Den 1 juni 2023 trädde ett antal nya bestämmelser och ändringar i ellagen (1997:857) i kraft. De nya bestämmelserna och ändringarna utgör den sista delen i genomförandet av EU:s elmarknadsdirektiv i svensk rätt. Elmarknadsdirektivet utgör en del av EU:s ren energi-paket, som i sin tur syftar till att uppfylla EU:s åtaganden i Parisavtalet. De nya bestämmelserna och ändringarna i ellagen innebär bland annat att kundskyddet har förstärkts i avtalsförhållanden som avser leverans av el. Dessutom har det införts en möjlighet för stora elleverantörer att erbjuda avtal med dynamiska elpriser. Reglerna avseende aggregeringstjänster utgör emellertid en av de största nyheterna i regelverket
Både globalt och i Sverige ökar behovet av el. Om 20 år beräknas den årliga elförbrukningen i Sverige uppgå till 330 TWh. Detta är mer än en fördubbling av den totala förbrukningen år 2021, som uppgick till cirka 140 TWh. Den ökade efterfrågan på el beror bland annat på den ökade elektrifieringen inom industri- respektive transportsektorn. Även etablering av elintensiv industri, urbanisering, befolkningstillväxt och ökad automatisering utgör faktorer som driver efterfrågan på el.
Parallellt med den stegrande efterfrågan på el sker även en intensiv utveckling på området för elproduktion, med inriktning på att öka andelen förnybar elproduktion. Den ökade elektrifieringen och omställningen mot förnybara energisystem ligger helt i linje med det globala målet att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. Utvecklingen överensstämmer även med EU:s och Sveriges åtagande i Parisavtalet att minska utsläppen av växthusgaser. Omställningen innebär emellertid att elproduktionen blir mer variabel, eftersom produktionen i större utsträckning följer tillgången i flödande energikällor såsom sol och vind.
En nyckelfaktor för den gröna omställningen
Mot bakgrund av att el inte kan lagras i elnätet leder det ökade elbehovet och den gröna omställningen till högre krav på att kunna utnyttja flexibilitet i energisystemet. Flexibilitet går huvudsakligen ut på att ändra och utnyttja intags- eller uttagsmönster i elsystemet. Flexibla resurser kan alltså finnas både i produktionsledet och i förbrukningsledet samt även i form av lager. Historiskt sett har främst flexibilitetsresurser i produktionsledet utnyttjats. Ett exempel på detta är utnyttjande av vattenkraftens reglerförmåga. Till viss del har även flexibilitet på användarsidan nyttjats, framför allt inom industri- respektive värmesektorn.
ELMARKNADENS REVOLUTION: DRA NYTTA AV FLEXIBILITET OCH MAXIMERA DIN ELANVÄNDNING
På senare tid har utvecklingen gått mot att undersöka möjligheterna att dra nytta av mindre elanvändares flexibilitet. I detta avseende spelar aggregeringstjänsterna en viktig roll. En aggregeringstjänst fungerar förenklat som så, att små volymer flexibilitet läggs samman och paketeras till större enheter som i sin tur kan säljas på elmarknaden. Begreppet aggregeringstjänst definieras i ellagen som ”en sammanslagning av flera elanvändares förbrukning eller sammanslagning av producerad el för försäljning, anskaffning eller auktionering på elmarknader”. De aktuella förändringarna i ellagen tar huvudsakligen sikte på att underlätta för utnyttjande av efterfrågeflexibilitet genom aggregering.
En aggregeringstjänst som utnyttjar sammanslagning av elanvändares förbrukning kan användas för att justera efterfrågan på el genom att anpassa kundernas förbrukning utifrån olika marknadssignaler, till exempel att minska elanvändningen när elnätet är hårt belastat eller att öka förbrukningen när elpriset är lågt. Konkret kan en sådan tjänst bestå i att elanvändare erbjuds att ladda elbilar till ett förmånligt pris vid vissa tidpunkter när elpriset är lågt. Affärsmodellen bygger på att aggregatorn sedan kan sälja den förbrukningsreduktion som uppstår till följd av att laddningen sker vid den avtalade tidpunkten som en stödtjänst på elmarknaderna. En aggregeringstjänst kan vara ekonomisk och/eller teknisk. En ekonomisk aggregator hanterar bud på marknaden och ger råd och erbjudanden till elanvändarna, så som i exemplet ovan. Att istället installera och använda styrutrustning för att starta laddningen av elbilarna när priset är förmånligt utgör ett exempel på en teknisk aggregationstjänst.
Framtidens möjligheter och utmaningar för elanvändare
Sammantaget bygger aggregeringstjänsterna på elanvändarnas förmåga att vara flexibla. Tjänsterna möjliggör för elanvändare att delta mer aktivt på elmarknaden för att påverka sina elpriser och bidrar samtidigt till att minska problemen med kapacitetsbrist. Aggregeringstjänster bidrar dessutom till ökad balans i elsystemet och möjliggör i förlängningen ett effektivt utnyttjande av förnybara produktionsresurser. På så sätt underlättar aggregeringstjänster den gröna omställningen.
De nya bestämmelserna i ellagen har alltså öppnat upp för affärsmöjligheten att erbjuda aggregeringstjänster till elanvändare. Det är numera stadgat i ellagen att en leverantör av aggregeringstjänster inte får hindras av andra marknadsaktörer från att få tillträde till elmarknaderna. Nätföretag som anskaffar stödtjänster ska i förhållande till elproducenter behandla aktörer som tillhandahåller efterfrågeflexibilitet genom aggregering på ett icke-diskriminerande sätt på grundval av aktörernas tekniska kapacitet. Dessutom ska en elanvändare, oberoende av sitt avtal med en elleverantör och utan dennes godkännande, kunna köpa och sälja andra eltjänster än elleverans.
Vidare får en elleverantör inte genom oskäliga avtalsvillkor hindra en kund från att använda en aggregeringstjänst. Nätföretag får inte heller ställa villkor som försvårar efterfrågeflexibilitet utöver sådana villkor som är nödvändiga för en säker, tillförlitlig och effektiv drift av ledningsnätet. Rätten att tillhandahålla en aggregeringstjänst förutsätter dock att någon har åtagit sig ett balansansvar i leveranspunkten där tjänsten ska levereras, som särskilt avser de obalanser som aggregeringstjänsten kan medföra.
Även om rätten till tillträde till elmarknaderna numera är lagstadgad är regleringen på intet sätt heltäckande. Exempelvis återstår fortfarande frågor kopplat till rutiner och ansvar på marknaden. Därtill finns stora valmöjligheter bland annat vad gäller avtalsformer. Vi på Lindahl följer givetvis utvecklingen och svarar gärna på frågor beträffande de nya bestämmelserna.
