Utöver att informera om aktuella nyheter inom finansiell reglering har vi valt att närmare analysera Finansinspektionens rapport om konsumenters behov av produktförsäkring som Finansinspektionen presenterade i början av året.
Finansinspektionens rapport om konsumenternas behov av produktförsäkringar
I början av året publicerade Finansinspektionen en rapport om konsumenters behov av tilläggs- och produktförsäkringar. Rapporten grundar sig på en fördjupad analys av värdet som konsumenter i olika åldersgrupper får ut av tilläggsförsäkringar såsom tillägg till hem-, villa- och bilförsäkring, samt värdet av produktförsäkringar.
Rapportens innehåll
För att undersöka konsumenternas behov av produkt- och tilläggsförsäkringar har Finansinspektionen tittat på vad konsumenterna som försäkringskollektiv betalar i premier jämfört med den försäkringsersättning som erhålles, den så kallade skadeprocenten. I sin analys har Finansinspektionen jämfört skadeprocenten för tilläggs- respektive produktförsäkringar med skadeprocenten för hem-, villa- och bilförsäkring (personbilsförsäkring för konsumenter), som Finansinspektionen använt som referenspunkt.
Rapportens slutsats är att konsumenternas behov av produktförsäkringar över lag är litet men att många konsumenter lägger till dessa försäkringar i onödan när de köper en vara. Enligt rapporten ligger skadeprocenten för tilläggsförsäkringar, det vill säga ersättningen som försäkringskollektivet får tillbaka i förhållande till betalade premier, i nivå med referenspunkten medan produktförsäkringar har en skadeprocent som ligger betydligt lägre än referenspunkten. Finansinspektionen anser att detta talar för att konsumenterna har ett litet behov av produktförsäkringar. Av rapporten framgår att produktförsäkringar för mobiltelefoner utgör drygt 75 procent av den totala marknaden för produktförsäkringar. Övriga varor som produktförsäkring vanligtvis tecknas för är tv-apparater, kyl och frys, datorer (inklusive surfplattor och liknande), klockor och smycken samt cyklar. Rapportens slutsats är att det för konsumenter som vill utöka sitt försäkringsskydd oftast är bättre att teckna en tilläggsförsäkring i form av allriskförsäkring avseende lösöre, med ett bredare försäkringsskydd, i stället för en produktförsäkring som enbart täcker en specifika vara.
Rapportens konsekvenser
Att försäkringsmarknaden analyseras utifrån konsumenternas behov och intressen är viktigt och bör välkomnas. Emellertid är slutsatserna och konsekvenserna av Finansinspektionens rapport inte helt tydliga. Enligt gällande regelverk på försäkringsområdet behöver försäkringsbolagen klargöra kundens försäkringsbehov innan en försäkring erbjuds till kunden. Utifrån det behöver försäkringsbolaget även presentera objektiv information om försäkringen som erbjuds. I rapporten betonar Finansinspektionen att produktförsäkringar ofta säljs i samband med att konsumenten köper själva varan som försäkringen avser. Inspektionen menar därför att butikerna som säljer varan då även distribuerar försäkringen och agerar som ombud till försäkringsbolaget. Det åligger därför försäkringsbolaget att säkerställa att butikerna som distribuerar försäkringarna följer gällande regelverk och kartlägger konsumentens försäkringsbehov innan försäkringen säljs, samt avråder konsumenter från att teckna sådana försäkringar som de inte har ett behov av. Finansinspektionen antyder i sin rapport att brister i efterlevnaden av detta regelverk kan vara anledningen till att konsumenterna i större utsträckning köper produktförsäkringar som de inte är i behov av jämfört med tilläggsförsäkringar.
Rapportens slutsatser är intressanta och belyser vikten av att konsumenter får tydlig och korrekt information avseende deras försäkringsskydd. Detta torde vara en nödvändighet för att konsumenter ska kunna göra ett välinformerat val kring vilket försäkringsskydd som bäst lämpar sig för deras behov. Emellertid är frågan om produktförsäkringars fördelar och nackdelar komplex där varje försök till förenkling riskerar att ge en, i bästa fall onyanserad, i värsta fall rent missvisande bild av konsumenternas verkliga behov av produktförsäkringar. De flesta konsumenter kommer förmodligen inte att läsa själva rapporten, men i pressmeddelandet som Finansinspektionen skickade ut i samband med att rapporten publicerades skrev inspektionen:
”Många konsumenter har i dag produkt- och tilläggsförsäkringar. Det de betalar för försäkringarna (premierna) uppgår till flera miljarder kronor årligen. Vår granskning visar att dessa försäkringar ofta inte behövs”
”Det är försäkringsföretagen som är ansvariga för att alla som förmedlar eller säljer deras försäkringar, som till exempel elektronikkedjor, bara gör det till kunder som behöver dessa.”
