1. Inledning
FIDIC ger ut standardavtal med stor internationell spridning.
FIDIC har standardavtal som motsvarar såväl AB 04 och ABT 06 för byggnadsverksamhet som ABA 99 för industriella anläggningar. Härutöver har FIDIC standardavtal med olika specialinriktningar, som t.ex. för Underground Works.
FIDIC är en förkortning av Fédération Internationale des Ingénieurs-Conseils, som grundades år 1913. Det är en medlemsorganisation, vars medlemmar består av ca 100 nationella förbund för ”consulting engineers”. Globalt representerar medlemmarna ca 40 000 ingenjörsföretag. FIDIC:s första standardavtal gavs ut år 1957.
Användningen av FIDIC-avtalen har successivt ökat. Även om många länder har avtal som är vanligt förekommande mellan parter i just det landet, så är FIDIC:s standardavtal de som oftast används vid internationella upphandlingar där beställaren förutsätter att anbudsgivarna kommer från olika delar av världen. FIDIC-avtalen har i stor utsträckning använts vid EU-finansierade projekt, särskilt i Östeuropa, och många FN-organ och andra internationella organisationer som OECD, ICC och ILO använder eller stödjer användningen av FIDIC.
I vissa regioner som Mellanöstern, Östeuropa och delar av Afrika är FIDIC även helt generellt de dominerande standardavtalen. Företrädare för FIDIC anser att deras villkor blivit ”soft law”, i betydelsen att de sätter en internationell standard för vad som är en normal och balanserad avtalsreglering av olika frågor. Denna bedömning delas av många, inklusive undertecknad.
Större svenska entreprenörer och leverantörer av industriella anläggningar har vid sin internationella verksamhet länge kommit i kontakt med FIDIC-avtalen. Det har dock varit ovanligt att svenska beställare använder FIDIC som avtalsvillkor. På senare tid har det emellertid blivit vanligare, särskilt om anbudsförfrågan ska gå ut internationellt. Detta gäller framförallt, men inte bara, för industriella anläggningar. Från entreprenadsidan kan noteras att Trafikverkets chefjurist i en intervju nyligen nämnt att verket framöver kommer att använda FIDIC-avtal för vissa upphandlingar. Den huvudsakliga anledningen för Trafikverket att frångå AB 04 och ABT 06 till förmån för FIDIC-avtal angavs i intervjun vara en önskan att locka fler internationella aktörer att lämna anbud.
I denna PM anges kortfattat vissa fördelar för en beställare med FIDIC-avtalen jämfört med deras svenska motsvarigheter AB 04, ABT 06 och ABA 99. När begreppet ”industriella anläggningar” används nedan ska det förstås i den vidsträckta betydelsen anläggningar med stort innehåll av mekanisk och elektronisk utrustning.
2. Kort om FIDIC-avtalen
FIDIC ger som sagt ut flera olika standardavtal. På grund av att de alla har olika färg på omslaget brukar de kallas för ”the Rainbow Suite”.[1] De mest använda är:
- Conditions of Contract for Construction (”Red Book”), där utgångspunkten är att beställaren projekterat/gjort designen och att leverantören ska utföra entreprenaden/ uppföra anläggningen i enlighet med denna projektering/design. Detta avtal kan grovt sägas motsvara en utförandeentreprenad enligt AB 04, även om det är skrivet för att också kunna användas för industriella anläggningar.
- Conditions of Contract for Plant and Design-Build (”Yellow Book”), där utgångspunkten är att leverantören ska designa en anläggning som ska uppfylla avtalade driftsegenskaper och avtalad prestanda. Det arbete som ska utföras kan vara en kombination av byggnadsarbeten och maskinella leveranser och installationer. Detta avtal kan grovt sägas motsvara en totalentreprenad enligt ABT 06 eller en industriell anläggningsleverans enligt ABA 99.[2]
- Conditions of Contract for EPC/Turnkey Projects (”Silver Book”), som har samma utgångspunkt som Yellow Book men där riskbalansen ändrats så att risken för förseningar och kostnadsökningar i huvudsak bärs av leverantören.[3] Någon svensk motsvarighet till detta avtal föreligger inte.
