Två av de utpekade områdena som omfattas av Tidöavtalet är energi och klimat. I denna kommentar går vi igenom vad regeringspartiernas och samarbetspartiets samverkan för att genomföra reformer inom dessa områden kan få för konsekvenser framförallt för kärnkraft, omprövning av vattenkraft och vindkraftsutbyggnaden.
Bakgrund
Det framgår av Tidöavtalet att syftet med överenskommelsen avseende klimat- och energifrågan är att återupprätta ett fungerande elsystem med ökad elproduktion och låga elpriser, samt möjliggöra en effektiv klimatomställning.
Vid en analys av vilka effekter som Tidöpartiernas politik kan få på den rättsliga reglering som styr energi- och och klimatfrågorna är det viktigt att notera att samarbetet enligt avtalet endast omfattar en begränsad del av nämnda frågor. Exempelvis omfattar Tidöavtalet inte infrastruktur, frågor om skogs- och jordbruk eller den mer allmänna miljörättsliga regleringen såsom frågor om skyddade områden, biologisk mångfald och klimatanpassning. Inom de områden som inte omfattas av Tidöavtalet återstår att se hur miljö- och energipolitiken kommer att utformas.
Energi och klimat i Tidöavtalet – en översikt
Nytt energipolitiskt mål och nya regler för elmarknaden
Det energipolitiska målet ändras från 100 procent ”förnybart” till 100 procent ”fossilfritt”. Elmarknadens utformning ska utredas och förslag ska tas fram i syfte att skapa likvärdiga spelregler mellan förnybara- och fossilfria energislag.
Målet förbinds även med ett tydligt leveranssäkerhetsmål för elförsörjningen där systemoperatören (Svenska kraftnät) pekas ut som ansvarig för målets efterlevnad. Ansvarsfördelningen mellan elsystemets olika aktörer ska också förtydligas.
Högkostnadsskydd och utökad laddinfrastruktur
Ett högkostnadsskydd för elpriser ska införas till förmån för hushåll och företag, vilket ska utbetalas retroaktivt. Det framhålls också att utbyggnationen av exporterande elkablar bör pausas till dess att prisdifferensen mellan elprisområdena minskat betydligt, med ambitionen att Sverige på sikt ska bli ett samlat elprisområde.
Laddinfrastrukturen ska också byggas ut och medlen ska fördelas mellan publika laddstolpar för lätt trafik och stöd till elektrifieringen av tunga fordon. Satsningen har två fokus, dels att stötta utbyggnaden i områden där den idag går långsamt, som exempelvis i glesbygden, och dels genom att riva hinder, sänka kostnaderna och ställa krav på utbyggd laddinfrastruktur. De hinder som åsyftas består exempelvis av bristande möjlighet att ladda hemma, möjlighet att förse elbilar och tunga fordon med snabbladdning vid hög trafikering, och att på ett hållbart sätt snabbt skala upp samtliga delar av batterivärdekedjan.
Kärnkraft
I Tidöavtalet läggs särskild tonvikt vid expansion och utveckling av kärnkraften i Sverige. I syfte att stärka förutsättningarna för investeringar i kärnkraft ska särskilda statliga kreditgarantier införas. Villkoren för aktörer som äger eller avser att bygga kärnkraftverk ska göras mer generösa och nya regler ska införas för att förhindra att politiken godtyckligt stänger ner kärnkraftverk. Genom avtalet garanteras också rätten till drift och elproduktion i den mån som anläggningen är säker och i gott skick. Om staten tvingar fram en nedläggning ska ägare ha rätt till skadestånd.
Som ett led i satsningen på kärnkraft utpekas bl.a. följande lagändringar som nödvändiga:
- Förbuden i miljöbalken mot att tillåta nya reaktorer på andra platser än idag (dvs. Ringhals, Forsmark och Oskarshamn), att ha fler än tio reaktorer i drift samtidigt, samt att återstarta stängda reaktorer ska samtliga tas bort.
- Regelverk för att möjliggöra byggnation och nyttjande av små modulära reaktorer (SMR) ska utvecklas och implementeras.
