Inom ramen för EU:s gröna giv ser vi nu en snabb utveckling av ny lagstiftning på hållbarhetsområdet. I det längre perspektivet ser vi en rörelse från krav på datainsamling och rapportering till skarpa hållbarhetskrav som direkt eller indirekt påverkar alla bolag och branscher. Men även i det korta perspektivet sker nu stora förändringar. EU:s nya direktiv med krav på hållbarhetsrapportering – CSRD – träder i kraft den 1 januari 2024 och i somras beslutade EU-kommissionen för första gången om standarder för hållbarhetsredovisning. Beslutet innebär att det nu konkretiserats hur hållbarhetsredovisningen ska genomföras. I denna korta notis sammanfattar Lindahls experter det viktigaste att ta med sig vid företagens förberedelser inför kommande hållbarhetsredovisningar.
De senaste åren har EU inom ramen för den gröna given kommit med ett stort antal nya lagstiftningsinitiativ. Ett av syftena med det nya EU-regelverket är att styra finansiering mot hållbara investeringar och öka kraven på att företag ska säkerställa att hela värdekedjan är såväl socialt som miljömässigt hållbar. En central del för att åstadkomma detta är det nyligen antagna CSRD-direktivet. Direktivet innebär en avsevärd skärpning av de befintliga reglerna om hållbarhetsrapportering. Syftet med de hårdare kraven på företagens hållbarhetsredovisning är att öka transparens och jämförbarhet mellan företag samt bidra till påskyndandet av den gröna omställningen.
Exempelvis ska den miljömässiga hållbarheten klassificeras enligt EU:s gröna taxonomi, vilket bland annat innebär att de rapporterande företagen, för att klassas som miljömässigt hållbara (i) måste bidra väsentligt till ett eller flera av taxonomins sex fastställda miljömål, (ii) inte får orsaka skada för något av de övriga målen, och (iii) måste uppfylla vissa minimikrav från OECD och FN inom hållbarhet.
CSRD-direktivet reglerar inte på detaljnivå hur hållbarhetsredovisningen ska genomföras. Detta kommer i stället att styras av de övergripande standarder som beslutas av EU-kommissionen genom delegerade akter. Den 31 juli 2023 antog kommissionen de första European Sustainability Reporting Standards (”ESRS”).
Räkenskapsåret 2024 blir det första året då hållbarhetsrapporter ska utformas enligt CSRD (med första rapportering 2025) och detta kommer att omfatta stora företag av allmänt intresse som under räkenskapsåret haft i genomsnitt minst 500 anställda. För övriga bolag som idag omfattas av årsredovisningslagens krav på att upprätta hållbarhetsrapport är 2025 (med första rapportering 2026) det första räkenskapsåret som redovisning enligt CSRD ska göras. För övriga börsbolag samt vissa kreditinstitut och försäkringsföretag gäller räkenskapsåret 2026 (med första rapportering 2027).
EU-standarder för hållbarhetsredovisning
Den nu publicerade akten utgör består av totalt 12 standarder som omfattar rapporteringskrav på kvalitativa och kvantitativa uppgifter relaterat till cirka 1 100 datapunkter. Den publicerade akten avser s.k. sektoragnostiska standarder och är uppdelad i generella standarder och ämnesspecifika standarder. Fler standarder är under pågående arbete och planeras att publiceras under hösten 2023 såsom sektorspecifika standarder, standarder för små och medelstora företag samt standarder för företag utanför EU.
De generella standarderna gäller för alla hållbarhetsaspekter och utgörs av generella krav och generella upplysningar. De generella kraven består i allmänna principer om värdekedjor, tidsperspektiven och väsentlighetsanalyserna. De generella upplysningarna innehåller krav på hur företag ska definierar och beskriva åtgärder, mål samt beskriva och rapportera policyer. Dessa standarder är obligatoriska att följa.
De ämnesspecifika standarderna definierar informationskraven till specifika hållbarhetsfrågor inom områdena miljö, samhällsansvar och styrning (dvs. de områden som ofta förkortas ESG).
Särskilt kan lyftas att rapporteringen för varje ämnesspecifik standard ska vara förenad med en s.k. dubbel väsentlighetsbedömning. En dubbel väsentlighetsbedömning är obligatorisk att genomföra. En dubbel väsentlighetsbedömning innebär att företagen i sin bedömning av vilka standarder som ska tillämpas för dess hållbarhetsredovisning ska ta hänsyn till företagets påverkan på människa och miljö i förening med den påverkan som hållbarhetsfrågan kan ha på företagets finansiella ställning. En hållbarhetsfråga bedöms vara väsentlig när den uppfyller kriterierna för väsentlig påverkan och väsentlig finansiell påverkan.
Med väsentlig påverkan avses exempelvis företagets väsentliga faktiska eller potentiella positiva eller negativa påverkan på människor eller miljö på kort, medellång eller lång sikt. Ett ämne är av väsentlig finansiell påverkan när det utlöser eller rimligen kan antas orsaka väsentliga ekonomiska effekter på företagets utveckling, finansiella ställning, finansiella resultat, kassaflöden, tillgång till finansiering eller kapitalkostnad på kort, medellång eller lång sikt. Även om ett företag gör bedömningen att information eller ett ämne inte är väsentligt och därför utelämnar en upplysningsstandard kan, förenklat, denna slutsats behöva förklaras.
Rapporteringskraven kommer att introduceras successivt. Viss information kan därför utelämnas under det första året. Exempelvis kan företag med färre än 750 anställda utelämna information om utsläpp och totala växthusgaser eller arbetskraften i värdekedjan. Om ett företag med högst 750 anställda utelämnar information som krävs enligt de ämnesspecifika standarderna och detta omfattar information om väsentliga hållbarhetsaspekter, kan det krävs ytterligare upplysningar. Mer detaljerade krav och specifika undantag finns i de olika rapporteringskraven. Viss information kommer även vara frivillig att rapportera under övergångsperioden, även om rapportering uppmuntras.
Hur kan jag förbereda mig?
Oavsett om kraven på hållbarhetsredovisning träffar ert företag direkt eller indirekt är vår rekommendation att ni redan idag förbereder er verksamhet för de kommande kraven. Även om ert företag inte direkt omfattas av de nya rapporteringskraven kommer motsvarande informationskrav att ställas från de rapporteringsskyldiga företagen i er värdekedja, för att de ska kunna fullgöra sina egna rapporteringsskyldigheter enligt CSRD.
En första åtgärd är att redan idag kartlägga er verksamhets värdekedja. Med värdekedja avses samtliga affärsförbindelser – uppströms och nedströms – vilket inte begränsas till enbart direkta avtalsförhållanden utan även bl.a. underleverantörer till era underleverantörer. Som en första åtgärd bör det därför säkerställas att samtliga underleverantörs- och kundavtal innehåller tillräckliga och flexibla rapporteringskrav, för att ni ska kunna fullgöra era rapporteringsskyldigheter mot större kunder och leverantörer.
Vad händer nu?
För att standarden ska kunna antas krävs ett slutligt beslut i EU:s ministerråd och EU-parlamentet. Enligt nuvarande tidplan från EU så förväntas detta kunna ske tidigast i mitten av oktober. ESRS kommer därefter att träda i kraft tre dagar efter att den publicerats i Europeiska unionens officiella tidning.
Lindahl bevakar utvecklingen av fastställandet av övergripande EU-standarder för rapportering av miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade uppgifter. Har du frågor kring rapporteringsstandarden och vad din verksamhet redan idag kan göra är du varmt välkommen att kontakta oss.