Huvudsyftet med framtagandet av Red Book och Yellow Book har enligt FIDIC varit att skapa balanserade avtal, där riskbalansen mellan beställare och leverantör är rimlig. FIDIC-avtalen är dock utformade på ett sätt som skiljer sig från de svenska standardavtalen. Riskexponeringen för leverantören i Red Book och Yellow Book är exempelvis allmänt sett högre än vad som gäller i motsvarande svenska avtal som AB 04, ABT 06 och ABA 99. Med riskexponering avses här vilka påföljder som entreprenören/leverantören kan drabbas av vid bristande uppfyllelse av sina förpliktelser. Svenska standardavtal är generellt ”snällare” mot leverantörer som inte uppfyller sina förpliktelser än FIDIC-avtalen.
Trots att 1999 års versioner av de ovan angivna avtalen uppdaterades år 2017 används de äldre versionerna i mycket stor omfattning. Det beror på att bestämmelser som i 1999 års versioner var korta, välskrivna och lättförståeliga i 2017 års versioner har blivit längre och mer svårförståeliga. Vidare finns det i 2017 års versioner mycket komplexa preklusionsregler (regler om när en part tappar rätten till ett krav) och regler om hur underrättelser om krav mellan parterna måste framföras, som gäller på samma sätt för beställarens krav som för leverantörens krav. Eftersom de grundläggande principerna i huvudsak är desamma i 1999 och 2017 års versioner av FIDIC-avtalen föredrar många beställare 1999 års versioner av FIDIC-avtalen.[4]
3. Översikt standardavtal
Inledningsvis ska följande nämnas avseende de svenska standardavtalen AB 04, ABT 06 och ABA 99:
- AB 04 är framtaget för en s.k. utförandeentreprenad, där beställaren svarar för projekteringen och entreprenörens huvudsakliga skyldighet är att utföra entreprenaden i enlighet med de handlingar som beställaren tillhandahållit.
- ABT 06 är framtaget för en s.k. totalentreprenad, där entreprenören svarar för projekteringen utifrån beställarens funktionskrav och är ansvarig för att entreprenaden uppfyller dessa krav.
- AB 04 och ABT 06 är framtagna för byggnadsverksamhet och inte avsedda att användas vid uppförandet av en industriell anläggning eller annan leverans där innehållet av mekanisk och elektronisk utrustning är högt.[5]
- ABA 99 är framtaget för industriella anläggningar, med stort innehåll av mekanisk och elektronisk utrustning, och inte avsett att användas vid byggnadsverksamhet. ABA 99 bygger på principen att parterna ska komma överens om vissa driftsegenskaper och viss prestanda. Det åvilar sedan leverantören att designa och uppföra en anläggning som klarar dessa krav.[6]
För en svensk beställare som ska uppföra en helt ny industriell anläggning, innefattande både uppförandet av en större byggnad och leverans och installation av den mekaniska och elektroniska utrustning m.m. som behövs för den industriella produktionen, finns det alltså inget lämpligt svenskt standardavtal att tillgå. I praktiken löses detta oftast genom att beställaren tecknar avtal avseende byggnaden med en entreprenör på AB 04 eller ABT 06 och sedan tecknar ett annat avtal på t.ex. ABA 99 med en industriell aktör. En sådan uppdelning har dock nackdelen att beställaren allokerar risk hos sig själv. Om entreprenören t.ex. blir försenad med byggnaden så kommer beställaren att vara ansvarig för den förseningen i relation till den industriella aktören.[7]
Yellow Book är skrivet för en kombination av byggnadsarbeten och leverans och installation av mekanisk och elektronisk utrustning m.m. FIDIC uttrycker det så att villkoren är skrivna för leveranser som ”may include any combination of civil, mechanical, electrical and/or construction works”.[8]
Vid en jämförelse mellan svenska standardavtal och FIDIC-avtalen så kan det alltså inledningsvis konstateras att Yellow Book fyller en lucka i det svenska utbudet av standardavtal.