- Tillståndsprocessen för ny kärnkraft ska kortas och tillståndsärenden ska behandlas med hög prioritet.
- Ansökningsavgiften för nya kärnkraftsreaktorer ska sättas ned kraftigt.
Vattenfall ges i uppdrag att påbörja planeringen av ny kärnkraft vid Ringhals och på andra lämpliga platser. För att säkerställa detta tillsätts en ny statsrådsgrupp med uppdrag att styra Vattenfall i riktning mot att expandera den planerbara fossilfria elproduktionen. Dessutom ska möjligheterna att åter driftsätta Ringhals 1 och 2 utredas.
Kraftvärme
Beträffande kraftvärme ska fjärr- och kraftvärmestrategin ändras. Pågående uppdrag till Energimyndigheten ska kompletteras med skrivningar om sektorskopplingar mellan el, processvärme, fjärrvärme och vätgas. Uppdraget ska också kompletteras med specifika skrivningar om att utvärdera kärnenergin och inkludera den i strategin. Slutligen ska kraftvärmeskatten, avfallsförbränningsskatten och skatten på bioolja ses över.
Vattenkraft
Omprövning av miljötillstånd ska pausas tills det är kartlagt vilka konsekvenser omprövningen får för elproduktionen. Ett nytt regelverk för omprövning ska tas fram i syfte att säkerställa att intresset av elförsörjning väger mycket tungt, och att småskaliga aktörer inte får orimliga kostnader för nyprövning. Hänsyn ska också tas till äldre vattenkraftverk som utgör kulturhistoriskt värdefulla miljöer.
Vindkraft
Vindkraften anges ha en viktig roll för den svenska elproduktionen och det understryks att all ny elproduktion som stärker och expanderar kraftsystemet behövs. Planen att subventionera den havsbaserade vindkraftens elnätsanslutningar stoppas emellertid. Vikt läggs istället vid att den som ansluter till elnätet ska stå för kostnaderna vid anslutning till nätet från havsbaserade vindkraftverk. Svenska kraftnät ska inkluderas i Havs- och vattenmyndighetens uppdrag att utreda frågor om exklusiv rätt till områden för anläggande av vindkraftparker. När en verksamhetsutövare erhåller exklusiv rätt till ett område ska detta också vara förenat med en förbindelse i relation till de investeringar som de beställer av Svenska kraftnät. Utredningen Stärkta incitament för utbyggd vindkraft (Dir. 2022:27) ges också tilläggsuppdraget att föreslå hur verksamhetsutövare ska ersätta kommuner vid vindkraftverksutbyggnad.
Solenergi
Solenergin nämns endast kortfattat i avtalet. Det konstateras att teknikutvecklingen för solceller är mycket snabb och att bygglov för integrerade solceller ska ses över. Inom energiforskningen ska det även avsättas medel för att utveckla metoder att återvinna uttjänta solceller.
Förkortade och förenklade miljötillståndsprocesser
En utredning ska tillsättas för att undersöka möjligheterna att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken. Syftet är enligt avtalet att göra processen mer flexibel, effektiv och förutsebar. I tillståndsärendet ska antalet myndigheter som för statens talan minskas. Det nämns att utredningen särskilt ska inhämta och beakta synpunkter från näringslivet samt att vissa delar av förslagen från miljöprövningsutredningen (SOU 2022:33) ska införas. Det anges dock inte vilka delar av miljöprövningsutredningen som ska beaktas.
Kommentarer
Expandering och utvidgning av kärnkraften
Tidöavtalet fokuserar i stor utsträckning på en ny inriktning med anläggande av nya kärnkraftverk och en eventuell återstart av Ringhals 1 och 2. Satsningen beskrivs ingående i avtalet, och det energipolitiska målets ändring av lydelse återspeglar prioriteringen.