Finansinspektionens budskap till konsumenterna är således att de oftast bör undvika att teckna produkt- och tilläggsförsäkringar eftersom de sällan behöver dem och budskapet till försäkringsbolagen är att de behöver säkerställa att de bara säljer produkt- och tilläggsförsäkringar till konsumenter som verkligen behöver sådana. Något som är oroande är att Finansinspektionens uttalande får det att framstå som att både produkt- och tilläggsförsäkringar ofta är onödiga medan rapporten tvärtom visar att skadeprocenten för tilläggsförsäkringar ligger i linje med referenspunkten. Visserligen framgick det för den som läste hela Finansinspektionens pressmeddelande att det enbart är produktförsäkringar som inspektionen anser att de flesta klarar sig utan men avseende tilläggsförsäkringar uttalade de att ”Yngre har större behov av dessa jämfört med äldre, som ofta har litet behov av dem.” Tyvärr är denna beskrivning direkt missvisande. Det som framgår av rapporten är nämligen att för åldersgruppen personer upp till 50 år är skadeprocenten för tilläggsförsäkringar lika hög som för hem-, villa och bilförsäkringar. Denna åldersgrupp kan således sägas ha ett lika stort behov av tilläggen till sina hem, villa och bilförsäkringar som de har av nämnda försäkringar i sig. Att äldre ofta har ett litet behov av tilläggsförsäkringar stämmer visserligen med rapportens slutsatser om att behovet är litet för personer i åldersgruppen 70 år och uppåt men Finansinspektionens påstående om att tilläggsförsäkringar i allmänhet ofta inte behövs är direkt felaktigt. Även om man beaktar att inspektionen sedan försöker nyansera bilden med att beskriva det som att behovet av tilläggsförsäkringar är större hos ”yngre” är beskrivningen missvisande när rapporten i själva verket visar att den enda gruppen som behovet är litet hos är personer i 70 års-åldern och uppåt. Man behöver inte göra sig skyldig till ålderism för att inse att gemene man inte kommer att tolka begreppet ”yngre” som åsyftande alla personer upp till 69 års ålder. Det går inte heller att låta bli att fundera över hur Finansinspektionen själva skulle se på saken om exempelvis en pensionsrådgivare alltid skulle lämna råd om att 50 åringar bör ta högsta möjliga risk i sina pensionsplaceringar eftersom de tillhör kundgruppen ”yngre” personer. Det krävs inte heller särskilt mycket fantasi för att föreställa sig hur konsumentombudsmannen skulle ställa sig till om ett företag hade marknadsfört en produkt som ”mycket bra för yngre personer” medan produkten egentligen bara riktar sig till personer i 40 och 50 års-åldern.
Utan att raljera bör det åtminstone ifrågasättas hur en av Sveriges tyngsta myndigheter, med ansvar för nästintill hela Sveriges finanssektor, kan tillåtas vara så otydliga och vilseledande i sin kommunikation. Visserligen har Finansinspektionen i rapporten observerat att produktförsäkringar inte sällan ger ett mer långtgående skydd än allriskförsäkringar avseende lösöre eftersom produktförsäkringar, till skillnad från allriskförsäkringar, ofta gäller även vid mekaniskt eller elektriskt haveri utan yttre påverkan. Allriskförsäkringar täcker däremot i regel enbart skador till följd av plötsliga och oförutsedda yttre händelser. Det är även vanligt att produktförsäkringar antingen inte har någon självrisk eller åtminstone har lägre självrisk än de allriskförsäkringar som täcker motsvarande skador, vilket även Finansinspektionen har noterat i sin rapport. Dessutom gäller produktförsäkringar ofta utan åldersavdrag. Det torde därmed inte kunna uteslutas att en konsument som har ett skydd genom en allriskförsäkring även kan ha nytta av en produktförsäkring. Finansinspektionen nämner dessa aspekter enbart i förbifarten men analys och slutsatser utifrån dem lyser alltjämt med sin frånvaro. Ytterligare analys av detta hade varit välkommet ur såväl regulatoriskt som konsumentskyddshänseende.
Så som rapporten beskriver utgörs 75% av produktförsäkringsmarknaden av försäkringar för mobiltelefoner, vilket är en varugrupp som kännetecknas av att värdet på varan sjunker snabbt. Vid en jämförelse mellan försäkringsbolagens villkor för hemförsäkringar framgår det att full ersättning enbart utgår om telefonen skadas under de första 6 månaderna av användning. Till följd av slitage och telefoners snabba värdeminskning görs det sedan kraftiga åldersavdrag som innebär att ersättningen redan när telefonen är ett år gammal kan vara nedsatt till 50% av inköpspriset. Om man dessutom räknar in självrisken, som ofta ligger mellan 1000–2000 kr på en hemförsäkring, blir den slutliga ersättningen vid eventuell skada mycket låg, något som kan bli särskilt kännbart om den skadelidande exempelvis har köpt telefonen på avbetalning över två eller tre år och försäkringsersättningen kraftigt understiger den kvarvarande skulden. Dessutom räknas mobiltelefoner i regel som stöldbegärlig egendom, vilket innebär att hemförsäkringen ofta inte täcker förlust av telefonen om du tagit med den utanför hemmet. Visserligen kan ett allrisktillägg till hemförsäkringen i viss mån kompensera för det men eftersom egendomen ses som stöldbegärlig följer flera aktsamhetskrav och säkerhetsföreskrifter som även då begränsar rätten till ersättning. Det är således förståeligt att produktförsäkringar är populära för mobiltelefoner och de kan inte sällan ge ett bättre skydd än vad en hemförsäkring med ett allrisktillägg ger.