Nedan är Yellow Book utgångspunkten vid jämförelsen med de svenska standardavtalen ABT 06 och ABA 99, d.v.s. avtal som alla bygger på principen att entreprenören/leverantören svarar för projekteringen/designen utifrån beställarens funktionskrav och är ansvarig för att entreprenaden/anläggningen uppfyller dessa krav. Det ska dock nämnas att merparten av det nedan angivna är tillämpligt även om man skulle jämföra AB 04 med Red Book, d.v.s. jämföra avtal som bygger på att beställaren gjort projekteringen/designen.
Vid en översikt av olika standardavtal finns det skäl att särskilt varna för den ibland förekommande men felaktiga användningen av ABT 06 för industriella anläggningar. Som framgår av fotnot 5 är ABT 06 varken skrivet för mekanisk och elektronisk utrustning eller för en anläggning som ska vara föremål för provdrift och prestandaprov. Om ABT 06 då felaktigt används för industriella anläggningar ställer det oftast till med problem för båda parter. Härutöver blir kontraktspriset oftast högre om ett byggavtal används för en industriell anläggning. Det beror på att leverantören måste tillämpa en högre riskmarginal.
4. Generell fördel med FIDIC-avtalen jämfört med de svenska standardavtalen
Typsituation som leder till problem
Om det i inledningsskedet av en större entreprenad eller industriell anläggningsleverans uppstår en förseningsfråga som inte löses av parterna medför det ofta negativa följdverkningar. Låt oss säga att leverantören tidigt under ett större projekt gör gällande rätt till sex månaders tidsförlängning, beställaren säger nej till begäran och parterna inte kan komma överens i frågan. Det leder ofta till att parterna kommer att förhålla sig till två olika tidplaner, med sex månaders skillnad inte bara avseende färdigställandetidpunkten utan också för alla aktiviteter längs vägen dit. Många samband mellan leverantörens åtaganden och beställarens åtaganden – och samband med åtaganden för andra leverantörer som beställaren anlitat – kommer då att haverera. Det leder i sin tur till att leverantören ofta återkommer och begär ytterligare tidsförlängning, vilket förorsakar olika krav på ekonomisk kompensation mellan parterna. Detta scenario är en vanlig orsak till att större projekt ”går snett” och antingen leder till mycket omfattande och betungande diskussioner mellan parterna eller till rättslig tvist.
Hur svenska standardavtal reglerar frågor om tidsförlängning
Om leverantören gör gällande en rätt till tidsförlängning så anger ABT 06 att parterna ska ”försöka komma överens om den ändring av kontraktstiden som förhållandena föranleder”. ABA 99 innehåller ingen liknande bestämmelse men det är underförstått att så är tänkt att ske.
Om parterna inte kan komma överens så finns det under ABA 99 och ABT 06 ingen annan utväg än att få frågan rättsligt prövad. I praktiken är det mycket sällan så sker under pågående projektgenomförande. Frågan aktualiseras senare, när övertagandet/godkännandet vid slutbesiktning blivit försenat och beställaren gör gällande förseningspåföljder. På sätt som ovan anges har den olösta frågan då oftast fått negativa följdverkningar och antalet tvistefrågor ökats.
Hur FIDIC reglerar frågor om tidsförlängning
Yellow Book har en helt annan reglering. Avtalet bygger på att beställaren vid kontraktstecknandet utser the Engineer, som inte är part i avtalet men har rollen som contract administrator och dels företräder beställaren för avtalets fullgörande, dels löpande fattar beslut i olika frågor där parterna har olika uppfattningar och inte kan enas. The Engineer har alltså en dubbel roll där hen ibland ska företräda beställarens intressen och ibland ska fatta beslut. I det senare fallet ska the Engineer vara en “fair decision-maker” och “make a fair determination in accordance with the Contract, taking due regard of all relevant circumstances”. Detta är vad FIDIC benämner “the duality of the role” och en sådan roll är i stort främmande för såväl svensk som kontinentaleuropeisk avtalstradition. I Storbritannien har en sådan contracts administrator emellertid en lång tradition.
