Europeiska Kommissionen presenterade den 24 maj 2023 en strategi för icke-professionella investerare (Retail Investment Strategy, ”RIS”). Syftet är att stärka konsumenters möjligheter att fatta investeringsbeslut som är i linje med konsumentens behov och preferenser. De konkreta förslag som har presenterats är dels ett ”Omnibus-direktiv” innehållandes förändringar i direktivet för marknader för finansiella instrument (”MiFID”), försäkringsdistributionsdirektivet (”IDD”), direktivet för värdepappersfonder (”UCITS-direktivet”) och direktivet för förvaltare av alternativa investeringsfonder (”AIFMD”); dels en förordning med ändringar i förordningen om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter (”PRIIP-förordningen”), vilket framför allt handlar om att anpassa faktabladet till en digital miljö och förtydliga vissa aspekter om förordningens tillämpningsområde.
Retail Investment Strategy
Omnibus-direktivet
RIS syftar till att utöka möjligheterna för icke-professionella investerare att fullt ut dra nytta av den europeiska kapitalmarknaden. Enligt kommissionen har inte befintliga regelverk i tillräcklig utsträckning tillgodosett europeiska konsumenters långsiktiga behov. Konsumenters sparande har i huvudsak snarare varit förpassat till sådana sparformer som i regel genererar låg avkastning, t.ex. sparkonton. Som orsaker till detta anför kommissionen att i) det är svårt för icke-professionella investerare att få tillgång till relevant, jämförbar och lättförståelig produktinformation; ii) det finns en ökande risk för att icke-professionella investerare otillbörligt påverkas av orealistisk och vilseledande marknadsföring; iii) det finns brister i utvecklingen och distributionen av investeringsprodukter till följd av intressekonflikter på grund av incitament mellan produktutvecklare och distributörer; och iv) vissa investeringsprodukter har omotiverat höga kostnadsnivåer, vilket leder till att de inte alltid ger valuta för pengarna. Dessa fyra orsaker ligger till grund för de förslag som presenteras i RIS.
Offentliggörande av information
I syfte att förenkla den information som lämnas till icke-professionella investerare föreslås vissa förändringar i MiFID och IDD avseende offentliggörande av information. Förslaget innebär att informationsmaterial om särskilt riskfyllda produkter ska innehålla riskvarningar, att försäkringsdistributörer ska få möjlighet att i högre utsträckning lämna ut information i elektronisk form och att informationsgivningen avseende kostnader och tredjepartsersättningar ska standardiseras. Ett standardiserat informationsdokument om andra livförsäkringsprodukter än försäkringsbaserade investeringsprodukter ska tas fram, vilket kommer att komplettera de informationsdokument som redan behöver lämnas för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter.
Skydd mot vilseledande marknadsföring
Enligt kommissionen finns det en risk för att icke-professionella investerare påverkas av marknadskommunikation som i för hög utsträckning endast betonar fördelar med en given investering samtidigt som riskerna med en investering spelas ned. Värdepappersföretag enligt MiFID och försäkringsdistributörer enligt IDD föreslås därför åläggas ett större ansvar för deras marknadsföring, bl.a. att det tydligt ska framgå vilket företag som står bakom viss kommunikation, att väsentliga egenskaper hos en produkt eller tjänst anges i all marknadskommunikation och att kommunikationen är rättvis, tydlig och inte vilseledande samtidigt som det finns en balans i presentationen av risker och fördelar.
Intressekonflikter och incitament
Incitamentsförbuden i MiFID föreslås utökas något avseende icke-rådgivande försäljning i syfte att hindra företag från att ge vissa produkter en mer framträdande plats i deras produkterbjudande. I MiFID föreslås ett förbud mot incitament från utvecklare till distributörer i samband med investeringstjänsterna i) mottagande och överföring av order, eller ii) utförande av order till eller på uppdrag av en icke-professionell kund. Även i IDD föreslås ett provisionsförbud vid icke-rådgivande försäljning av försäkringsbaserade investeringsprodukter.