Slutsatser
I sin kommunikation kring rapporten har Finansinspektionen tyvärr inte berört någon av fördelarna med produktförsäkringar. De flesta konsumenter lär samtidigt vare sig ha tillräckligt intresse eller tid för att läsa hela Finansinspektionens rapport och kommer således inte heller att ta del av informationen om de fördelar med produktförsäkringar som Finansinspektionen försiktigt lyfter i den. Finansinspektionens ensidiga kommunikation riskerar därför att leda till att konsumenter i själva verket blir underförsäkrade.
Sammanfattningsvis kan det sägas att Finansinspektionens rapport om konsumenternas behov av produktförsäkringar leder till en osäkerhet för såväl försäkringsgivarna som konsumenterna. I en tid där hela myndighetssverige kämpar mot desinformation och påverkanskampanjer är det onekligen beklämmande att finanssektorns tillsynsmyndighet väljer att sprida i delar missvisande och vilseledande information avseende de produkter de ska utöva tillsyn över.
-
Notiser
Penningtvätt och finansiering av terrorism
Ny EU-förordning om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och kryptotillgångar
EU antog den 31 maj i år en ny förordning om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar. Den nya förordningen innehåller till stora delar samma krav på betaltjänstleverantörer och de uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel som den tidigare förordningen (EU) 2015/847. Den nya förordningen utvidgar emellertid tillämpningsområdet till att även omfatta överföringar av kryptovalutor och ska ses i ljuset av den nya förordningen om marknader för kryptotillgångar som EU antog samma dag. De nya reglerna innebär även ändringar i penningtvättsdirektivet, som en del i EU:s paket för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism, och omfattar ytterligare verksamhet med kryptotillgångar. De nya ändringarna innebär exempelvis att leverantörer av kryptotillgångstjänster enligt den nya förordningen om marknader för kryptotillgångar räknas som finansiella institut enligt penningtvättsdirektivet. Idag omfattas redan aktörer som tillhandahåller växlingstjänster, dels mellan virtuella valutor och fiatvalutor, dels mellan olika virtuella valutor, eller tillhandahåller virtuella plånböcker, av penningtvättsreglerna. Det nya förslaget innebär emellertid att även aktörer som tillhandahåller handelsplattformar för handel-, genomför rådgivning om- eller tillhandahåller portföljförvaltning med kryptotillgångar ska omfattas av penningtvättsreglerna. Ändringana innebär även att korrespondentförbindelser mellan kreditinstitut och finansiella institut ska omfatta förbindelser som etablerats för kryptotillgångstransaktioner eller överföringar av kryptotillgångar, till skillnad från idag där enbart förbindelser som etablerats för värdepapperstransaktioner eller överföring av medel omfattas.
Den nya förordningen om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar ska börja tillämpas från och med den 30 december 2024. Ändringarna i penningtvättsdirektivet ska även ha genomförts i nationell lag senast vid samma tidpunkt.
Ny nationell riskbedömning avseende risker förknippade med hawala
Den nationella samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism släppte i maj i år sin rapport om den ramlade riskbedömningen av penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige avseende 2022. Riskbedömningen är avgränsad till enbart avse hawala, ett betalningssystem där lokala förmedlare går i god för tillgångsbelopp för sina kunders räkning och beloppen sedan utbetalas av en annan lokal förmedlare i en annan del av världen varpå värdet av betalningen regleras mellan förmedlarna i efterhand. Hawala som system är väletablerat och lagligt i Sverige men enligt rapporten är hawala attraktivt för illegala syften eftersom det möjliggör anonymitet och försvårar spårbarheten av pengar inom systemen samt bygger på utbredd kontanthantering. Rapporten noterar även att det finns starka indikatorer på ett stort mörkertal över antalet illegala och oregistrerade verksamheter med hawala i Sverige. Rapporten konstaterar att hawala utnyttjas för både penningtvätt och finansiering av terrorism och samordningsfunktionen ger hawala såväl hot- som sårbarhetsnivå 4, den högsta nivån avseende risk för penningtvätt och finansiering av terrorism.