Jämfört med ABT 06 och ABA 99 finns det en betydande praktisk fördel med FIDIC:s metod. Den ovan beskrivna typsituationen som ofta leder till tvist uppkommer inte under Yellow Book. När leverantörens ursprungliga begäran om sex månaders tidsförlängning inkommer och parterna inte kan komma överens så ska the Engineer inom kort tid pröva frågan och fatta beslut. Även om beslutet kan överprövas av en ”Dispute Adjucation Board” (se vidare nedan) blir det omgående gällande för parterna, intill dess något annat eventuellt meddelas. Om the Engineers beslut i den ovan angivna typsituationen t.ex. blir att leverantören har rätt till tre månaders tidsförlängning måste både leverantören och beställaren omgående följa det och kan därför göra en ny gemensam tidplan där alla samband stämmer överens.
FIDIC:s metod har alltså betydande praktiska fördelar för båda parter när oenighet om en leverantörs begäran om tidsförlängning föreligger.
5. Mer om the Engineer och fördelarna med FIDIC:s metod
Under genomförandet av en större entreprenad eller ett större industriellt anläggningsprojekt uppstår även andra frågor där parterna kan ha olika uppfattningar. Det rör t.ex. frågor om hur tekniska uppgifter i olika kontraktshandlingar ska gälla i förhållande till varandra, om viss maskinell utrustning klarat s.k. Factory Acceptance Test, vilken ersättning som leverantören är berättigad till vid ändringar (som industrins avtal kallar det) respektive ÄTA-arbeten (som entreprenadavtalen kallar det), om svetsningsarbeten utförts kontraktsenligt så att säker uppstart av anläggningen kan ske, om anläggningen klarat provdriften och om anläggningen i övrigt uppfyller avtalade krav.
Om sådana frågor inte successivt löses kan också de leda till att olika typer av krav mellan parterna ackumuleras. Det kan få stor negativ påverkan på framdriften av arbetena. Med undantag av att:
- ABT 06 i frågor som kan besiktigas har ett besiktningsförfarande där en besiktningsman, som inte är part i avtalet, har (den initiala) bestämmanderätten, och
- ABA 99 i frågor om värderingen av ändringar eller frågor om oenighet huruvida visst arbetsmoment ingår i anläggningen eller ej har en procedur med en oberoende expert,
finns det i ovanstående exempel och andra frågor inte i de svenska standardavtalen någon särskild procedur eller metod när parterna har olika uppfattningar och en låsning uppstår. ABT 06 och ABA 99 använder genomgående ett kontraktsspråk som lämnar utrymme för parterna att göra olika bedömningar och om parterna slutligen inte kan komma överens så får frågan lösas genom ett rättsligt förfarande.
FIDIC:s metod med the Engineer undviker i alla sådana frågor att låsningar mellan parterna uppstår. Mycket förenklat kan sägas att the Engineer i nästan alla frågor under avtalet där parterna har olika uppfattning får samma roll som besiktningsmannen har i ABT 06 i frågan om entreprenaden kan godkännas vid slutbesiktningen eller ej. Därmed blir alla frågor successivt lösta, i stället för att ”samlas på hög” till en framtida tänkt slutreglering. På så sätt undviks de negativa följdverkningar för projektgenomförandet som ofta blir resultatet av en mängd olösta frågor.
Även om the Engineers beslut i olika frågor blir omedelbart gällande är det inte slutligt. På motsvarande sätt som besiktningsmannens beslut i frågan om godkännande vid slutbesiktning under ABT 06 kan överprövas av en överbesiktningsnämnd (eller vid ett rättsligt förfarande) så kan alla beslut som the Engineer fattar överprövas av en Dispute Adjucation Board (DAB). The Engineers beslut är emellertid gällande intill dess det eventuellt ändrats av DAB:en. Om en fråga hänskjuts till DAB:en så måste den avge sitt beslut inom 84 dagar. Även överprövningen sker alltså snabbt.
Beslut från DAB:en kan sedan överprövas vid ett skiljeförfarande enligt ICC:s regler, förutsatt att en part anmält missnöje (Notice of Dissatisfaction) med DAB:ens beslut inom 28 dagar. DAB:ens beslut gäller dock intill dess det eventuellt ändrats genom resultatet av skiljeförfarandet.