Vissa undantag från förbuden kommer emellertid att finnas såsom när ett värdepappersföretag tillhandahåller investeringsrådgivning i kombination med utförande av order och mottagande och överföring av order eller avseende avgifter som ett värdepappersföretag erhåller från en emittent för placerings- och garantitjänster.
För rådgivningstjänster, där incitamentsbetalningar även fortsättningsvis kommer att vara tillåtna, föreslås nya rekvisit för att bedöma dess tillåtlighet, vilka kommer att ersätta kvalitetshöjningsrekvisitet i MiFID. De föreslagna rekvisiten, vilka skulle vara gemensamma för MiFID och IDD, utgår i likhet med nuvarande regler i IDD från ”kundernas bästa intresse” men innebär förtydliganden om att rådgivaren ska i) basera sina råd på en bedömning av ett lämpligt utbud av finansiella produkter, ii) rekommendera den mest kostnadseffektiva finansiella produkten från utbudet av lämpliga finansiella produkter, och iii) erbjuda minst en finansiell produkt utan ytterligare funktioner som inte är nödvändiga för att uppnå kundens investeringsmål och som ger upphov till ytterligare kostnader. För försäkringsdistributörer tillkommer även ett krav på att försäkringsskyddet i produkten överensstämmer med kundens krav och behov.
Förstärkt reglering av produktstyrning
Förslagen till ny reglering av produktstyrning syftar främst till att reglera företagens prissättningsprocesser för att begränsa utbudet av produkter som anses ge dålig ”valuta för pengarna”. Ändringar föreslås i MiFID, IDD, UCITS-direktivet och AIFMD och innebär i stort att företag som omfattas av dessa regelverk i prissättningen av paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter behöver förhålla sig till vissa riktmärken som fastställs av Esma och Eiopa. Skulle priset på produkterna vara högre än riktvärdena, föreslås en presumtion för att en sådan produkt inte ska godkännas i företagets interna godkännandeprocess. Riktvärdena kommer att tas fram av de europeiska tillsynsmyndigheterna baserat på underlag som utvecklare av produkter behöver rapportera in. Sådana uppgifter utgörs av bl.a. kostnader och avgifter. Produktutvecklare behöver också i högre utsträckning kunna motivera sin prissättning.
Övrigt
Förslaget till Omnibus-direktiv innehåller även ändringar i MiFID och IDD med ytterligare krav på lämplighetsbedömning av icke-professionella kunder, kompetenskrav på investeringsrådgivare och utökade möjligheter för icke-professionella kunder att begära att kategoriseras som professionella. Därutöver föreslås fler befogenheter för tillsynsmyndigheter och insatser för att stärka konsumenters finansiella kunskap.
PRIIP-förordningen
Ändringsförslagen i PRIIP-förordningen avser framför allt förtydliganden av vilka produkter som inte omfattas, t.ex. investeringsprodukter som ger omedelbart utgående livränta utan inlösenperiod och vissa typer av företagsobligationer med ”make-whole”-klausuler. Dessutom föreslås vissa förändringar i faktabladet, t.ex. ska det finnas en dedikerad hållbarhetssektion och en sammanfattningssida. Huvudregeln för lämnande av information föreslås också ändras till att det ska ske digitalt.
