Arbetet med lagstiftning i EU för att uppnå målen i den gröna given och EU:s handlingsplan för en cirkulär ekonomi fortsätter att accelerera, särskilt inom området för byggprodukter. Under 2022 presenterade kommissionen ett nytt förslag till byggproduktsförordning och nyligen antog Ministerrådet sitt förhandlingsmandat beträffande förslaget. Förordningen fastställer nya harmoniserade regler för byggprodukter som placeras på marknaden och den förväntas få en stor påverkan på aktörer verksamma inom byggbranschen. I den här artikeln redogör Advokatfirman Lindahl för de största förändringarna i relation till nuvarande reglering samt hur aktörer på bästa sätt kan förbereda sig inför den kommande lagstiftningen.
Inledning
I dagsläget regleras harmoniserade standarder för byggprodukter i den av EU fastslagna byggproduktsförordningen (EU 305/011). Förordningen gäller för tillverkare, importörer och distributörer och ställer krav på att dessa aktörer ska säkerställa att produkter som släpps ut på marknaden uppfyller förordningens krav såsom att de ska vara CE-märkta och att det ska finnas prestandadeklarationer. Dessutom ställs krav på viss dokumentation i form av bruksanvisningar och säkerhetsinformation. Det har dock identifierats vissa brister i förordningen och det finns därför ett behov av revidering. Mot bakgrund av det och som en del av EU:s paket om en cirkulär ekonomi och den gröna given presenterade EU-kommissionen den 31 mars 2022 ett förslag till ny byggproduktsförordning (COM/2022/144).
Den föreslagna förordningen syftar till att underlätta den fria rörligheten av byggprodukter och uppnå unionens klimatmål. För att uppnå klimatmålen får aktörerna ett större ansvar för att informera om byggprodukternas påverkan på miljön samt vilka miljörisker som är förenade med användandet av dem. Vidare har förordningen anpassats till principerna för en cirkulär ekonomi genom att produkterna ska ha en längre hållbarhet, vara lättare att reparera och kunna materialåtervinnas. Tillämpningsområde har även vidgats genom att definitionen av byggprodukt numera avser byggprodukter som placeras i ett byggnadsverk i två år i stället för tidigare definition som ställde krav på att produkten permanent infogades i ett byggnadsverk. Åtgärder har dessutom vidtagits för att möjliggöra återanvändning av byggprodukter i större utsträckning. Kommissionen har också fått en ökad befogenhet att anta delegerade akter avseende ytterligare standarder för och materiella krav på byggprodukter. Den föreslagna förordningen kommer ersätta den nuvarande. Förordningen föreslås tillämpas en månad från ikraftträdandet, men innehåller vissa övergångsbestämmelser och den nuvarande byggproduktsförordning anges upphöra först den 1 januari 2045. Att övergångsperioden sträcker sig så långt som till år 2045 har kritiserats i det efterföljande lagstiftningsarbetet.
Synpunkter på kommissionens förslag
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, (”EESK”) är positiv till arbetet med ett europeiskt regelverk för byggprodukter som är integrerat i standardiseringssystemet. Kommittén anser att regelverket kan tillgodose industrins behov, gynna samhället i stort och bidra till förverkligandet av den gröna given och en cirkulär ekonomi. Däremot riktas kritik mot det förslag som kommissionen presenterat.
Kritik riktas bland annat mot att bestämmelser om utvärderingsmetoder, klassificering och kriterier ska tillämpas på samtliga aktörer. Kommittén anser att kommissionen underskattat bedömningen av om det är motiverat och proportionerligt sett till den börda det innebär för företagen. EESK anser även att aspekterna miljö, hälsa och säkerhet för arbetstagare inte har beaktats i tillräckligt stor utsträckning. Bland annat eftersom kommissionen inte har tagit till sig rekommendationerna, primärt för aspekterna hälsa och säkerhet, som den Europeiska arbetsmiljöbyrån lämnat i sin utvärdering av förslaget. Vidare anser kommittén att bestämmelserna om återanvändning och återtillverkning av byggprodukter bör förtydligas i syfte att inte försena, hindra eller stoppa företags arbete mot cirkularitet. Slutligen anser EESK att kommissionen inte presenterat några kortsiktiga lösningar och uttrycker även oro över att den föreslagna övergångsperioden på tjugo år är alltför lång.
Rådets förhandlingsmandat
Den 30 juni 2023 presenterade rådet sitt förhandlingsmandat.. I stora drag stöder rådet de allmänna målen i den föreslagna förordningen, men har gjort vissa ändringar. De primära ändringarna avser införandet av en harmonisering av byggprodukter som redan är etablerade på marknaden utifrån en ”fall till fall-bedömning” samt en utvidgning av förordningens tillämpningsområde så att även begagnade och återtillverkade produkter omfattas. Rådet förtydligar även harmoniseringsförfarandet och föreslår att det som utgångspunkt ska hanteras av Europeiska standardiseringskommittén, (”CEN”), som erhåller en begäran från kommissionen och därefter samlar medlemsstaternas nationella standardiseringsorganisationer. I det fall CEN inte utfärdar en standardisering har kommissionen bemyndigats att anta genomförandeakter.