Status i EU:s arbete med att inrätta en europeisk penningtvättsmyndighet
I juli 2021 presenterade EU-kommissionen ett förslag om att ta fram en ny myndighet för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Arbetet med att ta fram ett färdigt förslag för detta har pågått sedan dess. I april i år gav EU-parlamentet sitt godkännande till att starta en gemensam dialog med kommissionen och rådet för att ta fram ett slutligt förslag. Arbetet med detta är pågående.
Försäkring
Försäkringsförmedlare erbjuder konsumenter komplicerade finansiella produkter
Finansinspektionen meddelade den 31 augusti i år att de kartlagt vilka finansiella produkter som försäkringsförmedlare erbjuder konsumenter. Finansinspektionen har analyserat finansiella produkter som distribueras inom ramen för fond- och depåförsäkring. I sin analys har de tittat på hur förmedlarnas ersättningsmodeller är utformade, och hur produkterna presenteras för konsumenter. Finansinspektionen har genom analysen funnit att komplicerade finansiella produkter, så som strukturerade produkter, i viss utsträckning erbjuds konsumenter. Inspektionen meddelar att analysen kommer att ligga till grund för det fortsatta tillsynsarbetet.
Finansinspektionen stoppar försäkringar mot böter eller sanktionsavgifter
Finansinspektionen har i ett nytt ställningstagande beslutat att det inte är förenligt med god försäkringsstandard att tillhandahålla försäkring mot böter eller administrativa sanktionsavgifter. Det innebär att det inte är tillåtet för försäkringsföretag att tillhandahålla sådana försäkringar. Finansinspektionens ställningstagande avser såväl svenska försäkringsföretag som utländska försäkringsgivare som driver verksamhet i Sverige. Ställningstagandet omfattar dock inte sjöförsäkring.
Skadeförsäkringsföretagen får beröm av Finansinspektionen för processer för produktgodkännande
Finansinspektionen har genomfört en tillsyn över skadeförsäkringsföretagens processer för produktgodkännande. Den 29 juni i år offentliggjorde inspektionen tillsynsrapporten som visar att de har sett flera goda exempel på hur företagen arbetar med och tillämpar processen för produktgodkännande. Under tillsynen har inspektionen sett att i stort sett samtliga företag som var föremål för tillsyn hade fastställt målgrupper för samtliga försäkringsprodukter, även för sådana som tagits fram och varit oförändrade sedan innan reglerna om processen för produktgodkännande trädde i kraft. Vidare fann inspektionen att drygt hälften av de granskade företagen bedömer vilket värde en försäkring har för konsumenten i förhållande till försäkringens premie och att flera av företagen beaktar kundklagomål i processen. Inspektionen noterade emellertid att regelverket kring processer för produktgodkännande inte tillämpas på ett enhetligt sätt avseende tilläggsförsäkringar. Enligt rapporten beror detta på en osäkerhet i branschen avseende om tilläggsförsäkringar ska ses som en självständig försäkringsprodukt eller inte. Finansinspektionen uppgav att de har anledning att återkomma i den frågan.
EIOPA använder s.k. ”mystery shoppers”
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (EIOPA) offentliggjorde den 28 juni i år att de kommer inleda ett utredningsförfarande genom att använda en teknik som kallas ”mystery shopping”. Förfarandet, som tidigare har använts av Europeiska bankmyndigheten (EBA), innebär att utbildade så kallade ”mystery shoppers”, under täckmantel av att vara potentiella kunder, tar kontakt med försäkringsdistributörer för att utreda hur kundupplevelserna hos dem är. Avsikten är att utredarna ska agera så som Kunder skulle kunna tänkas göra, det vill säga genom att be om information eller råd om vissa produkter. Dessa ”mystery shoppers” ska sedan rapportera till EIOPA hur distributörerna agerar i sin distribution. Undersökningarna kommer att genomföras i åtta av EU:s medlemsstater men vilka det är har inte offentliggjorts.
Nya regler om försäkring och tjänstepension
Den första april i år trädde lagändringar i kraft som innebär nya regler i försäkringsrörelselagen (2010:2043), lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., lagen (1999:531) om försäkringsverksamhet under krig eller krigsfara m.m. och lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. De nya reglerna innebär bland annat att Finansinspektionen ska tillämpa de bestämmelser i försäkringsrörelselagen som gäller om tillsynen i ett tredjeland inte har bedömts likvärdig i de fall Europeiska kommissionen inte har bedömt att tillsynen som utövas i ett tredjeland på gruppnivå över ett försäkringsföretag är likvärdig med den tillsyn som föreskrivs i Solvens II-direktivet. Genom ändringarna i tryggandelagen behöver länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för pensionsstiftelser och personalstiftelser, inte längre underrätta Finansinspektionen om anmälningar om tillsyn som görs av en personalstiftelse. Genom lagändringarna förtydligas även att de kvantitativa begränsningarna när det gäller en pensionsstiftelses placeringar i det företag som är arbetsgivare och som tryggar tjänstepensioner genom överföringar till stiftelsen enbart ska gälla pensionsstiftelser som tryggar en enda arbetsgivares pensionsutfästelser. Med en enda arbetsgivare avses den eller de fysiska eller juridiska personer som ensamt eller tillsammans handlar som en arbetsgivare. Utöver detta innebär ändringarna i lagen om försäkringsverksamhet under krig eller krigsfara m.m. att regeringen i händelse av krig eller krigsfara ska få meddela föreskrifter som avviker från bestämmelserna i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.