-
Notiser
Försäkring
Förslag till ändrade regler om utbetalning från pensionsförsäkring och pensionssparkonto
I en ny promemoria från Finansdepartementet (Fi2023/03200) föreslås ändrade regler för utbetalning från pensionsförsäkringar och pensionssparkonton. Förslaget kommer från den blocköverskridande arbetsgrupp som består av företrädare för samtliga riksdagspartier, vilken i oktober kom överens om att genomföra en översyn med målet att göra uttag av tjänstepension mer flexibelt. De föreslagna förändringarna ska möjliggöra att en påbörjad pensionsutbetalning kan pausas samt att utbetalningstiden ska kunna ändras efter att utbetalning påbörjats. Förslaget kommer mot bakgrund av att den s.k. femårsregeln, som innebär att utbetalning från pensionsförsäkring och pensionssparkonto inte får betalas ut under en kortare tid än fem år och ska ske med samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande belopp, har tolkats så att det inte går att avbryta pensionsutbetalningarna under de första fem åren efter att utbetalning har påbörjats. De nya reglerna ska göra uttaget mer flexibelt och exempelvis möjliggöra för en person som påbörjat utbetalning att göra uppehåll i denna för att återuppta förvärvsarbete under en period. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
EU-parlamentet och rådet är överens om uppdateringar i Solvens II-regelverket och införandet av ett resolutionsdirektiv
Den 14 december offentliggjordes det att EU-parlamentet och rådet har nått en överenskommelse om uppdateringar av Solvens II-direktivet samt införande av ett nytt resolutionsdirektiv för försäkringsföretag (”IRRD”). Förändringarna i Solvens II-direktivet syftar bl.a. till att ge ytterligare incitament för försäkringsföretag att investera långsiktigt för att bidra till ekonomin och den gröna omställningen. Förändringarna innehåller även åtgärder som ska stärka försäkringssektorns motståndskraft och stabilitet. På så sätt ska även kundskyddet stärkas genom ett förbättrat skydd för kunder i händelse av att försäkringsföretag får finansiella problem. Ytterligare förändringar utgörs av stärkt konsumentskydd vid gränsöverskridande försäkringar och minskad administrativ börda för små och icke-komplexa försäkringsföretag Enligt överenskommelsen kommer IRRD innebära att varje medlemsstat ska utse en resolutionsmyndighet likt vad som redan finns för banksektorn. Större och viktiga försäkringsföretag ska sedan ta fram och anmäla förebyggande återhämtningsplaner till resolutionsmyndigheten.
Nytt rapporteringssystem för periodisk rapportering till FI
Fr.o.m. den 31 december 2023 ska kompletterande tillsynsrapporter på årsbasis för liv- och skadeförsäkringsföretag, penningtvättsrapporter och innehavsrapporter för värdepappers- och specialfonder rapporteras till FI:s nya rapporteringssystem Fidac.
Försäkringsbolagens användning av premier avseende sakförsäkringar
FI släppte den 7 december i år en rapport där de jämfört hur ömsesidiga respektive vinstutdelande försäkringsföretag använder konsumenternas premier. FI har gjort en jämförelse mellan ömsesidiga försäkringsbolag och vinstutdelande försäkringsbolag avseende hur stor andel av premieintäkterna från sakförsäkringar som betalats ut i försäkringsersättningar, inklusive reserver (”skadeprocent”), hur stor andel av premierna som utgör omkostnader för försäkringsbolaget för både skadereglering och annan förvaltning (”omkostnadsprocent”) och hur stor andel av premierna som utgör vinst för försäkringsbolagen (”vinstmarginal”). Undersökningen har avsett de största konsumentförsäkringarna, d.v.s. hem-, fordons-, djur- och båtförsäkringar. Rapporten visar att ömsesidiga försäkringsbolag över lag visar en förhållandevis högre skadeprocent och omkostnadsprocent jämfört vinstutdelande försäkringsbolag och har därmed även lägre vinstmarginal. FI är försiktiga med att dra slutsatser utifrån rapporten men samtidigt belyser FI vikten av att konsumenter jämför olika försäkringar för att kunna göra ett välinformerat val.
Bank och betaltjänster m.m.
Slutlig överenskommelse om implementation av Basel III-regelverket
Den 6 december i år publicerades de slutliga texterna avseende förändringar i EU:s förordning om tillsynskrav för kreditinstitut (”tillsynsförordningen”) och direktivet om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut (”kapitaltäckningsdirektivet”). Förändringarna innebär bl.a. att ett schablongolv för kapitaltäckning stegvis fasas in för banker som använder sig av internmetoden vid beräkningen av kapitalkrav. Dessutom syftar förändringarna till att stärka bankernas motståndskraft i förhållande till kredit-, marknads-, hållbarhets- och operativa risker liksom att utöka kraven på ledningsprövningar. I samband härmed har även den Europeiska bankmyndigheten publicerat en s.k. roadmap för hur myndigheten ska implementera sina mandat enligt regelverket. Ändringarna i tillsynsförordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025, med vissa undantag. När det gäller kapitaltäckningsdirektivet föreslås medlemsstaterna få 18 månader på sig att implementera förändringarna från det att rättsakten har publicerats i EU:s officiella tidning.
