EU:s gröna giv – som är en handlingsplan för att hejda klimatförändringar, främja cirkulär ekonomi och biologisk mångfald och minska föroreningar – fortsätter att utvecklas i en snabb takt. En central del i den gröna given är hur kapital ska kunna styras mot hållbara investeringar. Ett viktigt styrmedel för finansieringsdelarna är EU:s taxonomiförordning som ska hjälpa investerare att jämföra hållbara investeringar. Detta för att offentligt och privat kapital ska styras till investeringar som bidrar till uppnåendet av EU:s mål om klimatneutralitet till 2050 och övriga miljömål som framgår av förordningen
Taxonomiförordningen antogs 2020, men har ännu inte haft full effekt. Detta eftersom preciserade krav för att kunna bedöma vad som är hållbara verksamheter fastställs genom så kallade tekniska granskningskriterier. Dessa antas av EU-kommissionen genom delegerade akter. Under 2021 presenterade kommissionen tekniska granskningskriterier för två av taxonomiförordningens sex uppställda miljömål. I april i år presenterade kommissionens expertgrupp ett förslag till granskningskriterier för de fyra återstående miljömålen. Dessa ligger nu ute för allmänhetens granskning fram till den 3 maj.
Kommissionen måste godkänna kriterierna innan de börjar gälla. Eftersom det inte krävs något annat än kommissionens beslut är det mycket intressant att bevaka förslagen för en indikation på hur slutresultatet kommer att se ut.
VAD ÄR MILJÖMÄSSIGT HÅLLBART ENLIGT EU:S TAXONOMIFÖRORDNING?
För att en ekonomisk verksamhet enligt taxonomin ska klassas som miljömässigt hållbar ska verksamheten 1) väsentligt bidra till ett eller flera av taxonomins sex fastställda miljömål, 2) inte orsaka skada för något av de övriga målen, 3) uppfylla vissa minimikrav inom social hållbarhet och 4) överensstämma med så kallade tekniska granskningskriterier som EU-kommissionen fastställer genom delegerade akter.
De sex miljömålen i taxonomin är:
- Begränsning av klimatförändringarna.
- Anpassning till klimatförändringarna.
- Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser.
- Övergång till en cirkulär ekonomi, inklusive förebyggande av avfall och ökad användning av sekundära råmaterial.
- Förebyggande och begränsning av föroreningar.
- Skydd av biologisk mångfald och sunda ekosystem och återställande av skadade ekosystem.
Vilka specifika krav som ska uppfyllas (till exempel tröskelvärden på utsläppsnivåer) fastställs genom att EU-kommissionen antar en delegerad akt med tekniska granskningskriterier. Granskningskriterierna ska på ett detaljerat sätt styra de komponenter under vilka företag kan identifiera sig som miljömässigt hållbara samt rapportera i enlighet med. Enligt taxonomin kan en verksamhet antingen anses vara miljömässigt hållbar eller inte.
Genom taxonomiförordningen och EU:s nya direktiv om hållbarhetsrapportering (CSRD) uppställs rapporteringskrav vars efterlevnad övervakas av Finansinspektionen. Enligt taxonomiförordningen måste vissa större företag rapportera om i vilken utsträckning dess verksamhet är miljömässigt hållbar och de måste vid försäljning av finansiella produkter upplysa om hur stor andel av den underliggande investeringen som är miljömässigt hållbar.
Ikraftträdandet av CSRD innebär därtill att räkenskapsåret 2024 blir det första år då hållbarhetsrapporter ska redovisas i enlighet med CSRD:s standard för stora företag av allmänt intresse som under räkenskapsåret haft i genomsnitt minst 500 anställda. Se Lindahls artikel om CSRD för mer information om CSRD:s ikraftträdande.
VILKA PÅVERKAS AV GRANSKNINGSKRITERIERNA?
De tekniska granskningskriterierna påverkar alla bolag som är skyldiga att hållbarhetsredovisa i enlighet med taxonomiförordningen och CSRD samt verksamheter som marknadsför gröna företagsobligationer och finansiella produkter och/eller vill kalla dessa produkter miljömässigt hållbara.
Verksamheter som vill göra miljömässigt hållbara investeringar eller locka gröna investerare påverkas indirekt av granskningskriterierna. Även mindre verksamheter, som i och för sig inte omfattas av direkta krav att offentliggöra viss information, har intresse av att visa att verksamheten är miljömässigt hållbar. Detta bl.a. för att vara fortsatt attraktiva underleverantörer till de företag som omfattas av redovisningskraven och kommande krav på ökad genomlysning och kontroll av leverantörskedjor.
De verksamheter som för att komma i fråga för finansiering av hållbarhetskapital måste kunna rapportera enligt taxonomin är exempelvis tillverkningsindustri, vatten- och avfallsverksamhet, bygg- och fastighetssektorn samt tjänsteverksamheter inom återbrukssektorn. I fråga om granskningskriterier för miljömål för biologisk mångfald och ekosystem är det framförallt turism och naturskydd som berörs.