Därutöver tilldelas kommissionen befogenhet att fastställa obligatoriska miljökrav för offentlig upphandling eller incitament för förvärv av byggprodukter. I förhandlingsmandatet har rådet dessutom specificerat utformningen och funktionerna i detalj för den europeiska databasen för byggprodukter i syfte att underlätta användningen för berörda aktörer att rapportera samt uppdatera innehåll och dokumentation. Beträffande den föreslagna övergångsperioden föreslås att det enbart ska vara ett fåtal artiklar som omfattas av 20-årsperioden samt att tillämpningstidpunkten skjutits upp till 24 månader efter förordningens ikraftträdande.
Parlamentets förhandlingsmandat
Europaparlamentet utsåg inledningsvis en kommitté som ansvarade för arbetet med den föreslagna förordningen. Kommittén presenterade ett förslag till förhandlingsmandat för parlamentet under juni 2023 innehållande vissa ändringar och tillägg. Ändringar som kommittén föreslår är bland annat förtydliganden av förordningens innehåll och borttagande av bestämmelser som riskerar överlappande lagstiftning i syfte att underlätta förordningens tillämplighet. Vidare föreslås att nuvarande byggproduktsförordning ska ersättas när den nya förordningen träder i kraft, men med undantag för vissa delar som ersätts först tio år efter ikraftträdandet.
Den 11 juli 2023 röstade parlamentet igenom förslaget som kommittén presenterade och återförvisade ärendet till kommittén för interinstitutionell förhandling. De interinstitutionella förhandlingarna sker genom s.k. trepartsförhandlingarna mellan parlamentet, rådet och kommissionen. Förfarandet är informellt och syftar till att nå en provisorisk överenskommelse mellan parterna. Att förfarandet är informellt innebär att en provisorisk överenskommelse inte är bindande, utan respektive institution måste rösta igenom den föreslagna förordningen innan den kan antas formellt.
Hur kommer aktörer påverkas av förslaget?
Arbetet med den nya byggproduktsförordningen fortskrider och inom en snar framtid förväntas det finnas en ny förordning på plats. Den föreslagna byggproduktsförordningen påverkar flera aktörer inom byggbranschen genom uppställande av allt fler krav på byggprodukter, såväl materiella produktkrav som ökade krav på framtagande och tillhandahållande av information. Tillverkare behöver säkerställa att byggprodukterna uppfyller förordningens krav, men även byggherrar behöver ha koll på förordningens innehåll för att kunna avgöra byggprodukters lämplighet i ett byggnadsverk. Aktörerna behöver anpassa sig till de nya kraven och omställningen kan vara kostsam rent administrativt, tidsmässigt och ekonomiskt. Den som i god tid vidtar åtgärder för att anpassa sig till de nya kraven kan dock åtnjuta stora fördelar i relation till dem som avvaktar till dess en antagen förordning är på plats.
Beaktat lagstiftningsarbetet och hur förslaget till byggproduktsförordning ser ut i nuläget går det att konstatera att den nya förordningen ställer ökade krav på information avseende byggprodukternas miljöpåverkan och vilka miljörisker som föreligger vid användning av produkterna. Det är därför viktigt att redan nu ta fram mer information om produkterna för att i ett tidigt skede, innan förordningen träder i kraft, ha anpassat arbetet med insamling, dokumentering och förmedling av relevant information. De materiella krav som förordningen ställer upp bör även beaktas så att aktörer i god tid har möjlighet att anpassa sina arbetsprocesser i det fall vissa byggprodukter inte uppnår kraven. Förordningen möjliggör dessutom återanvändning och återtillverkning av byggprodukter, vilket kan vara en affärsmöjlighet värd att beakta. Vi rekommenderar därför berörda aktörer att påbörja omställningen redan nu i syfte att vara redo när den nya byggproduktsförordningen träder i kraft.
Vad händer härnäst?
Framöver väntas förhandlingar mellan rådet och parlamentet innan beslut om att anta förordningen kan fattas. Både rådet och parlamentet har presenterat sin position inför de kommande förhandlingarna genom rådets förhandlingsmandat och parlamentets antagande av kommitténs förslag. Hur förhandlingarna mellan institutionerna slutar får framtiden visa, men sannolikt har vi en antagen byggproduktsförordning till början av 2024. När den nya förordningen är helt införd beror på övergångsbestämmelserna. Sett till parlamentets inställning föreslås att stora delar av förordningen ska tillämpas från ikraftträdandet och att en övergångsperiod om tio år enbart ska tillämpas på vissa delar. Om parlamentets ändringar kommer antas återstår att se, men sannolikt kommer den nya byggproduktsförordningen börja tillämpas inom åtminstone två år från dess ikraftträdande.
Väckte artikeln frågor? Du är välkommen att kontakta någon av oss eller din vanliga kontakt på Lindahl.