Ökad motståndskraft i betalningssystemet
Ny lag om clearing och avveckling av betalningar föreslås i syfte att öka motståndskraften i betalningssystemet (prop. 2023/24:8). Den nya lagen syftar till att modernisera den svenska lagstiftningen om clearingverksamhet och föreslår bl.a. att definitionen av clearingverksamhet ska utvidgas till att omfatta hela clearing- och avvecklingsprocessen samt att det ska ställas krav på bl.a. riskhantering, beredskap, cybersäkerhet, kapital och styrning av clearingverksamhet. Det föreslås även särskilda krav vid utkontraktering av clearingverksamhet. Den nya lagen väntas antas av riksdagen i februari och träda i kraft den 1 juli 2024.
Nya regler, föreskrifter och allmänna råd om valutaväxling och annan finansiell verksamhet
Den 30 november i år antog riksdagen skärpta regler för valutaväxling och annan finansiell verksamhet (prop. 2022/23:124). De nya reglerna innebär bl.a. ett borttagande av huvudsaklighetskravet för att bedrivande av annan finansiell verksamhet ska vara registreringspliktigt. Vidare införs ett allmänt lämplighetskrav för den som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet, har ett kvalificerat innehav i ett finansiellt institut eller ingår i ledningen för ett finansiellt institut. Ändringarna kommer att träda i kraft den 1 januari 2024.
Med anledning av ändringarna har FI den 12 december beslutat om nya föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2023:22) på området som bl.a. specificerar vad en ansökan om registrering ska innehålla, vilka träder i kraft samtidigt som lagändringen.
Nytt konsumentkreditdirektiv har antagits
Syftet med det nya konsumentkreditdirektivet är att förbättra konsumentskyddet. Bl.a. utvidgas direktivets tillämpningsområde till att i högre utsträckning omfatta ränte- och avgiftsfria krediter. Nya krav tillkommer också avseende rådgivningstjänster, kompetenskrav på personal hos kreditgivare och förmedlare samt vissa skyldigheter för kreditgivare innan verkställighet begärs. Det nya direktivet ska vara fullt implementerat i medlemsstaterna den 20 november 2026.
Regeringen har den 13 oktober i år tillsatt en utredning för att analysera direktivet och föreslå implementeringsåtgärder.
FI föreslår enklare och snabbare hantering av amorteringsunderlag
Enligt förslaget ska ett bolåneföretag kunna ta emot begäran om och lämna ut amorteringsunderlag elektroniskt. Syftet med förslaget är att göra det enklare för kunden att få sitt amorteringsunderlag samt öka rörligheten och konkurrensen på bolånemarknaden. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.
Ny lag om förvärv och förvaltning av vissa kreditavtal
Riksdagen antog den 22 november i år en ny lag för förvärv och förvaltning av s.k. nödlidande kreditavtal (prop. 2023/24:23), d.v.s. kreditavtal där låntagaren inte klarar av att betala krediten i tid. Den nya lagen syftar till att motverka oseriöst agerande på marknaden för överlåtelser av nödlidande kreditavtal och innebär bl.a. att regleringen av marknaden stärks. Dessutom kommer tillsynen över inkassoföretag att samlas hos FI. Lagen kommer att träda i kraft den 1 januari 2024.