Satsningarna på kärnkraft ska enligt Tidöavtalet genomföras skyndsamt för att snabbt kunna motverka de stigande elpriserna. För att åstadkomma detta skyndsamma genomförande anges att tillståndsprocessen för ny kärnkraft kortas ned. Ett led häri synes enligt avtalet vara den eftersträvade förenklingen av miljötillståndsprocesserna. Att förkorta och förenkla tillståndsprocesser är en fråga som är omdebatterad och varit föremål för flera utredningar, nu senast miljöprövningsutredningen (SOU 2022:33). I fråga om tillståndsprövningar som inkluderar en regeringsprövning finns alltid en risk att tillståndsprövningen blir utdragen, även om det ligger i sakens natur att en enig och beslutsför regering kan tänkas korta denna del av prövningen. Med hänsyn till att prövning av kärnkraft kommer behöva bli föremål för regeringsprövning kan det därför finnas svårigheter med att förkorta tillståndsprövningen i betydande mån. De regler som finns i fråga om rätt för närboende och miljöorganisationer att överklaga baseras på internationella överenskommelser och EU-rätt. Detta innebär att det inte på ett enkelt sätt finns möjlighet att genom förändring av överklagandereglerna förkorta tillståndsprocesserna. Även regleringen om samråd och framtagande av miljöbedömningar bygger på EU-rättsliga direktiv, vilket innebär att förenklingar av dessa delar också måste överensstämma med den EU-rättsliga regleringen.
Omprövningen av vattenkraft
I fråga om att ”pausa” omprövningen av vattenkraften anges inte närmare hur pausen av de rättsliga prövningar som påbörjats ska ske. Den rättsliga regleringen som styr omprövningen finns i miljöbalken. Det innebär att det kommer krävas lagändringar för att få till stånd den angivna pausen. En av orsakerna till de nu pågående omprövningarna av vattenkraften är att Sverige under lång tid varit föremål för kritik från EU- kommissionen i fråga om efterlevnaden av ramvattendirektivet. Det anges i Tidöavtalet att den lagändring som ska antas efter den angivna pausen är avsedd att säkerställa att energiintresset ska väga mycket tungt vid prövningen. Risken med att den nationella planen nu har pausats är att tillståndspliktiga vattenverksamheter för produktion av vattenkraftsel bedriver verksamheter som inte uppfyller de krav som följer av miljöbalken och EU:s ramvattendirektiv.
Vindkraft
Vindkraften möter däremot motstånd då samarbetspartierna i avtalet bland annat backar från beslutet att havsbaserade vindkraftparker ska kunna få delar av anslutningskostnaden betald av Svenska kraftnät. Havsvindkraften expanderar i våra grannländer, medan ett genomförande av det som anges i Tidöavtalet kan innebära att utbyggnaden av Sveriges havsvindkraftverk fördröjs. Det har i praktiken visat sig att anslutningskostnaden för ledningsdragningen till havs har en stor betydelse för viljan att investera i havsbaserad vindkraft.
Exporterande elkablar
Det framgår inte hur länge man har för avsikt att pausa utbyggnaden av exporterande elkablar. Med hänsyn till att prisskillnaden ska minska betydligt innan utbyggnaden återupptas kan avbrottet förväntas pågå under en längre tid. Visserligen kan åtgärden medföra att den svenska elexporten inte ökar men samtidigt kommer elexporten inte heller minska i närtid eftersom befintliga kablar fortfarande kommer användas.
Avslutningsvis
Än så länge går det endast att översiktligt diskutera vilka eventuella lagändringar som kan bli aktuella. Men den nya inriktningen för att möjliggöra kärnkraft är givetvis den största förändringen som kommer medföra behov av lagändringar och hantering av kommande tillståndsprocesser. I fråga om en paus i omprövningen av vattenkraften kommer lagstiftningen med anledning av den aviserade pausen behöva beakta att det redan pågår omprövningar vid mark- och miljödomstolarna. Frågan om redan ingivna ansökningar ska omfattas av pausen är en fråga som måste hanteras skyndsamt eftersom det annars finns risk att verksamhetsutövare inte behandlas lika i fråga om de avvägningar som ska ske vid omprövningsprocessen i fråga om energiförsörjningen.
Vi kommer givetvis fortsatt att bevaka rättsutvecklingen med anledning av den nya regeringens politik. Väckte artikeln frågor? Du är välkommen att kontakta någon av oss eller din vanliga kontakt på Lindahl.
