Genom en proposition som nyligen lagts fram av regeringen förväntas lagstiftaren inom kort börja öppna dörren för ny kärnkraft i Sverige och möjliggöra för investeringar i moderna kärnkraftsreaktorer och ökad elproduktion. Samtidigt betonar Strålsäkerhetsmyndigheten behovet av att modernisera lagstiftningen för att skapa tydlighet och förutsebarhet för kärnkraftsbranschen. Ytterligare förändringar i lagar och regler blir nödvändiga steg i arbetet för en framtid med ökad kärnkraftsproduktion och diversifierad användning av kärnenergi.
Ny kärnkraftsproposition
Den 3 oktober i år lämnade regeringen mandatperiodens första proposition avseende utbyggnad av kärnkraften i Sverige till riksdagen: Ny kärnkraft i Sverige – ett första steg. Propositionen är den första på länge som syftar till att möjliggöra och underlätta för nya kärnkraftsinvesteringar i Sverige. I propositionen föreslår regeringen huvudsakligen att 17 kap. 6 a § miljöbalken upphävs med verkan från den 1 januari 2024.
17 kap. 6 a § miljöbalken trädde i kraft år 2011, och har sedan dess inneburit dels en begränsning av antalet reaktorer i samtidig drift i Sverige till högst tio, dels ett förbud mot att uppföra nya kärnkraftsreaktorer på andra platser än där det redan finns kärnkraft (Oskarshamn, Ringhals och Forsmark). Genom att slopa dessa begränsningar och göra det möjligt för regeringen att tillåta fler än tio reaktorer i samtidig drift och på andra platser än idag, undanröjs det mest uppenbara hindret för att möjliggöra nya reaktorer i Sverige. Övriga lagstadgade förutsättningar för anläggningar för kärnteknisk verksamhet och tillåtlighetsprövning av kärnkraftsreaktorer påverkas dock inte av regeringens förslag.
Precis som propositionens namn indikerar är detta bara ett av flera nödvändiga steg för att möjliggöra för ny kärnkraft i Sverige – däribland för så kallade små modulära reaktorer (SMR:er). Det är därmed tydligt att fler åtgärder behövs från lagstiftarens sida för att man med hjälp av utbyggd kärnkraft ska kunna dels öka mängden planerbar elproduktion i elsystemet och på detta sätt bidra till elektrifieringen av exempelvis industrin och transportsektorn, dels öppna upp för fler sätt än elproduktion att använda kärnkraften på (då främst värme- och vätgasproduktion).
Strålsäkerhetsmyndighetens utredning
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) redovisade i februari och augusti i år på uppdrag av regeringen sin utredning av förutsättningarna för nyttjande av befintlig och framtida kärnkraft samt vilken utveckling som behövs av regelverket.
SSM konstaterar att svensk lagstiftning för befintliga kärnkraftsreaktorer tillåter drift så länge anläggningarna är säkra. SSM bedömer vidare att de föreskrifter som finns idag i huvudsak är funktionsinriktade och teknikneutrala och därför i stor utsträckning fungerar även för ny reaktorteknik, även om vissa justeringar och kompletteringar kan behövas. Senaste gången en tillståndsprövning av en ny kärnkraftsreaktor inleddes i Sverige var trots allt i början av 1970-talet.
I syfte att bidra med tydlighet och förutsebarhet och att skapa en ny, modern grund för såväl fortsatt drift och avveckling av befintliga kärntekniska verksamheter som för tillståndsprövning och tillsyn av eventuella nya kärnkraftsreaktorer, föreslår SSM bland annat att man bygger vidare på förslaget till ny kärntekniklag från år 2019 (SOU 2019:16) som avsågs ersätta den nu gällande kärntekniklagen (lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet). Några av SSM:s förslag, som utöver införandet av en ny kärntekniklag exempelvis kräver ändringar av miljöbalken och strålskyddslagen (2018:396), är att:
- Ge likvärdiga förutsättningar för olika energislag gällande deras möjliga placering och likvärdiga förutsättningar avseende det kommunala vetot. Till exempel föreslås en justering av 4 kap. 4 § miljöbalken, som även den innebär en geografisk begränsning på så sätt att det inom större delen av kustområdena i södra Sverige inte får uppföras nya kärntekniska anläggningar utom på platser där det idag finns sådana anläggningar eller andra större industrianläggningar.
- Förtydliga och förenkla tillståndsprövningen, bland annat genom att ta bort den dubbla tillämpningen av miljöbalken vid tillståndsprövning enligt både miljöbalken och kärntekniklagen.
- Ge ökad flexibilitet för olika typer och storlekar av reaktorer (exempelvis med hänsyn till SMR:er) och nya aktörer och driftsformer. SSM föreslår i linje därmed att en tillståndshavare inte längre ska behöva ha en egen organisation med alla de resurser som behövs för att fullgöra kraven som lagstiftningen ställer på verksamheten, utan att det ska räcka att tillståndshavaren ser till att det finns en tillräcklig organisation för att fullgöra kraven.
- Ge SSM möjlighet att i en frivillig och flexibel process som omfattar hela eller delar av en föreslagen utformning av ny reaktorteknik genomföra värderingar som föregår den nationella tillståndsprövningen.
- Införa en rätt för SSM att få föreskriva om vilka krav som ställs på en lämplig plats för en kärnkraftsreaktor samt vilket underlag som krävs för att visa att en plats är lämplig utifrån såväl säkerhets- som strålskyddsaspekter.
Fortsatt arbete krävs
För att ny kärnkraft ska kunna komma på plats i nämnvärd utsträckning – i synnerhet när det gäller reaktorer på nya platser och av nya reaktorinnehavare – behövs alltså fortsatta utredningar för att ytterligare utveckla de lagar, förordningar och föreskrifter som påverkar förutsättningarna för ny kärnkraft. SSM identifierar exempelvis lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor, lagen (2003:778) om skydd mot olyckor samt reglerna för finansiering av hantering och slutförvaring av kärnavfall och använt kärnbränsle som sådana där vidare utredning behövs.
Regeringen aviserar i sin proposition att SSM:s redovisning kommer att beredas och planeras att tas om hand i fortsatta utredningar och regeringsuppdrag, varvid också vissa frågor som lyfts av övriga remissinstanser kommer att hanteras. I propositionen framhålls även att man förutspår att förberedelserna av nya ansökningar gällande kärnkraftsverksamhet kommer ta tid och att det därför kommer att finnas tid framöver för att utreda och genomföra de författningsändringar som kan behövas, samtidigt som det aktuella förslaget ger planeringsförutsättningar för företag som vill investera i kärnkraftsverksamhet.
Lindahls energigrupp har bred och lång erfarenhet av kärnkraftsrelaterad rådgivning, bland annat gällande drift och modernisering av befintliga reaktorer. Vi följer utvecklingen i branschen och på lagstiftningsområdet noga för att fortsatt tillhandahålla våra klienter med kvalificerad rådgivning inom kärnkraftsjuridikens olika delar.