Ny schablonregel för beräkning av ränteskillnadsersättning
Regeringen föreslår en ny schablonregel för att beräkna ränteskillnadsersättning vid förtidsbetalning av bostadskrediter med bunden ränta. Syftet är att minska hindren för konsumenter att välja längre räntebindningstider på sina bolån. Ersättningen föreslås beräknas som skillnaden mellan den genomsnittliga marknadsräntan för swapavtal som gällde när räntebindningstiden avtalades, med en löptid motsvarande räntebindningstiden, och den swapränta som gäller när förtidsbetalningen sker, med en löptid som motsvarar den återstående räntebindningstiden efter förtidsbetalningen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter
Den 25 oktober i år antog riksdagen nya regler om uppgifts- och dokumentationsskyldighet för betaltjänstleverantörer (prop. 2022/23:121). Reglerna är en del av genomförandet av det nya mervärdesskattedirektivet och tillhörande förordningar. De nya reglerna innebär att betaltjänstleverantörer under vissa förutsättningar är skyldiga att till Skatteverket lämna uppgifter om gränsöverskridande betalningar. Betaltjänstleverantörerna ska även dokumentera de uppgifter som behövs för att uppgiftsskyldigheten ska kunna fullgöras. Reglerna innebär även att Skatteverket kan ta ut dokumentations- respektive rapporteringsavgift av en betaltjänstleverantör som inte fullgör sina skyldigheter. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2024.
Nya regler om undantag från minoritetsskyddsregler i aktiebolagslagen
Företag som omfattas av EU:s förordning om tillsynskrav för kreditinstitut (”tillsynsförordningen”) kommer numera att undantas från bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet i aktiebolagslagen. Anledningen är att svenska aktier ska kunna uppfylla kraven på kärnprimärkapitalinstrument i tillsynsförordningen, vilket Europeiska bankmyndigheten har ifrågasatt om de verkligen gjorde med hänvisning till ovan nämnda bestämmelser i aktiebolagslagen. De nya reglerna trädde i kraft den 15 november 2023 (se prop. 2023/24:4).
FI förlänger tillämpningen av ett riskviktsgolv för svenska bolåneexponeringar
FI beslutade den 13 december att det riskviktsgolv som har gällt sedan 2018 återigen förlängs. Riskgolvet innebär att bolån med säkerhet i fast egendom måste åsättas en riskvikt om åtminstone 25 % i bankernas kapitaltäckningsberäkningar och syftar till att säkerställa att det finns tillräckligt med kapital för att täcka förlustrisker. Bakgrunden är att FI kan införa vissa skärpande kapitaltäckningsåtgärder om myndigheten har identifierat förändringar i intensiteten i systemrisker som kan medföra allvarliga negativa konsekvenser för det finansiella systemet eller realekonomin. FI anser att det finns systemrisker i bankernas bolåneexponeringar p.g.a. hushållens relativt höga skuldsättning, förekomsten av rörliga räntor och bolånens centrala roll för bankernas finansiering.
Ny förordning om europeiska gröna obligationer
En ny förordning om frivilligt lämnande av upplysningar för obligationer som marknadsförs som miljömässigt hållbara har trätt i kraft. Kraven i den nya förordningen innebär bl.a. att ett företag endast får benämna en obligation som grön om kraven i den nya förordningen uppfylls. Som huvudregel behöver också ett prospekt upprättas. Syftet är att transparensen på obligationsmarknaden ska höjas och att bidra till en ökad harmonisering av regler rörande emissioner av gröna obligationer liksom att möjliggöra för kapitalanskaffningar för gröna projekt. Förordningen ska börja tillämpas den 21 december 2024.
Värdepapper m.m.
Förslag till ny lag om prövning av ärenden enligt MiCA-förordningen
EU:s nya förordning om marknader för kryptotillgångar (”MiCA-förordningen”) ska tillämpas fr.o.m. den 30 december 2024. Vissa bestämmelser ska emellertid tillämpas redan fr.o.m. den 30 juni 2024, vilket förutsätter vissa lagstiftningsåtgärder i Sverige.
Regeringen föreslår en ny lag om prövning av ärenden enligt MiCA-förordningen (FI2023/02846). I den nya lagen anges att FI är behörig myndighet och att inspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt MiCA-förordningen.
Därutöver föreslås också att vissa befattningshavare inom Riksbanken ska vara skyldiga att anmäla innehav och avyttringar av instrument som omfattas av MiCA-förordningen.