Bank- och betaltjänster m.m.
Förslag till nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter
Den 30 maj i år lämnade Regeringen en proposition till riksdagen (prop. 2022/23:121) avseende nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter. I propositionen föreslås ändringar i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och skatteförfarandelagen (2011:1244). Syftet med de föreslagna ändringarna är att genomföra de ändringar av mervärdesskattedirektivet (Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt) som genomförs genom Rådets direktiv (EU) 2020/284 av den 18 februari 2020 om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller införandet av vissa krav för betaltjänstleverantörer, som ska börja tillämpas den 1 januari 2024. Ändringsdirektivet innebär att betaltjänstleverantörer är skyldiga att redovisa uppgifter om vissa betalningstransaktioner som de genomför. Uppgiftsskyldigheten gäller för betaltjänstleverantörer som tillhandahåller betaltjänster åt betalare eller betalningsmottagare vid gränsöverskridande betalningar. Betaltjänstleverantören blir enligt ändringarna som föreslås skyldig att dokumentera och kvartalsvis lämna uppgifter om bland annat betalningsmottagare, tidpunkt och belopp för betalningen och från vilket land betalning skett. Betaltjänstleverantören ska lämna uppgifter till skattemyndigheten i den medlemsstat där leverantören har tillhandahållit betaltjänsten. Medlemsstatens skattemyndighet ska sedan överföra uppgifterna till ett centralt elektroniskt system inom EU, kallat Cesop.
Värt att notera är att det enligt propositionen föreslås att även betaltjänstleverantörer etablerade utanför EU och som omfattas av andra betaltjänstdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG) men inte av mervärdesskattedirektivet föreslås omfattas av de nya reglerna.
Ärendet är just nu under beredning i riksdagens skatteutskott och datum för omröstning kammaren är satt till den 25 oktober i år. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.
Ny lag om vissa produkter och tjänsters tillgänglighet
Riksdagen antog den 3 maj i år en ny lag (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Lagen avser att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (Tillgänglighetsdirektivet) och innebär att vissa produkter och tjänster behöver anpassas och göras tillgängliga för exempelvis äldre och personer med funktionsnedsättningar. Några av de tjänster som omfattas av kraven på tillgänglighetsanpassning enligt den nya lagen är kredittjänster som omfattas av konsumentkreditlagen, betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster, tjänster med anknytning till öppnande, användning och avslutande av betalkonton. Även kontokrediter och tjänster som tillåter överskridande av behållningen på ett bankkonto, vissa investerings- och sidotjänster enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och tillhandahållande av elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar omfattas av den nya lagen.
De materiella tillgänglighetskraven, som specificeras i bilaga I till Tillgänglighetsdirektivet, avser omfattande och detaljerade krav för att säkerställa tillgänglighet för bland annat personer med funktionsnedsättningar. Kraven är främst funktionella och specificerar de funktioner som produkter och tjänster bör ha, utan att detaljstyra deras utformning. Bilaga II innehåller icke bindande exempel på lösningar för att uppfylla tillgänglighetskraven i bilaga I. De formella kraven på tillgänglighet gäller framför allt krav på dokumentation och märkning av produkters överensstämmelse med de materiella kraven samt information om produkters och tjänsters avsändare, innehåll eller användning. Post- och telestyrelsen ska vara tillsynsmyndighet och ha rätt att utfärda ytterligare föreskrifter utifrån den nya lagen.
Den nya lagen träder i kraft den 28 juni 2025.
Status på EU:s arbete med harmonisering av konsumentkreditlagstiftning
Den 2 december 2022 offentliggjorde Europeiska unionens råd och EU-parlamentet att de nått en preliminär överenskommelse om ett förslag till ändring av konsumentkreditdirektivet (direktiv 2008/48/EG). Syftet med ändringarna är att ytterligare harmonisera konsumentkreditskyddet i inom EU och syftar således till att utvidga antalet tjänster som omfattas av direktivet. Förslaget utreds nu av EU:s lagstiftande myndigheter.
Värdepapper
Finansinspektionen har publicerat sin årliga uppdatering av upplysningar enligt värdepappersbolagsdirektivet.