Det som länge hindrat svenska beställare från att använda FIDIC-avtal är nog ofta att beställarna känt att de med the Engineers ovan angivna funktion frånhänt sig kontrollen av olika frågor under projektgenomförandet. Det är i sig riktigt. Samtidigt är just den orsaken till tvekan märklig. Det har ju genom AB 04 och ABT 06 och dess föregångare länge funnits en etablerad praxis i entreprenader att överlåta en av de viktigaste frågorna, godkännande vid slutbesiktning, till en utomstående person som i det avseendet har ungefär samma roll som the Engineer.
6. Andra fördelar med FIDIC
Beställarens rätt till ”rejection” under projektgenomförandet
Ett vanligt förekommande problem vid industriella anläggningsleveranser är att de prov och kontroller av maskinell utrustning som ska ske innan leverans till anläggningsplatsen utvisar avvikelser från avtalade krav. Det kan t.ex. avse en pump som behöver ha en viss kapacitet för att provdriften senare ska kunna godkännas och anläggningen övertas.
I ett sådant fall anger ABA 99 att leverantören utan dröjsmål ska vidta åtgärder för att avhjälpa avvikelsen. Om så inte sker drabbas leverantören dock inte av någon annan påföljd än att det till slut, när provdriften på grund av avvikelsen inte kunnat godkännas och övertagande därför inte kan ske, blir en förseningsfråga. Någon rätt för beställaren att åtgärda pumpen på leverantörens bekostnad föreligger inte. Rätt att åtgärda på leverantörens bekostnad föreligger endast efter övertagandet, då Avsnitt 17 Fel i Anläggningen blir tillämpligt. För en beställare, som ofta har ett betydande intresse av att anläggningen blir klar i tid och inte genom förseningsvitet kompenseras fullt ut för den skada en försening innebär, är detta en mycket obekväm situation.
Den situation som ovan beskrivits avseende ABA 99 är i vissa delar densamma vid en entreprenad under ABT 06. Innan entreprenaden avlämnats eller tagits i bruk har beställaren, med vissa undantag, inte rätt att enligt kap. 5 § 17 vidta åtgärder med den på entreprenörens bekostnad
Yellow Book har en väsentligt annorlunda reglering, till förmån för beställaren.
The Engineer har under Sub-Clauses 7.5 och 7.6 även under perioden fram till övertagandet rätt att underkänna maskinell utrustning (och arbete) som vid tester, eller därefter, visar sig inte uppfylla avtalets krav. Om leverantören inte åtgärdar aktuell avvikelse så kan den åtgärdas på leverantörens bekostnad. Denna rätt för beställaren innebär en helt annan situation än under de svenska standardavtalen, och då särskilt ABA 99, till undvikande av den obekväma väntan på en förmodad förseningssituation som där kan uppstå.
Beställarens påföljder vid leverantörens avtalsbrott
Till skillnad från ABA 99 så reglerar Yellow Book inte uttömmande vilka påföljder som inträder om en part begår avtalsbrott. Inom ramen för den generella ansvarsbegränsningen till förmån för leverantören (100 % av kontraktspriset) och den generella friskrivningen för indirekta skador låter FIDIC-avtalen i viss mån bakgrundsrätten vara styrande.
Det ovanstående är normalt en fördel för beställaren, vars huvudsakliga förpliktelse är att betala kontraktspriset, och en nackdel för leverantören, som löper större risk att misslyckas med fullgörandet av sina många olika förpliktelser under avtalet.
Det finns härutöver en mängd olika bestämmelser i Yellow Book som är hårdare mot leverantören än de svenska standardavtalen, särskilt ABA 99. Som exempel kan nämnas ett uttryckligt ”fit for the purpose” åtagande för leverantören, en relativt omfattande skyldighet för leverantören att ta fram och uppdatera en tidplan med mycket detaljerade uppgifter och en rätt för beställaren att häva avtalet vid leverantörens underlåtenhet att ”carry out any obligation under the Contract”. Beställaren har alltså inte bara en hävningsrätt vid väsentligt avtalsbrott från leverantörens sida. En beställare vill av praktiska skäl sällan häva men vid diskussioner mellan parterna i frågor där oenighet föreligger har beställaren ofta förhandlingstaktiska fördelar av att kunna göra gällande (d.v.s. ”hota med”), men inte utnyttja, en hävningsrätt.