Utredning för att stärka konkurrenskraften på svensk fondmarknad
Regeringen har tillsatt en utredning (Dir. 2023:163) för att föreslå författningsändringar i syfte att anpassa svensk rätt till direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder (”AIFMD”) och direktivet om företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (”UCITS-direktivet”). Dessutom ska utredaren föreslå åtgärder för att stärka konkurrenskraften på den svenska fondmarknaden genom att bl.a. analysera ett eventuellt införande av en reglering av associationsrättsliga fonder med rörligt aktiekapital och se över de befintliga inlösenreglerna. Utredningsuppdraget ska redovisas senast den 30 april 2025.
Penningtvätt och finansiering av terrorism
EU-parlamentet och rådet har nått en överenskommelse om en ny europeisk penningtvättsmyndighet
Den 13 december i år meddelade EU-parlamentet och rådet att en överenskommelse har nåtts angående inrättandet av en ny europeisk penningtvättsmyndighet (”AMLA”). Överenskommelsen är en del av det europeiska penningtvättspaketet som utöver AMLA även innefattar ett sjätte penningtvättsdirektiv och en ny penningtvättsförordning. Triloger mellan kommissionen, parlamentet och rådet om samtliga förslag har pågått sedan i våras och överenskommelsen om AMLA är den första överenskommelse som presenteras utifrån dessa. Syftet med AMLA är att myndigheten ska agera som en central hubb för att koordinera tillsynsmyndigheterna i medlemsstaterna samt ha direkt tillsyn över de största finansiella företagen i unionen. AMLA ska även kunna bistå finanspolisen med analys samt sköta IT-systemet för informationsdelning mellan medlemsstaternas finanspoliser. Under 2024 väntas en överenskommelse nås om var den nya myndigheten kommer placeras.
FI meddelar att de följer två riktlinjer från EBA avseende penningtvätt och finansiering av terrorism
FI har meddelat EBA att de kommer att följa EBA:s riktlinjer om ändring av riktlinjerna EBA/2021/02 om åtgärder för kundkännedom och de faktorer som kreditinstitut och finansiella institut bör beakta vid bedömning av den för penningtvätt och finansiering av terrorism som förknippas med enskilda affärsförbindelser och enskilda transaktioner.
FI kommer även att följa riktlinjer om kontroller och riktlinjer för en effektiv hantering av risker för penningtvätt och finansiering av terrorism vid tillhandahållande av finansiella tjänster.
IMY föreslår nya föreskrifter avseende hantering av uppgifter om lagöverträdelser
Integritetsskyddsmyndigheten (”IMY”) har tagit fram ett förslag till nya föreskrifter som ska göra det enklare för företag att hantera personuppgifter om lagöverträdelser för att kunna kontrollera sina kunder mot olika sanktionslistor. IMY föreslår bl.a. att företag som står under tillsyn av FI och som erbjuder finansiella tjänster på sådant sätt att de är skyldiga att efterleva kraven i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska få behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser för att utföra kontroller mot sanktionslistor. Kontroll mot sanktionslistorna i EU:s sanktionsförordningar är i regel redan tillåtet genom 5 § i förordningen (2018:219) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Förslaget syftar emellertid till att underlätta för företag som behöver genomföra kontroller mot andra sanktionslistor, exempelvis OFAC:s sanktionslistor, genom att ta bort behovet av tillståndsansökan hos IMY för personuppgiftsbehandlingen som kontrollen innebär.
De nya föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 mars 2024.
Digital motståndskraft
Europeiska tillsynsmyndigheternas rapport om landskapet för IKT-tredjepartsleverantörer
De europeiska tillsynsmyndigheterna har släppt en rapport avseende en översyn av IKT-tredjepartsleverantörer inom ramen för det förberedande arbetet med DORA. Rapporten innehåller en kartläggning avseende exempelvis de vanligaste IKT-tjänsterna och hur ofta de stöder väsentliga eller viktiga funktioner.
