EU har som rättsligt bindande mål att senast år 2050 vara världens första klimatneutrala världsdel. En del i detta arbete är skärpta krav på större företag att säkerställa hållbarhet i hela produktions- och leverantörskedjan. Under 2022 har ett EU-förslag om ett direktiv för due diligence avseende miljö och mänskliga rättigheter lagts fram. Direktivförslaget innehåller omfattande krav på företagens hållbarhetsarbete i syfte att minska de negativa effekter som verksamheten har för de mänskliga rättigheterna och miljön.
Vilka företag träffas av CSDD-direktivet?
Kraven föreslås gälla för företag inom EU som under två på varandra följande räkenskapsår uppfyller antingen:
- fler än 500 anställda och en nettoomsättning på mer än 150 miljoner euro globalt, eller
- fler än 250 anställda och nettoomsättning på mer än 40 miljoner euro globalt och vars omsättning till minst 50 procent är hänförlig till vissa särskilda sektorer som anses ha stor miljöpåverkan, däribland textilier, kläder och skor, jordbruk, skog, livsmedel och drycker, mineraler och metall.
Kraven kommer också att omfatta företag som är registrerade utanför EU, men som har en nettoomsättning i EU enligt punkt 1 eller punkt 2 ovan.
Även om det endast är de större företagen som direkt kommer omfattas av direktivet kommer mindre företag att omfattas indirekt genom att de ingår i de större företagens värdekedjor och därmed kommer behöva lämna hållbarhetsrelaterad information till andra aktörer i värdekedjan.
Vilka krav innebär direktivet för företagen?
Förslaget till Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDD-direktivet) består av fyra huvudsakliga delar:
- krav på due diligence-processer i värdekedjor,
- krav på plan för klimatomställning utifrån Parisavtalets mål,
- skadestånd och tillsyn, och
- reglering av företagsledningens ansvar och uppgifter.
Due diligence-processer i värdekedjor ska genomföras i syfte att identifiera och i förekommande fall arbeta med företagens negativa påverkan för de mänskliga rättigheterna och miljön. Processerna ska integreras i företagens samtliga policyer och riskhanteringssystem och ska ligga till grund för att företagens beslut utformas med hänsyn till mänskliga rättigheter och miljömässiga aspekter.
Företagen ska också anta en plan för klimatomställning utifrån Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius. Planen ska ange i vilken utsträckning klimatförändringen utgör en risk för företagets verksamhet eller är en konsekvens av företagets verksamhet. Om klimatförändringar identifieras som en betydande risk för eller konsekvens av företagets verksamhet ska planen inkludera utsläppsminskningsmål. Planen ska ingå i företagens hållbarhetsrapporter.
För att främja efterlevnaden innehåller CSDD-direktivet regler om skadestånd och tillsyn. Medlemsländerna ska införa regler om utomobligatoriskt skadestånd som aktualiseras för det fall företagen underlåtit att uppfylla sina skyldigheter och underlåtenheten lett till en negativ effekt som medfört en skada som borde ha identifierats, förebyggts, begränsats, stoppats eller minimerats genom lämpliga åtgärder. En eller flera tillsynsmyndigheter kommer att utses för att övervaka att företagen efterlever kraven som CSDD-direktivet ställer. Tillsynsmyndigheterna ska vara behöriga att ålägga sanktionsavgifter som baseras på företagens globala nettoomsättning vilket innebär att det kan bli fråga om höga belopp.
Vad händer nu?
EU kommer att arbeta vidare med CSDD-direktivet och i dagsläget går det inte säga när CSDD-direktivet kommer att träda i kraft eller exakt vilken utformning det då kommer att ha. Men mot bakgrund av förslagets utformning i dagsläget och EU:s högt ställda hållbarhetsmål kommer det att innebära stora utmaningar för de företag som inte redan idag arbetar aktivt med frågorna. Det är därför viktigt att företag redan nu kartlägger sina värdekedjor och bl.a. utreder hur underleverantörer arbetar med mänskliga rättigheter och miljöfrågor för att vara så väl förberedda som möjligt inför uppfyllandet av kommande lagkrav.
Att prioritera sitt ESG-arbete skapar även mervärde för företagens verksamhet som helhet och är en framgångsfaktor för att attrahera kapital. Som ett positivt exempel för Sverige kan nämnas att svenska impactbolag tog in mest kapital i Europa förra året. Enligt en rapport från Sweden Tech Ecosystem investerades mer än hälften av det svenska riskkapitalet under 2021 i impactbolag, som i rapporten definierades som bolag som möter minst ett av FN:s globala hållbarhetsmål. Totalt investerades 4,3 miljarder euro i sektorn och detta gav Sverige en europeisk topplacering sett till mängden impactinriktat kapital.
Lindahl bevakar utvecklingen av lagstiftningen inom hållbarhetsområdet. Har du frågor eller funderingar kring det nya förslaget eller andra frågor relaterade till hållbart företagande är du varmt välkommen att kontakta oss.