7. Särskilt om felansvaret under FIDIC-avtalen
Leverantörens ansvar vid fel
De svenska standardavtalen bygger i stort på principen att om en leverantör åtgärdar ett fel så kan leverantören inte också bli skadeståndsskyldig för den skada som beställaren drabbas av på grund av att felet uppstod.
Reglerna om felavhjälpande i FIDIC är istället tänkta som ett komplement till bakgrundsrätten, syftande till att under en viss period (Defects Notification Period) ge beställaren additional contractual remedies för ett avhjälpande. Syftet har inte varit att samtidigt avtala bort de påföljder på grund av fel som kan finnas i bakgrundsrätten. FIDIC har synen att avtalsbestämmelserna inte ska ”interfere with legal remedies”. Om det i bakgrundsrätten finns en skadeståndsskyldighet för leverantören vid uppkomsten av fel gäller den skadeståndsrätten för beställaren sålunda parallellt med avtalets regler om avhjälpande.
Generellt innebär det ovanstående att en leverantör under ett FIDIC-avtal oftast har ett större ansvar för fel än vad som följer av de svenska standardavtalen.
Felansvarets längd
De svenska standardavtalen bygger på att det finns en i avtalet bestämd garantitid, som börjar löpa vid övertagandet/godkännandet vid slutbesiktningen, och att leverantörens felansvar sedan upphör vid garantitidens slut (dock att ABT 06 har en inledande garantitid och att leverantören sedan under resterande ansvarstid bara svarar för väsentliga fel som har sin grund i vårdslöshet).
Yellow Book har inte en garantitid utan en Defects Notification Period. Den är något annat än en garantitid av det slag som finns i de svenska standardavtalen.
Skillnaden beror på att FIDIC-avtalen har ett annat synsätt på övertagandet än vad som är fallet i de svenska standardavtalen. Ur ett svenskt perspektiv innebär övertagandet, oavsett om det sker i form av godkänd slutbesiktning under ABT 06 eller genom godkänd provdrift m.m. under ABA 99, en typ av godkännande av anläggningen. Under ABT 06 har den godkända slutbesiktningen även en avskärande effekt på vilka fel som kan göras gällande.
Under Yellow Book är övertagandet (Taking-over) inte något sådant godkännande av anläggningen. Den Defects Notification Period som börjar löpa vid övertagandet är till för att beställaren ska kunna tillämpa sina ovan angivna additional contractual remedies, så att anläggningen vid periodens utgång uppfyller avtalade krav. När så är fallet ska ett Performance Certificate utfärdas. Utfärdandet av det certifikatet innebär:
- ett godkännande av anläggningen, och
- startpunkten för beräkningen av längden på det felansvar som följer av bakgrundsrätten.
Att Defects Notification Period löpt ut innebär alltså inte, som man utifrån ett svenskt perspektiv lätt kan tro, att leverantörens felansvar upphört. Det innebär istället att det fortsatta felansvaret, som i FIDIC-sammanhang brukar refereras till som ”legal defects liability”, därefter helt styrs av innehållet i bakgrundsrätten. FIDIC Yellow Book begränsar inte under hur lång tid ett sådant ansvar kan föreligga.
8. Sammanfattning av fördelarna med FIDIC
FIDIC erbjuder en metod med the Engineer som innebär att frågor under avtalet där parterna har olika uppfattning successivt blir lösta. Därmed undviks de negativa följdverkningar som ofta blir resultatet av ackumulerade olösta frågor. Detta är jämfört med de svenska standardavtalen en fördel för både beställaren och leverantören.
FIDIC-avtalen är mer välskrivna än de svenska standardavtalen ABT 06 och ABA 99, i betydelsen att risken för tolkningstvister är mindre.[9] Detta är en fördel för både beställaren och för leverantören.
De svenska standardavtalen ABA 99 för industriella anläggningar och AB 04 och ABT 06 för entreprenader är mer leverantörsvänliga än FIDIC-avtalen, i betydelsen att beställaren under FIDIC-avtalen kan göra gällande fler och mer långtgående påföljder vid leverantörens bristande uppfyllelse av sina förpliktelser. Detta är en fördel för beställaren.
