Utländska direktinvesteringar, som innebär att utländska aktörer köper upp svenska företag, är viktiga för det svenska näringslivets utveckling. Dessa kan tillföra kapital, kunskap, kompetens och nya marknader. Utländska direktinvesteringar ökar dessutom konkurrensen, vilket leder till en ökad produktivitet samt stärker innovationskraften. Majoriteten av de utländska direktinvesteringar som görs i svenska företag är oproblematiska, men strategiska uppköp av och investeringar som genomförs i skyddsvärda verksamheter kan innebära stora risker. Regeringen antog den 11 maj 2023 en proposition med förslag till en ny lag som avser införandet av ett granskningssystem som ska göra det möjligt att granska och ytterst förbjuda utländska investeringar som innebär risker ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Regeringen föreslår att den nya lagen ska träda i kraft den 1 december 2023.
Den nya lagen kommer omfatta investeringar i skyddsvärd verksamhet som bedrivs av aktiebolag, europabolag, handelsbolag, ekonomisk förening eller stiftelse med säte i Sverige. Även investeringar i skyddsvärd verksamhet som bedrivs i ett enkelt bolag eller som enskild näringsverksamhet i Sverige ska omfattas. Med skyddsvärd verksamhet menas:
- samhällsviktig verksamhet,
- säkerhetskänslig verksamhet enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585),
- prospektering, utvinning, anrikning eller försäljning av kritiska råvaror eller av metaller eller mineral som är strategiskt viktiga för Sveriges försörjning,
- behandling i stor omfattning av känsliga personuppgifter eller av lokaliseringsuppgifter i eller genom en vara eller tjänst,
- tillverkning eller utveckling av, forskning om eller tillhandahållande av krigsmateriel enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel eller tillhandahållande av tekniskt stöd avseende sådan krigsmateriel,
- tillverkning eller utveckling av, forskning om eller tillhandahållande av produkter med dubbla användningsområden eller tillhandahållande av tekniskt bistånd för sådana produkter, och
- forskning om eller tillhandahållande av produkter eller teknik inom framväxande teknologier eller annan strategiskt skyddsvärd teknologi eller verksamhet med förmåga att tillverka eller utveckla sådana produkter eller utveckla sådan teknik.
Den som har för avsikt att direkt eller indirekt investera i skyddsvärd verksamhet ska anmäla investeringen till en granskningsmyndighet om investeringen gör att investeraren får ett visst inflytande i verksamheten. Investerarens anmälningsskyldighet inträder om investeraren, efter investeringen, direkt eller indirekt, skulle komma att förfoga över röster som motsvarar eller överskrider något av gränsvärdena 10, 20, 30, 50, 65 eller 90 procent, eller om investeraren på något annat sätt får ett direkt eller indirekt inflytande i ledningen av det företag som bedriver skyddsvärd verksamhet. Granskningssystemet kommer att vara tillämpligt oavsett investerarens nationalitet eller säte, vilket innebär att även inhemska och unionsinterna investeringar ska anmälas. Enligt förslaget ska det finnas en upplysningsplikt som innebär att företaget som bedriver skyddsvärd verksamhet ska upplysa investeraren om anmälningsskyldigheten. En sådan upplysningsplikt ska dock inte gälla vid förvärv på en reglerad marknad, motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller en multilateral handelsplattform (MTF).
Inspektionen för strategiska produkter (ISP) förväntas att bli granskningsmyndighet. Granskningsmyndigheten ska beakta verksamhetens art och omfattning samt omständigheter kring investeraren vid bedömningen av om det är nödvändigt att förbjuda en investering.
Enligt förslaget ska granskningsmyndigheten på eget initiativ kunna inleda en granskning, vilket innebär att även investeringar i skyddsvärd verksamhet som inte omfattas av anmälningsskyldighet kan komma att granskas. Om en granskning inleds på eget initiativ ska investeringen bara få genomföras om investeringen godkänns vid granskningen. En investering som omfattas av anmälningsskyldighet ska endast få genomföras om anmälan om investeringen har lämnats utan åtgärd eller investeringen har godkänts vid en granskning.
Granskningsmyndigheten ska förbjuda en utländsk direktinvestering om det är nödvändigt för att förebygga skadlig inverkan på Sveriges säkerhet eller på allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige. Granskningsmyndigheten ska även ha möjlighet att förbjuda investeringar som redan har genomförts, oavsett hur lång tid som har gått sedan investeringen genomfördes och om aktörerna har inrättat sig efter investeringen, vilket innebär att investeringen ska gå åter, något som kan få omfattande och svåra konsekvenser för de inblandade. En redan genomförd investering som förbjuds och som har gjorts på en reglerad marknad, motsvarande marknad utanför EES, en MTF, genom inrop på en exekutiv auktion eller som innebär överlåtelse av fast egendom ska däremot inte gå åter. Granskningsmyndighet ska i dessa fall i stället förelägga investeraren att avyttra det som förvärvats.
För att utländska direktinvesteringar inte ska hindras i större utsträckning än vad som är nödvändigt ska granskningsmyndigheten även ha möjlighet att förena ett godkännande av en investering med villkor. Om riskerna med en enskild utländsk direktinvestering kan minskas till en godtagbar nivå genom att förena den med vissa villkor är det inte nödvändigt att förbjuda investeringen.
I händelse av överträdelse av lagen, exempelvis om investeraren inte har gjort en anmälan trots att anmälningsskyldighet föreligger, kan en sanktionsavgift mellan 25 000 kronor och 100 000 000 kronor tas ut.
Riksdagen har fortfarande att ta beslut i frågan om antagande av lagen. Något datum för omröstning är inte satt i dagsläget, men beslutet förväntas fattas någon gång i höst. Den som planerar att genomföra ett förvärv av ett företag som bedriver skyddsvärd verksamhet med tillträde efter den 1 december 2023 behöver därför räkna med att investeringen kan komma att behöva anmälas till granskningsmyndigheten innan transaktionen får lov att genomföras.
Vi på Lindahl följer förstås utvecklingen och svarar gärna på frågor beträffande det nya lagförslaget.
