I den här artikeln sammanfattar vi nyheter inom aktiemarknadsrätten som kan vara bra för noterade bolag att känna till.
Du är varmt välkommen att kontakta oss om det dyker upp frågor eller funderingar.
Genomförande av bolagsstämmor under 2022
Den tillfälliga lagen som gällde under 2021 och möjliggjorde bolagsstämmor utan fysiskt deltagande har återinförts genom Lag (2022:121) om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor och gäller under resterande del av 2022. Detta medför att även stämmorna under 2022 kan genomföras genom poströstningsförfarande eller genom elektronisk uppkoppling utan rätt för aktieägare eller andra att närvara fysiskt på stämman.
Många bolag har valt att utnyttja denna lag under 2022 och kommer alltså inte hålla någon fysisk stämma. Dock är vår bedömning att, ju längre in i årsstämmosäsongen vi kommer, kommer det bli vanligare med fysiska stämmor (dock ofta i kombination med poströstning i enlighet med föreskrift i bolagsordningen eller den tillfälliga lagen).
Till de bolag som inte har en föreskrift i bolagsordningen som möjliggör poströstning, är vår rekommendation att en sådan läggs in för att möjliggöra poströstning även på framtida stämmor.
Kollegiet för svensk bolagsstyrning förlängde, i samband med att den tillfälliga stämmolagen återinfördes, sina föreskrifter som gällde under 2021, om att vissa av Kodens regler inte behövde beaktas mot bakgrund av covid-19. Dessa regler avser föravisering av stämmotidpunkt, styrelseledamöters närvaro vid bolagsstämma samt valberedningens framtagande av förslag till ordförande vid årsstämma, och avsteg från dessa regler under 2022 behöver alltså inte redovisas som avvikelser från Koden.
Proxyfirmor, som representerar många utländska institutionella investerare, har i sina gemensamma proxyriktlinjer inför årsstämmorna 2022 meddelat att de kommer att lägga ett fortsatt fokus på hållbarhet, mångfald och styrelseansvar, men även ställa krav på klimatåtgärder.
Upprättande av insiderförteckning även vid offentliggörande av insiderinformation så snart som möjligt samt tidpunkt för information till Finansinspektionen vid offentliggörande av information som skjutits upp i enlighet med MAR
Finansinspektionen har ålagt en emittent att betala en sanktionsavgift mot bakgrund av att emittenten inte har upprättat en insiderförteckning i enlighet med artikel 18 i EU:s marknadsmissbruksförordning (MAR).
Emittenten hade enligt Finansinspektionens uppfattning offentliggjort insiderinformation så snart som möjligt. Då offentliggörandet inte hade skjutits upp utan skett så snart som möjligt hade emittenten inte upprättat insiderförteckning. Finansinspektionen har bedömt att skyldigheten att upprätta en insiderförteckning enligt artikel 18 i MAR uppkommer så fort insiderinformation uppstår i en emittent och att en insiderförteckning ska upprättas även om en emittent offentliggör insiderinformation så snart som möjligt, och inte endast när emittenten beslutar att skjuta upp offentliggörandet. Finansinspektionens beslut är överklagat.
Den rådande uppfattningen på marknaden får anses ha varit att skyldigheten att upprätta en händelsestyrd insiderförteckning uppkommer då en emittent beslutar att skjuta upp offentliggörandet av insiderinformation och inte offentliggör informationen så snart som möjligt.
Eftersom Finansinspektionen är av uppfattningen att en insiderförteckning alltid ska upprättas då insiderinformation uppstår i en emittent är vår rekommendation att emittenter ser över sina rutiner vad gäller insiderförteckningar och att de tills vidare alltid upprättar en insiderförteckning då insiderinformation uppstår i emittenten.
Vidare så har Finansinspektionen i ett avgörande konstaterat att den anmälan som ska skickas till Finansinspektionen i samband med offentliggörande av uppskjuten informationsgivning ska ske omedelbart (inte så snart som möjligt). Finansinspektionen konstaterade härvid att sådan information som skickats in till Finansinspektionen en timme efter offentliggörandet har skett för sent.
I detta hänseende är vår rekommendation att processerna ses över så att information om uppskjutet offentliggörande skickas in till Finansinspektionen direkt i samband med informationens offentliggörande och inte i samband med stängningen av loggboken, vilket ofta sker i ett något senare skede.
Tolkningen av begreppet närstående juridisk person vid insynsrapportering enligt MAR
Enligt artikel 19 i MAR är personer i ledande ställning i ett noterat bolag, samt till dem närstående personer, skyldiga att insynsrapportera transaktioner i bolagets finansiella instrument. Närstående personer definieras i artikel 3 i MAR som bl.a. anger att en juridisk person är närstående till en person i ledande ställning om personen i ledande ställning utför ledningsuppgifter i den juridiska personen.
