrekt och uppdaterad.
Förvaltningsrättens dom har överklagats. I skrivande stund har kammarrätten ännu inte tagit ställning till om målet ska tas upp till prövning.