Finansinspektionen ska årligen offentliggöra upplysningar enligt artikel 57 i värdepappersbolagsdirektivet (EU) 2019/2034 avseende:
- texterna till de lagar och andra författningar samt den allmänna vägledning som har antagits i Sverige enligt värdepappersbolagsdirektivet,
- hur de alternativ och det handlingsutrymme som ges genom värdepappersbolagsdirektivet och värdepappersbolagsförordningen, (EU) 2019/2033, har utnyttjats,
- de allmänna kriterier och metoder som de använder för den översyn och utvärdering som avses i artikel 36 i värdepappersbolagsdirektivet, och
- aggregerade statistiska data om centrala aspekter av genomförandet av värdepappersbolagsdirektivet och -förordningen i Sverige.
Finansinspektionen har den 20 juni i år publicerat sin årliga uppdatering av upplysningarna som finns att läsa på Finansinspektionens hemsida.
Fond
Esma har presenterat förslag på nya tekniska standarder för Eltif-förordningen
Europeiska värdepappers och marknadsmyndigheten (Esma) presenterade den 24 maj i år förslag på nya tekniska standarder avseende förordningen om långsiktiga investeringsfonder (Eltif-förordningen). Förslagen kommer med anledning av ändringar i förordningen och utkastet innehåller förslag om bland annat:
- kriterier för när användning av finansiella derivatinstrument enbart syftar till att säkra inneboende risker i Eltif-fondens andra investeringar,
- när en Eltif-fonds livslängd ska anses förenlig med varje enskild tillgångs livscykel − men även andra frågor om fondens policy för inlösen,
- förutsättningar för att använda matchningsmekanismen,
- kriterier för värdering av tillgångar i fonden som ska avyttras, och
- redovisning av kostnader.
Mellan den 24 maj och 24 augusti i år höll Esma ett öppet samråd om förslagen där synpunkter kunde lämnas via Esmas webbplats. Svaren från samrådet finns nu att läsa på hemsidan.
Finansinspektionen har hittat vissa fel i fondfaktablad
Finansinspektionen meddelade den 15 maj i år att de har hittat felaktigheter och brister i vissa av de nya Priip-faktablad om fonder som fondbolag ska ge ut sedan årsskiftet. Bristerna avsåg dels att det i vissa fall var svårt för konsumenter att få tillgång till faktabladen, dels att faktabladen i vissa fall saknade innehåll av de resultatscenarier som de ska innehålla och gav otydlig eller felaktig information om resultat- eller prestationsbaserade avgifter. Finansinspektionen kommer följa upp att de aktuella bolagen rättar sig och följer reglerna.
Nya regler om Swing Pricing
Den 26 april i år antog riksdagen ändringar i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Ändringarna avser användning av en typ av likviditetsverktyg som kallas justerat fondandelsvärde, eller swing pricing, och syftar till att motverka att de befintliga eller kvarvarande fondandelsägarna påverkas negativt av transaktionskostnader som uppstår för en värdepappersfond vid nettoflöden in i eller ut ur fonden. Justerade fondandelsvärden innebär att den som säljer eller köper fondandelar får stå för de extra kostnaderna som uppstår vid stora transaktioner och att fonden justerar priset på andelarna beroende på hur mycket som köps eller säljs. De nya reglerna innebär att fondbolag får tillämpa justerade fondandelsvärden efter tillstånd från Finansinspektionen. För att få tillstånd krävs det att fondbolaget har den organisation, de system och den kompetens som krävs för att tillämpa det justerade fondandelsvärdet. Det krävs även att det förfarande som fondbolaget tillämpar är förenligt med fondandelsägarnas gemensamma intresse och ger betryggande möjligheter till insyn och kontroll. De nya reglerna innebär även att fondbolag behöver ange i fondbestämmelserna om justerade fondandelsvärden tillämpas eller inte. Om justerade fondandelsvärden tillämpas ska även metoden för beräkningen framgå.
De nya reglerna trädde i kraft den första juli i år.