Det avgörande för bedömningen av om en person utför ledningsuppgifter i detta hänseende är om en person beslutar eller kan påverka en transaktion med finansiella instrument i bolaget och Finansinspektionen har tidigare angett att ledningsuppgifter i ett aktiebolag utförs t.ex. av VD, vice VD eller enskilda styrelseledamöter som av styrelsen har fått behörighet att företräda bolaget inom ramen för den löpande verksamheten.
I oktober 2021 meddelade Finansinspektionen ett beslut om sanktionsavgift rörande insynsrapportering för en juridisk person i vilket Finansinspektionen utvidgar sitt synsätt kring vilka som ska anses utföra ledningsuppgifter i ett svenskt aktiebolag. Finansinspektionen menade att styrelsen svarar för bolagets organisation och angelägenheter och därmed är ytterst ansvarig för den löpande förvaltningen i bolaget. Detta talar enligt Finansinspektionen för att en styrelseledamot typiskt sett får förutsättas ägna sig åt ledningsuppgifter i den mening som avses i MAR, trots att styrelseledamoten inte är ensam ledamot i bolaget.
Enligt Finansinspektionens nuvarande mening får det normalt sett förutsättas att en persons ställning som styrelseledamot, verkställande direktör eller vice verkställande direktör i ett aktiebolag innebär att personen utför ledningsuppgifter i detta hänseende. Även innehavare av annan ledande befattning kan utföra ledningsuppgifter i ett aktiebolag då olika aktiebolag organiserar sin verksamhet olika. Det är den enskildes ansvar att, utifrån de för bolaget specifika omständigheterna, bedöma vem som utför ledningsuppgifter.
Eftersom Finansinspektionen tycks ha utvidgat sin tolkning av närståendebegreppet vad gäller insynsrapportering är vår rekommendation att emittenter ser över sina policys och listor över personer i ledande ställning och deras närstående. Finansinspektionens beslut är överklagat.
När börjar MAR tillämpas i samband med en noteringsprocess?
MAR ska tillämpas på bland annat finansiella instrument, för vilka en ansökan om att de ska tas upp till handel har lämnats in. Tidpunkten för när en ansökan ska anses vara inlämnad är således avgörande för när en emittent ska börja tillämpa MAR. Denna tidpunkt är även avgörande för när exempelvis anmälningsskyldigheten för personer i ledande ställning och deras närstående inträder.
Frågan har prövats i ett mål i Kammarrätten i Stockholm, som den 7 februari 2022 vunnit laga kraft. Kammarrätten konstaterar i sin dom att MAR blir tillämplig när en ansökan om upptagande till handel har lämnats in, och att MAR inte innehåller något undantag som innebär att den inte ska tillämpas om en ansökan inte är komplett.
Finansinspektionen har med anledning av domen uttalat att det står klart att en ansökan har lämnats in om en emittent har skickat in de handlingar till handelsplatsen som krävs för att denna ska kunna påbörja sin materiella prövning av om noteringskraven är uppfyllda. Vidare är det enligt Finansinspektionen uppenbart att tidpunkten för när en ansökan ska anses ha lämnats in infaller betydligt tidigare än i direkt anslutning till att aktierna tas upp till handel.
Med anledning av ovan är det vår rekommendation att emittenter som är i eller avser att inleda en noteringsprocess särskilt beaktar frågan om när MAR ska börja tillämpas och i god tid innan första dag för handel inför rutiner för hantering av insiderinformation m.m.
Vissa disciplinnämndsavgöranden och uttalanden från Aktiemarknadsnämnden
Se över rutiner för publicering av information på hemsidan
Disciplinnämnden vid Nasdaq Stockholm konstaterar i avgörande 2021:02 att det noterade bolaget brutit mot börsens regelverk avseende informationsgivning då insiderinformation ur bolagets bokslutskommuniké varit åtkomlig på bolagets hemsida innan informationen offentliggjordes genom ett pressmeddelande. I det aktuella fallet hade en tidning genom sökningar på rätt filnamn på bolagets hemsida kunnat få del av informationen och publicerat en artikel innan bolagets offentliggörande.
Disciplinnämnden konstaterar att det tillvägagångssätt som i detta fall använts av tidningen har tillämpats flera gånger tidigare. Emittenter uppmanas således till översyn av sina system och rutiner för publicering av finansiella rapporter på hemsidan för att undvika informationsläckage.
Uttalande avseende de s.k. Leo-reglerna
Aktiemarknadsnämnden kom i februari 2021 med ett nytt uttalande (AMN 2021:09) avseende de s.k. Leo-reglerna, vilka behandlar vissa närståendetransaktioner och återfinns i 16 kap. Aktiebolagslagen. Nämndens uttalande ersatte till stora delar tidigare uttalanden av nämnden som anknyter till Leo-reglerna.