VAD INNEBÄR KOMMISSIONENS TEKNISKA GRANSKNINGSKRITERIER?
För samtliga miljömål syftar de tekniska granskningskriterierna till att fastställa under vilka förhållanden en ekonomisk verksamhet kvalificerar sig för att väsentligt bidra till det aktuella miljömålet och för att avgöra att den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för andra miljömål. De tekniska granskningskriterierna är omfattande och hänvisar i stor utsträckning till annan unionslagstiftning inom de områden som berörs samt även olika ISO-standarder.
De två miljömål som hittills omfattas av antagna delegerade akter är begränsning av klimatförändringar och anpassning till klimatförändringar. Dessa granskningskriterier påverkar bl.a. bygg- och anläggningsbranschen där det nu uppställs krav för återbruk och återvinning av bygg- och rivningsavfall.
Nedan redovisar vi kort det förslag som kommissionen lämnat för de återstående fyra miljömålen.
Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
För att rening av stadsavloppsvatten ska kvalificeras som hållbar krävs att utsläpp till recipient inte riskerar att försämra uppnåendet av målen om god ekologisk status respektive potential i ramvattendirektivet för vatten.
Övergång till en cirkulär ekonomi
Verksamheter som säljer reservdelar ska säkerställa att produkterna uppnår vissa specifika krav samt att det ställs krav på produkternas förpackning. Krav på förpackningarna kan exempelvis vara att de ska bestå av minst 65 procent återvunnet material, godkänt enligt särskilda certifierade förfaranden och att de ska kunna återanvändas.
Förebyggande och kontroll av föroreningar
Vid insamling och transport av farligt avfall ska det säkerställas att farligt avfall källsorteras och samlas in separat från icke-farligt avfall för att förhindra förorening genom att avfallet blandas. Verksamheten ska också se till att lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa att farligt avfall inte blandas eller späds ut. En korrekt insamling och hantering ska förhindra läckage av farligt avfall såväl under insamling, transport, lagring och leverans. Verksamhetsutövare ska också uppfylla krav på journalföring.
Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
Verksamheter som genom restaureringsprojekt ska bevara och/eller upprätthålla livsmiljöer, ekosystem samt verka för bevarandet av arter ska förutom att säkerställa det sagda genomföra kartläggningar av exempelvis befintliga livsmiljöer, ett visst områdes betydelse för att uppnå ett gott tillstånd för en viss art eller av ett ursprungligt ekologiskt förhållande.
Bedömning av klimatrisker
En verksamhet kan inte kvalificeras som hållbar om den orsakar betydande skada för något av de sex miljömålen. Även för denna bedömning har kommissionen föreslagit kriterier. En verksamhet som enligt dessa kriterier är i riskzonen måste genomföra en klimat- och sårbarhetsriskbedömning. I denna bedömning ska hänsyn tas till den ekonomiska verksamhetens livslängd, den förväntade påverkan på klimatet samt i förekommande fall resultatet från klimatprognoser. Verksamheten ska också utreda vilka anpassningar som kan göras av verksamheten för att minska den identifierade klimatrisken.
VAD ÄR NÄSTA STEG OCH HUR KAN FÖRETAG REDAN IDAG FÖRBEREDA SIG?
Full rapportering enligt taxonomins samtliga kriterier ska enligt redan antagen reglering vara i gång 2024. Detta innebär att kommissionen redan under innevarande år måste fatta beslut om granskningskriterier för de fyra återstående miljömålen.
De tekniska granskningskriterierna är i nuläget rapporteringsregler och är därför enbart ett verktyg för att klassificera en verksamhet som miljömässigt hållbar. Rapporteringsreglerna finns för att finansiärer ska kunna identifiera intäkter och investeringar som har potential att bidra väsentligt till miljömålen. Berörda aktörer får genom kriterierna information om vilka uppgifter som behöver samlas in och rapporteras. De insamlade uppgifterna ligger sedan till grund för klassificering av verksamhetens miljömässiga hållbarhet. Även om det typiskt sett idag är frivilligt att leva upp till de krav som uppställs genom de tekniska granskningskriterierna är de ett viktigt led i utvecklingen mot klimatneutralitet 2050.
Nästa steg är reglering som ställer bindande krav på åtgärder och särskild hantering av produkter. Verksamheter som redan idag utgår från de tekniska granskningskriterierna och samlar in de uppgifter som krävs och rapporterar utifrån dessa kommer att ha ett självklart försprång mot de som inte redan idag arbetar aktivt med att ställa om sina verksamheter för att säkerställa uppfyllandet av för verksamheten relevanta hållbarhetsmål. Ett sätt att förbereda verksamheten är att samla in data och relevant underlag, utveckla IT-verktyg och system för hanteringen av hållbarhetsdata samt koppla samman underlaget med verksamhetens bredare ESG-strategi.
Lindahl bevakar den fortsatta utvecklingen. Välkomna att kontakta oss om ni har några frågor kopplade till taxonomiförordningen och finansiering av verksamheter.
