Regeringen har lagt fram ett förslag till ny lagstiftning för att stärka skyddet för låntagare och reglera nödlidande kreditavtal i enlighet med ett EU-direktiv. Den föreslagna lagen kräver att aktörer som förvaltar sådana kreditavtal förvärvar tillstånd från Finansinspektionen och sätter strikta krav på förvaltningen av avtalen.
Den 6 oktober i år presenterade regeringen ett förslag till nytt regelverk för förvärv och förvaltning av nödlidande kreditavtal. Bakgrunden till förslaget är EU:s direktiv 2021/2167 som medlemsstaterna ska ha införlivat och ska tillämpas från och med den 30 december 2023. I propositionen föreslår regeringen bland annat en ny lag om förvärv och förvaltning av nödlidande kreditavtal, det vill säga kreditavtal där låntagaren inte klarar av att betala krediten i tid. Den nya lagen syftar till att stärka regleringen av marknaden för överlåtelser av nödlidande kreditavtal, att motverka oseriösa aktörer och att öka skyddet för låntagarna.
Den nya lagen ska bland annat innebära att aktörer som bedriver kreditförvaltning av nödlidande kreditavtal för en kreditförvärvares räkning behöver tillstånd från Finansinspektionen såtillvida aktören inte är ett kreditinstitut, konsumentkreditinstitut eller bostadskreditinstitut. Tillstånd ska inte heller krävas för kreditförvaltning som utförs av fondföretag, förvaltare av alternativa investeringsfonder eller advokater. Den nya lagen ställer även krav på själva förvaltningen av kreditavtalet och ska ge stärkt skydd för låntagarna. Regeringen föreslår även att tillsynen för bedrivandet av inkassoverksamhet flyttas från Integritetsskyddsmyndigheten till Finansinspektionen. Riksdagen väntas besluta om propositionen den 22 november i år och de nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.