Nya utkast på tekniska standarder till DORA
En konsultation har påbörjats av de europeiska tillsynsmyndigheterna angående den andra omgången av tekniska standarder till DORA. De tekniska standarderna avser reglering av formatet och tidsramen för incidentrapportering; möjligheten att använda sig av underleverantörer för kritiska och viktiga funktioner; närmare villkor för tillsynsramen för kritiska tredjepartsleverantörer; samt ytterligare detaljer för den hotbildsstyrda penetrationstestningen. Konsultationen pågår t.o.m. den 4 mars 2024 och förslagen ska överlämnas till kommissionen den 17 juli 2024.
Hållbarhet
Ändringar i den delegerade förordningen till SFDR
De europeiska tillsynsmyndigheterna föreslår vissa ändringar i den delegerade förordningen till EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar (”SFDR”). Förslagen till ändringar består i att ytterligare sociala indikatorer och förändrade krav på upplysningar om investeringars huvudsakliga negativa konsekvenser på miljö och samhälle införs. Därutöver föreslås nya upplysningskrav i förhållande till finansiella produkters målsättning om minskade växthusgasutsläpp. Förslagen överlämnades till kommissionen den 5 december 2023 och kommissionen har därefter tre månader på sig att ta ställning till om huruvida förslagen ska införlivas i den delegerade förordningen.
Överenskommelse om nytt direktiv om tillbörlig granskning av hållbarhet i företagens värdekedja
EU-parlamentet och rådet har kommit överens om ett nytt direktiv om tillbörlig granskning av hållbarhet i företagens värdekedja (”CSDDD”). Genom direktivet åläggs större företag vissa skyldigheter i förhållande till negativa effekter på miljö och mänskliga rättigheter som deras verksamhets värdekedja bidrar till. Inledningsvis kommer finansiella företag inte att omfattas av tillämpningsområdet, men direktivet innehåller en granskningsklausul som skulle kunna medföra att sådana företag inkluderas i framtiden.
-
Domar och beslut
Svea Bank och Resurs Bank
Förvaltningsrätten i Stockholm meddelade den 14 november i år att de upphäver Finansinspektionens beslut om anmärkning och sanktionsavgift mot Svea Bank och Resurs Bank avseende bristande rutiner för kreditprövning. Finansinspektionen beslutade under förra året att ge de två bankerna anmärkningar förenade med sanktionsavgifter till följd av att inspektionen ansett att bankerna inte i tillräcklig utsträckning beaktat konsumenternas ekonomiska förhållanden vid kreditprövningen. Bankerna överklagade besluten och förvaltningsrätten gav dem rätt. Rätten ansåg att Finansinspektionen inte har visat att de uppgifter som legat till grund för bankernas kreditprövningar varit otillräckliga. Som skäl därför hänvisar förvaltningsrätten bl.a. till att bankerna visat att de tar hänsyn till de faktorer som statistiskt är relevanta för bedömningen av konsumenternas kreditvärdighet. Förvaltningsrätten konstaterade även att bankerna har redovisat små kreditförluster och haft få inkassoärenden vilket talar för att kreditprövningen grundar sig på tillräckliga uppgifter, en slutsats som följer av tidigare praxis i Högsta förvaltningsdomstolen (se HFD 2017:64). FI menade att HFD:s praxis inte var tillämplig i förevarande mål men dess inställning delades inte av domstolen. Förvaltningsrätten upphävde därför Finansinspektionens beslut.
Den 18 december meddelade Finansinspektionen att de har överklagat förvaltningsrättens beslut. Anledningen därtill är att FI menar att förvaltningsrätten inte i tillräcklig utsträckning har tagit hänsyn till vikten av konsumentskydd och att fler prejudicerande domar behövs på området.
