Idag är textil- och modeindustrin en resursintensiv och förorenande bransch där miljö- och hälsopåverkan är stor i alla delar av den textila värdekedjan. Modeindustrin står för upp emot tio procent av de globala utsläppen av växthusgaser och närmare 92 miljoner ton avfall skapas årligen vid klädproduktion. Ur ett globalt perspektiv är textil- och textilavfall den fjärde största orsaken till negativ miljö- och klimatpåverkan. I denna artikel går Lindahls miljörättsexperter igenom EU:s lagstiftning på textilområdet och hur Sverige planerar att genomföra lagändringar för att uppfylla EU-rättens krav
Störst negativ miljö- och klimatpåverkan uppstår i samband med produktionens alla delsteg eftersom produktionen kräver råvaror, vatten, energi och kemikalier och orsakar utsläpp till luft, mark och vatten. Trots en ökad medvetenhet om textil- och modeindustrin miljöpåverkan fortsätter branschen att växa. Detta bland annat på grund av ökningen av ”fast fashion”, som bygger på billig tillverkning, upprepad konsumtion och kortlivad användning av plagg. Eftersom plaggen oftast beställs via nätet och importeras från tredje land direkt av konsumenten är det relativt enkelt för företag att dölja att de inte följer EU:s regler om bland annat kemikalieanvändning.
Enligt Europeiska miljöbyrån genereras varje år mer än fem miljoner ton textilavfall i Europa. Ungefär en femtedel av materialet samlas in för någon form av återbruk, återvinning till stoppning, isolering eller för export till andra länder. Resten hamnar i hushållsavfallet, vilket innebär att det antingen hamnar på deponi eller bränns.
EU:s åtgärder för hållbar textil och minskade mängder textilavfall
Frågan om textil och textilavfallets påverkan på miljön är en högt prioriterad fråga inom EU och en rad förslag och handlingsplaner har de senaste åren lagts fram. EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier syftar till att textilprodukter som släpps ut på EU:s marknad år 2030 ska vara långlivade, återvinningsbara och i största mån tillverkade av återvunna fibrer, fria från farliga ämnen och i linje med EU:s klimatneutralitetsmål för 2050. Inom ramen för den gröna given har EU-kommissionen föreslagit en rad åtgärdspaketet för att påskynda övergången till en cirkulär ekonomi.
Förslagen fokuserar på förebyggande och hantering av avfall och syftar till att främja tillväxt, konkurrenskraft och EU:s globala ledarskap på området. Inom ramen för handlingsplanen för den cirkulära ekonomin presenterade kommissionen en ny strategi för att göra textilier mer hållbara, reparerbara, återanvändbara och återvinningsbara.
Ekodesignförordningen
Ett viktigt steg i lagstiftningen för hållbar textil är den kommande nya Ekodesignförordningen som än så länge är på förslagsstadiet. Förslaget har senast behandlats i rådet som i maj 2023 antog sin ståndpunkt på utformningen av den nya förordningen. Nästa steg i processen är förhandlingar mellan rådet och EU-parlamentet. När förordningen antas kommer den att ersätta det befintliga direktivet om ekodesign från 2009. Tillämpningsområdet för ekodesign kommer att då att utökas så att det ställs krav på miljömässig hållbarhet för nästan alla typer av varor som släpps ut på EU:s marknad.
Andra nyheter som föreslagits är:
- Inrättande av ett digitalt produktpass.
- Regler om insyn för konsumenter.
- Förbud mot förstörelse av osålda konsumentvaror.
Avfallsdirektivet
I juli 2018 beslutade EU om omfattande ändringar av 2008 års avfallsdirektiv (”Avfallsdirektivet”). Bland annat infördes krav på medlemsstaterna att införa separat insamling för textilier senast den 1 januari 2025. Ändringarna innebar också krav på medlemsstaterna att genomföra åtgärder för att förebygga uppkomsten av avfall genom att uppmuntra återanvändning av produkter och inrätta system som främjar reparation och återanvändning.
I februari 2021 röstade parlamentet om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin med krav på ytterligare åtgärder för att uppnå en koldioxidneutral, miljömässigt hållbar, giftfri och helt cirkulär ekonomi senast 2050. Kraven inkluderade strängare återvinningsregler och bindande mål för materialanvändning och materialförbrukning senast 2030.
Införande av insamlingskrav i Sverige
Regeringen har i maj 2023 presenterat förslag på genomförande av EU:s krav på insamling av textilier. Föreslagna ändringar ska också implementera kravet på införande av åtgärder för att förebygga uppkomst av textilavfall. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Hela promemorian finns att läsa här.
Förslagen i promemorian innebär i huvudsak att det införs:
- Ett tydliggörande av ansvaret för insamling och behandling av textilavfall.
- En förklaring av uttrycket textilavfall.
- Krav på utsortering av textilavfall.
- Krav på separat insamling.
- Krav på att kommunerna ska lämna information för att främja återanvändning.
