Regeringen tillsatte i juni 2022 en särskild utredare för att föreslå ett effektivt och tillförlitligt system för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling och vid ansökan om att delta i ett valfrihetssystem. Den så kallade Leverantörskontrollutredningen har nu överlämnat sitt betänkande. En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter (SOU 2023:43).
Förslagen omfattar kontroll av uteslutningsgrunder
I samtliga lagar som reglerar den offentliga upphandlingen samt valfrihetssystem finns regler om så kallad uteslutning. De så kallade obligatoriska uteslutningsgrunderna – som myndigheterna måste tillämpa – tar sikte på om företrädare för leverantören har begått vissa grövre brott, exempelvis organiserad brottslighet eller penningtvätt. De så kallade fakultativa uteslutningsgrunderna – som myndigheterna får tillämpa – tar bland annat sikte på om leverantören har ekonomiska svårigheter, exempelvis är i konkurs. Det finns också uteslutningsgrunder som rör obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter.
Upphandlingslagarna innehåller även vissa regler kring hur upphandlande myndigheter ska kontrollera att en anbudsgivare inte omfattas av uteslutningsgrunderna. Det saknas emellertid i Sverige ett samordnat system för kontroll och det är därför upp till varje upphandlande myndighet att själv avgöra hur kontrollen ska ske. I kombination med att det i viss mån är oklart vilka svenska brott som ska leda till uteslutning och vilken personkrets som ska kontrolleras, riskerar det nuvarande systemet att leda till bristfälliga kontroller. Utredningens syfte var därför att föreslå ett effektivt och tillförlitligt system för leverantörskontroll.
Bolagsverket ska tillhandahålla ett system för samlad registerkontroll
Utredningens föreslår att Bolagsverket ska tillhandahålla ett system för samlad registerkontroll. Bolagsverket ska genomföra kontroll på begäran av den upphandlande myndigheten och kontrollen ska kunna omfatta såväl leverantörer, företag vars kapacitet åberopas samt underleverantörer.
Kontrollen ska endast omfatta uppgifter som är relevanta för att fastställa om uteslutning ska ske på grund av brott, obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter eller kvalificerade ekonomiska svårigheter, exempelvis konkurs. Bolagsverket ska hämta och sammanställa uppgifterna från befintliga svenska myndighetsregister, det ska således inte upprättas några nya register. Utredningen förslår att följande register ska ingå i registerkontrollen:
- Bolagsverkets olika bolagsregister
- Bolagsverkets näringsförbudsregister
- Bolagsverkets register över verkliga huvudmän
- Bolagsverkets konkursregister
- Bolagsverkets register över företagsrekonstruktioner
- Polismyndighetens belastningsregister
- Skatteverkets skattedatabas
- Kronofogdemyndighetens utsöknings- och indrivningsdatabas
- Kronofogdemyndighetens skuldsaneringsregister
- Länsstyrelsernas stiftelseregister
Utöver förslag rörande registerkontrollens genomförande innehåller betänkandet även förslag på sekretessbrytande bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:700) samt bestämmelser om rättsligt stöd för personuppgiftshantering, i syfte att möjliggöra registerkontrollerna.
Betänkandet innehåller också förslag och överväganden rörande ett antal övriga områden, bland annat rättsligt stöd för behandling av personuppgifter vid uppföljning av avtal, skyldighet att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor inom det icke-direktivstyrda området (utredningen föreslår att någon sådan skyldighet inte ska införas) samt begränsning av antalet underleverantörsled.
Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2025.