Valutaväxling och annan finansiell verksamhet
Förslag om skärpta krav för att få bedriva valutaväxling eller annan finansiell verksamhet
Regeringen har den 1 juni i år lämnat en proposition (prop. 2022/23:124) till riskdagen avseende skärpta regelkrav för bedrivande av valutaväxling och annan finansiell verksamhet enligt lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Enligt förslaget ska bland annat huvudsaklighetskravet för att en verksamhet ska räknas som en annan finansiell verksamhet enligt lagen avskaffas. Det innebär att all yrkesmässig verksamhet som består i bedrivande av sådan övrig verksamhet som framgår av lagen räknas som vad som i lagen kallas annan finansiell verksamhet, oavsett om verksamheten är en biverksamhet eller en huvudsaklig verksamhet, vilket kan leda till att verksamheten är registreringspliktig hos Finansinspektionen. I propositionen föreslås även att det nuvarande lämplighetskravet på ägare och personer som ska ingå i bolagets ledning utvidgas. Den föreslagna ändringen utökar kraven från de nuvarande, som enbart beaktar tidigare väsentligt åsidosättande av skyldigheter i näringsverksamhet och allvarlig brottslighet, till ett mer generellt krav på lämplighet. Ett exempel som i propositionen ges på vad som ska beaktas vid den föreslagna lämplighetsbedömningen är krav på kunskap och kompetens för fysiska personer som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet samt för personer som ingår i ledningen, är verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder ett företag som bedriver sådan verksamhet. Regeringen föreslår även förtydliganden och ytterligare möjligheter för Finansinspektionen att ingripa mot personer som inte följer lagens krav eller kraven i penningtvättsregelverket. Den 26 juni i år meddelade Finansinspektionen att de anser att de föreslagna åtgärderna är ett steg i rätt riktning men att de inte är tillräckliga. Finansinspektionen förespråkar bland annat ett tillståndskrav för bedrivande av valutaväxling som ett alternativ för att hantera branschens särskilda sårbarhet för penningtvätt och finansiering av terrorism.
Ny EU-förordning om marknader för kryptotillgångar.
Den 31 maj i år antog EU en ny förordning om marknader för kryptotillgångar. Den nya förordningen innebär skyddsregler för investerare och ökad insyn via en legal ram för emittenter och tjänsteleverantörer kopplade till kryptotillgångar. De nya reglerna innefattar även en utvidgning av kraven på efterlevnad av reglerna för bekämpning av penningtvätt. Den nya förordningen omfattar emittenter av flera sorters kryptotillgångar såsom emittenter av nyttotoken, tillgångsanknutna token och så kallade stablecoins. De nya reglerna omfattar även handelsplatser och plånböcker där kryptotillgångar innehas. Genom det nya regelverket införs ett harmoniserat regelverk för kryptomarknaden i EU.
De nya kraven i förordningen ska börja tillämpas från och med den 30 december 2024.
Hållbarhet
Utkast till delegerad förordning för rapportering av miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade uppgifter
EU-kommissionen antog den 31 juli i år en delegerad förordning om fastställande av övergripande standarder för rapportering av miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade uppgifter (ESG) för stora eller börsnoterade företag utifrån direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag. Förordningen ska börja tillämpas från och med den 1 januari 2024 och beskriver innehållet i ESG-rapporteringen.
Nytt åtgärdspaket för hållbar finansiering
EU kommissionen har den 13 juni i år presenterat ett nytt åtgärdspaket för hållbar finansiering. Kommissionen lägger genom paketet till ytterligare verksamheter i EU:s taxonomi och föreslår nya regler för ratinginstitut avseende ESG-betyg. Syftet är att öka transparensen och tillförlitligheten till ESG-ratinginstituten genom en föreslagen ny förordning rörande verksamhet med ESG-rating. Bland annat föreslås att det ska krävas tillstånd från Esma för juridiska personer etablerade inom unionen som vill tillhandahålla ESG-rating inom unionen. I paketet ingår även delegerade förordningar med nya granskningskriterier för taxonomiförordningens miljömål. De nya granskningskriterierna avser hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, övergång till en cirkulär ekonomi, förebyggande och kontroll av föroreningar, och skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. Kriterierna tydliggör kraven för när en ekonomisk verksamhet ska kunna anses väsentligen bidra till miljömålen.
ECB:s bedömning av bankers redovisning av klimat- och miljörisker
Den 21 april i år publicerade den Europeiska centralbanken (ECB) sin tredje bedömning av de europeiska bankernas framsteg i att redovisa klimat- och miljörisker utifrån ECB:s vägledning. ECB gör bedömningen att bankerna visserligen publicerar mer information än tidigare men att informationens kvalitet alltjämt är för låg. ECB fann att en majoritet av de betydande bankerna inte klarar kraven som ställs i EBA:s nya tekniska genomförandestandarder för Baselkommitténs pelare 3 och meddelade att de skulle göra uppföljande kontroller under andra halvåret av 2023 för att säkerställa att detta åtgärdats.
-
Sanktioner
Finansinspektionen har beslutat om en sanktionsavgift för kryptobolaget Goobit
Finansinspektionen meddelade den 20 juni i år beslut om att Goobit AB ska betala en sanktionsavgift på två miljoner kronor för brister i arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Goobit som ägnar sig åt handel med kryptotillgångar har enligt Finansinspektionen uppvisat flera brister i sin allmänna riskbedömning där bolaget bland annat inte har bedömt hur stor risken är för att kryptotillgångar ether utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism samt hur bitcoin kan utnyttjas för finansiering av terrorism. I bedömningen beaktade Finansinspektionen att handel med kryptotillgångar medför en hög risk för penningtvätt och finansiering av terrorism, vilket ställer extra höga krav på bolag som bedriver verksamhet med handel i sådana tillgångar. Finansinspektionen ansåg emellertid inte att bristerna var så allvarliga att det fanns skäl att förelägga Goobit att upphöra med verksamheten.