Ansvar för textilavfall som är kommunalt avfall
Kommunerna ansvarar i dag för att kommunalt avfall samlas in och behandlas. Med kommunalt avfall avses avfall från hushåll och sådant avfall från andra källor som till sin art och sammansättning liknar avfall från hushåll. Som kommunalt avfall räknas till exempel textilier från hushållen. För annat avfall av textil än kommunalt avfall ansvarar den ursprungliga avfallsproducenten för att avfallet genomgår en fullständig behandling i enlighet med avfallshierarkin och för kostnaderna för att hantera det avfall som har producerats.
Avfallsdirektivet innehåller inte någon bestämmelse om vilken aktör som ska vara ansvarig för separat insamling av textilavfall. I promemorian föreslås att kommunerna även i fortsättningen bör ha ansvar för insamling av textilavfall som är kommunalt avfall.
Innebörden av uttrycket textilavfall
Avfallsdirektivet innehåller inte någon definition av textilavfall. Det finns inte heller någon definition av textil i någon annan avfallsrelaterad EU-lagstiftning. Det innebär att medlemsstaterna har frihet att avgöra vilket textilavfall som ska samlas in, under förutsättning att kravet genomförs på ett sätt som är förenligt med direktivets syfte. För att tydliggöra vilket avfall som omfattas av det kommunala ansvaret föreslår regeringen att textilavfall ska definieras som ”avfall som består av kläder av textil, hemtextil, inredningstextil, väskor av textil och accessoarer av textil.”
Krav på utsortering av textilavfall
I dag finns inget krav på utsortering eller separat insamling av textilavfall i Sverige. Utsortering är en förutsättning för separat insamling. För att uppfylla direktivets krav föreslår regeringen att det bör införas bestämmelser som innebär att den som innehar textilavfall ska sortera ut det från annat avfall och förvara det skilt från annat avfall.
Krav på separat insamling av textilavfall
Enligt Avfallsdirektivet ska medlemsstaterna införa separat insamling för textilier. Kravet på insamling av textilavfall hänger samman med kravet på separat utsortering av textilavfall. För att ställa krav på utsortering av textilavfall från annat avfall är det rimligt att det också finns ett insamlingssystem där avfallet kan lämnas separat. I dag finns inget krav på separat insamling av textilavfall i svensk avfallslagstiftning. Ett sådant krav måste därför införas för att uppfylla direktivets krav.
Regeringen föreslår därför att det ska införas krav på separat insamling av textilavfall. Det föreslås även att kravet bör omfatta alla som samlar in textilavfall. Eftersom kravet omfattar textilavfall oavsett om det är kommunalt avfall eller annat avfall kommer kravet träffa såväl kommuner som andra aktörer som samlar in textilavfall.
Krav på att främja återanvändning
Enligt Avfallsdirektivet ska medlemsstaterna vidta åtgärder för att förebygga avfallsgenerering genom att uppmuntra återanvändning av produkter och inrättandet av system som främjar återanvändning av textilier.
I Sveriges utförs i dag redan insamling av både textil och textilavfall i samlad fraktion av kommuner, ideella organisationer och av vissa butikskedjor i mer eller mindre storskalig omfattning. Även om det finns en väl fungerande insamling av textil för återanvändning finns det dock en risk att textil som kan återanvändas i stället lämnas som avfall. Risken blir större om det är enkelt att lämna textil som avfall. Regeringen anser därför att det införas ett krav på kommunen att lämna information till hushåll och verksamhetsutövare om vikten av att hushålla med råvaror och energi genom att se till att textil återanvänds när det är möjligt. Kravet bör utformas på ett sätt som ger kommunerna möjlighet att avgöra hur informationen ska lämnas.
Behandling av textilavfallet
Avfall som har samlats in separat för att förberedas för återanvändning eller för att materialåtervinnas får som utgångspunkt inte förbrännas. Kraven på utsortering och separat insamling av textilavfall som föreslås i promemorian syftar till att främja en mer cirkulär hantering av textilavfallet genom förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning. Förslagen syftar också till att bidra till att uppnå målen i Avfallsdirektivet om förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall. Mot bakgrund av att det kommer att presenteras förslag på nya bestämmelser inom EU för textilavfall bedöms det i promemorian inte vara lämpligt att nu föreslå mer detaljerade nationella bestämmelser för hanteringen av textilavfall.
I promemorian föreslås därför att det textilavfall som kommer att sorteras ut och samlas in separat bör hanteras enligt gällande avfallsregelverk.
Lagstiftningsprocessen – vad är nästa steg?
Förslagen i promemorian är nu ute på remiss hos kommuner, textilsektorns aktörer och branschorganisationer. Remissvaren ska ha inkommit till regeringen i slutet av augusti.
Vi kommer att ha fortsatt anledning att bevaka både EU:s och Sveriges lagstiftningsarbete för cirkulär hantering av textil och textilavfall.
Väckte artikeln frågor? Du är välkommen att kontakta någon av oss eller din dagliga kontakt på Lindahl.