Utländska leverantörer har ofta god kännedom om FIDIC-avtalen men ingen kännedom om AB 04 och ABT 06 eller ABA 99. Särskilt AB 04 och ABT 06, som jämfört med andra villkor är uppbyggt på ett avvikande ”okronologiskt” sätt, kan då göra leverantörer frågande. Normalt förenklas upphandlingsprocessen om båda parter har god kännedom om de tillämpliga avtalsvillkoren.
Sammantaget bör svenska beställare inte slentrianmässigt använda AB 04, ABT 06 eller ABA 99 utan överväga fördelarna med att i stället använda ett FIDIC-avtal, särskilt om anbudsförfrågan ska gå ut internationellt.
Det ska avslutningsvis noteras att jämförelsen ovan är ett urval av vissa större skillnader mellan FIDIC-avtalen och de svenska standardavtalen. Det föreligger självfallet även andra skillnader.
Denna promemoria är en allmän redogörelse och utgör inte juridisk rådgivning i ett enskilt fall.
9. Kort om författaren
Per Mildner är advokat och partner vid Advokatfirman Lindahl. Per var på 90-talet bolagsjurist vid ABB och har under ca 30 år arbetat uteslutande med avtal för industriella anläggningar, med särskilt fokus på FIDIC-avtalen. Per anlitas varje termin av såväl Lunds universitet som Stockholms universitet för att föreläsa om skillnaderna mellan FIDIC-avtalen och de svenska standardavtalen.
Fotnoter
[1] Andra avtal som denna ”suite” informellt omfattar är bl.a. Pink Book (en modifierad Red Book för användning i utvecklingsländer), Gold Book (design, build and operate), White Book (konsultavtal) och Green Book (en kortare variant av Red/Yelllow Book för mindre projekt).
[2] ABT 06 är skrivet för byggnadsverksamhet och inte lämpligt för industriella anläggningar. ABA 99 är skrivet för industriella anläggningar och inte lämpligt för byggnadsarbeten. Som nedan redogörs för är FIDIC Yellow Book alltså är skrivet för kombinationer av dessa olika typer av arbeten.
[3] Avtalet är framförallt framtaget för att användas när ett projekt är externt finansierat och överskridande av det initialt beräknande kontraktspriset kan leda till att det inte finns medel för slutförande av projektet. En beställare som använder FIDIC Silver Book istället för FIDIC Yellow Book måste dock räkna med att kontraktspriset blir betydligt högre, eftersom leverantören måste ha en större riskmarginal. Det ska därför finnas en särskild anledning för en beställare att använda Silver Book.
[4] Detta är i sig inget märkligt. Föregångarna till 1999 års versioner, 1987 års versioner, säljs fortfarande av FIDIC och en del beställare föredrar att hålla fast vid dem.
[5] I samband med utgivandet av AB 72, föregångare till dagens AB 04, gavs en omfattande kommentar till bestämmelserna ut (MOTIV 72), vari följande angavs, s. 17: ”Kontraktskommittén har icke ansett sig kunna beakta de särskilda frågor som uppträder vid leveranser av maskinutrustning kombinerat med ett montageåtagande … Sammanfattningsvis kan man alltså säga att AB 72 är utarbetade för tillämpning vid entreprenader hänförliga till byggnadsverksamhet i vidsträckt bemärkelse, men icke för leveranser av maskinutrustning och dylikt, där leverantören åtagit sig att jämväl utföra ett montage”. Senare kommittéer har vid utarbetandet av uppdaterade AB/ABT villkor anslutit sig till denna uppfattning.
[6] Orgalime Turnkey for Industrial Works som ibland används är i praktiken en modifierad version av ABA 99 på engelska.
[7] Internationellt löses denna fråga ofta genom att byggentreprenören och den industriella aktören ingår ett konsortieavtal och att en av parterna (internt/slutet konsortium) eller båda (öppet/externt konsortium) sedan ingår avtal om hela anläggningen med beställaren. Större svenska leverantörer av industriella anläggningar med internationell verksamhet är mycket vana vid att arbeta så. Sådana lösningar synes dock vara ovanliga i Sverige
[8] Detta anges särskilt i förordet till FIDIC Yellow Book.
[9] Det ska upprepas att detta avser 1999 års versioner, inte 2017 års versioner.