Finansinspektionen förelägger My Change Scandinavia att upphöra med sin verksamhet
Finansinspektionen offentliggjorde den 25 maj i år att de vid en undersökning av växlingsföretaget My Change Scandinavia AB funnit att företaget haft så pass allvarliga brister i sin efterlevnad av penningtvättsregelverken att Finansinspektionen förelagt bolaget att upphöra med sin verksamhet.
Bolaget var ett av fyra valutaväxlingsföretag som ingick i en tematisk undersökning som Finansinspektionen vidtog. Inspektionen fann vid sin undersökning att företaget hade otillräckliga styrdokument, bristande rutiner och riktlinjer, saknade allmän riskbedömning och inte hade bedömt kundernas riskprofiler eller vidtagit tillräckliga åtgärder för kundkännedom för någon av de kunder som Finansinspektionen granskade.
-
Finansinspektionens tillsynsaktiviteter
Finansinspektionen granskar grönmålning hos finansiella företag
Finansinspektionen meddelade den 28 juni i år att de som ett led i sitt arbete mot grönmålning i den finansiella sektorn kommer att granska bankers och försäkringsbolags hållbarhetsredovisning. Granskningen kommer att ske genom en fördjupad analys av 2022 års årsredovisningar för flera större banker och försäkringsbolag för att se om deras hållbarhetsredovisningar följer kraven i taxonomiförordningen. Den 8 september meddelade Finansinspektionen att de även granskar hur fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder följer regelverket kring integrering av hållbarhetsrisker, hållbarhetsrelaterade upplysningar och grönmålning.
Finansinspektionen inleder en fördjupad analys av Nasdaq Stockholm
Finansinspektionen meddelade den 21 juni i år att de inleder en fördjupad analys av Nasdaq Stockholms process i samband med att förändringar görs i bolagets system. I analysen kommer Finansinspektionen bland annat att granska de incidenter som inträffade hos Nasdaq Stockholm i samband med ändringshantering under Q4 2022 fram till Q2 2023.
Granskning av hur livförsäkringsföretag hanterar risker för penningtvätt
Finansinspektionen meddelade den 15 maj i år att de kommer att göra en fördjupad analys avseende livförsäkringsföretags hantering av penningtvättsrisker. Finansinspektionen kommer att fokusera på de risker som är kopplade till företagens produktutbud och affärsmodeller och på företagens interna kontroller för att motverka dessa risker. En del av kartläggningen består i en enkätundersökning där 13 livförsäkringsföretag deltar.
Utredning avseende Alectas riskhantering
Finansinspektionen har den 4 maj i år inlett en utredning avseende Alectas riskhantering och hur Alecta mäter riskerna i olika investeringar, med utgångspunkt i företagets investeringar i de tre amerikanska bankerna Silicon Valley Bank, First Republic Bank och Signature Bank. Alectas investeringar i de tre bankerna, som i början av året kollapsade till följd av bankrusningar och var tvungna att räddas av den federala insättningsgarantin (FDIC) tillsammans med några amerikanska storbanker, uppges ha lett till stora förluster för Alecta. Finansinspektionen ska därför undersöka om Alecta har följt gällande regelverk avseende riskkontroll och riskhantering vid investeringarna i dessa banker. Den 12 september i år meddelade Finansinspektionen att de även inleder en utredning av hur Alecta har följt bestämmelser om aktsamhet, styrning och riskhantering i sina investeringar i Heimstaden Bostad.
Utredning avseende tre svenska bankers efterlevnad av penningtvättsregelverket
Finansinspektionen har den 2 maj i år meddelat att de inleder en utredning avseende hur tre svenska banker efterlever penningtvättsregelverket. Finansinspektionen kommer att undersöka bankernas allmänna riskbedömning, riskbedömning av kunder och kundkännedomsåtgärder. Bakgrunden till utredningen är den nationella riskbedömningen av penningtvätt och finansiering av terrorism för 2020/2021 från den nationella samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism. I riskbedömningen utpekades användandet av företag och andra juridiska personer som vanligt förekommande i komplexa och systematiska penningtvättsupplägg.
-
Övrigt
Finansinspektionen har beslutat om nya och ändrade föreskrifter
Finansinspektionen har publicerat de nya och ändrade föreskrifter som trädde i kraft under tredje kvartalet i år efter beslut av Finansinspektionens styrelse den 20 juni. De nya och ändrade föreskrifterna avser rapportering för finansiella konglomerat, användande av justerat fondandelsvärde för fondförvaltare, ägar- och ledningsprövningar i finansiella företag och lämnande av kredit till konsumenter. Föreskrifterna finns tillgängliga på Finansinspektionens hemsida.