-
Sanktioner
Aros Kapital meddelas varning och sanktionsavgift
FI meddelade Aros Kapital varning och sanktionsavgift om 45 mkr för brister i bl.a. kreditriskhanteringen, penningtvättsarbetet och bolagets interna styrning och kontroll. Bristerna har exempelvis avsett kreditprövning och limiter samt brister i den allmänna riskbedömningen, modellriskhanteringen och bolagets bedömning av kundernas riskprofil. FI betonade att som ett kapitalmarknadsbolag ägnar sig bolaget åt verksamhet med hög risk för penningtvätt och finansiering av terrorism vilket kräver omfattade kontrollåtgärder. FI bedömde emellertid att bolaget vidtagit omfattande åtgärder för att förbättra regelefterlevnaden och riskhanteringen och har därvid visat en förmåga till förbättring. Därmed bedömde FI att påföljden skulle stanna vid en varning förknippat med sanktionsavgift.
Bofinks tillstånd återkallas
FI har återkallat Bofinks tillstånd efter att ha funnit att den verksamhet som har bedrivits inte varit tillräckligt regelbunden för att bolaget ska ha ansetts bedriva verksamhet enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter. FI fann inte heller att Bofinks planer för verksamhetsuppstart var tillräckligt konkreta för att en varning skulle vara tillräcklig.
FI ger Simplex en varning
FI varnar Simplex för att inte ha bedrivit verksamhet med bostadskrediter i enlighet med tillståndet.
-
Finansinspektionens tillsynsaktiviteter
FI undersöker Nasdaq
FI ska undersöka om Nasdaq Stockholm har följt regelverket avseende misstänkt insiderhandel i samband med att bolaget inte rapporterat misstänkta transaktioner.
FI genomför en fördjupad analys av hur värdepappersföretag, fondförvaltare och förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) integrerar hållbarhet i verksamheten
FI har inlett en fördjupad analys för att få kunskap om hur värdepappersföretag, fondförvaltare och AIF-förvaltare integrerar hållbarhet den tillståndspliktiga verksamheten. FI avser även att granska hur företagen följer tillämpliga regler beträffande integrering av hållbarhetsrisker.
Parallellt med denna granskning genomför FI en annan fördjupad analys som meddelades i september och syftar till att ur ett bredare perspektiv, genom ett EU-gemensamt samarbete, granska hur fondförvaltare följer nya EU-regler om hållbarhet.
FI genomför en fördjupad analys för att undersöka hur värdepappersföretag motverkar risken för penningtvätt och finansiering av terrorism
Den fördjupande analysen genomförs för att få en ökad förståelse för vilka risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som finns hos värdepappersföretag. 15 värdepappersbolag och banker som bedriver värdepappersrörelse ingår i analysen.
FI granskar hur betaltjänstleverantörer arbetar för att motverka bedrägerier
Granskningen innefattar bankers och andra betaltjänstleverantörers arbete med motverkande av bedrägerier. Uppdraget innefattar att kartlägga hur företagens produkter och tjänster används i bedrägerier och vilka åtgärder som företagen vidtar för att förhindra sådan användning. Resultat ska redovisas den 31 maj 2024.
FI genomför en fördjupad analys avseende motståndskraften i bankernas likviditetsreserver och säkerhetsmassor
Den fördjupade analysen kommer att granska hur värdet på vissa av bankernas tillgångar kan påverkas vid olika stressade scenarier. De tillgångar som innefattas i analysen är framför allt likviditetsreserver och sådana tillgångar som ingår i den säkerhetsmassa som ligger grund för bankernas utgivning av säkerställda obligationer. Syftet är att närmare analysera vilken effekt som stigande räntor och prisnedgångar på bostadsmarknaden får för värdet på likviditetsreserverna och bankernas emissionsutrymme för säkerställda obligationer.
FI undersöker s.k. neobanker
FI undersöker Northmill Bank, Rocker och Juni Technology, vilka är s.k. neobanker, d.v.s. företag som tillhandahåller bankliknande tjänster helt digitalt. Undersökningen avser företagens arbete med motverkande av penningtvätt och finansiering av terrorism.
FI undersöker konsumentkreditinstitut
FI undersöker konsumentkreditinstituten Viaconto Sweden och Cashbuddy med avsikt att granska på vilket sätt företagen har följt regelverken för god kreditgivningssed.