Nämnden inledde uttalandet med att fastställa att de personer som träffas av Leo-reglerna (”Leo-kretsen”) utökas till att inte enbart gälla vid ett bolag transaktioner med styrelseledamöter, verkställande direktör eller andra personer ur bolagsledningen, utan utökas till att också gälla transaktioner med personer som är på väg att tillträda en sådan position. Exempel på detta kan vara en person som föreslagits som styrelseledamot eller en blivande verkställande direktör. Nämnden menade vidare att god sed kräver att Leo-reglerna tillämpas vid en riktad emission eller en överlåtelse till någon som lämnat styrelsen eller bolagsledningen, men dessförinnan haft ett väsentligt inflytande över beslutets utformning.
Nämnden berörde kort frågan om intressebolag till de personer som ingår i Leo-kretsen och lyfte god sed i förhållande till medvetna kringgåenden av Leo-reglerna. Nämnden kunde konstatera att tidigare praxis avseende intressebolag och kringgåenden av Leo-reglerna fortsatt kan tjäna som vägledning vid bedömningen av enskilda fall.
Utöver detta anförde nämnden att beslut om incitamentsprogram där ett bolag emitterar eller överlåter aktier, konvertibler eller teckningsoptioner till tredje man, som i sin tur enligt avtal med bolaget, överlåter instrumenten eller ställer ut köpoptioner på något av dessa till bolagets anställda, ska fattas av bolagsstämman med tillämpning av Leo-reglerna.
Riktade emissioner
Aktiemarknadsnämnden kom i augusti 2021 med ett uttalande (AMN 2021:41) där nämnden (i tillägg till Kollegiet för svensk bolagsstyrnings rekommendation rörande god sed vid riktade emissioner från år 2014) underströk att riktade emissioner är en avvikelse från huvudregeln om att kontemissioner ska genomföras med företrädesrätt för aktieägarna.
Aktiemarknadsnämnden påtalar en viss slentrianmässighet på marknaden vid beslut om riktade emissioner de senaste åren och understryker att det inte förenligt med god sed att utan erforderlig analys av förutsättningarna för att genomföra en företrädesemission besluta om en riktad emission. Enligt nämndens mening kräver god sed, oberoende av om emissionen beslutas av bolagsstämman eller styrelsen, att styrelsen tydligt redovisar för aktieägarna hur den resonerat när den kommit fram till att avvika från huvudregeln att kontanta nyemissioner ska ske med företrädesrätt för aktieägarna.
Informationsgivning och nya sanktioner med anledning av Rysslands invasion av Ukraina
Rysslands invasion av Ukraina har lett till ett omfattande och i många delar koordinerat sanktionspaket från framförallt EU, USA och Storbritannien. Nya sanktioner tillkommer löpande och medför stora effekter, såväl direkt som indirekt, för handeln med Ryssland. Vi har i tidigare nyhetsuppdatering sammanfattat huvuddragen i de hittills införda sanktionerna men vill åter betona vikten av att löpande hålla sig uppdaterad kring utvecklingen för det fall ens verksamhet har kopplingar till Ryssland eller Belarus.
Vidare så har ESMA¹ offentliggjort ett uttalande där vikten av att bolagen följer utfärdade sanktioner samt förhåller sig till utvecklingen av konflikten i dess informationsgivning och finansiella rapportering lyfts fram. Här betonas bl.a. vikten av att emittenten offentliggör insiderinformation hänförlig till hur bolagets utsikter och finansiella situation påverkas av krisen så snart som möjligt (om det inte finns giltiga skäl för att skjuta upp informationsgivningen enligt MAR). Vidare betonas vikten av att bolagen är transparenta i sin kommande finansiella rapportering avseende förutsägbar direkt och indirekt påverkan på verksamheten, exponering mot berörda marknader, leveranskedjor, finansiell situation och resultat. I tillägg så har Bolagsövervakningen på Nasdaq Stockholm uppmärksammat vikten av att de noterade bolagen tar ESMAs uttalande i beaktande.
Vår rekommendation är att genomlysa verksamheten efter kopplingar till Ryssland och göra en riskkarta och en beredskapsanalys. Vidare måste bolagen försöka få klarhet i hur de påverkas av krisen och utvärdera sin informationsgivning och finansiella rapportering baserat på resultatet av utvärderingen (inklusive loggbokshantering vid insiderinformation). Vi rekommenderar också att göra en översyn över hur efterlevnad av sanktioner hanteras i bolaget och säkerställa att det finns tillräckliga rutiner och processer på plats sett till de sanktionsrisker som bolaget exponeras för (såväl i relation till nuvarande situation med Ryssland som övriga länder som berörs av sanktioner).
¹ European Securities and Markets Authority
Förslag till EU-direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag ifråga om hållbarhet
EU-kommissionen offentliggjorde den 23 februari förslag till ett nytt direktiv med krav på stora bolag att genomlysa sina värdekedjor (genomföra due diligence) för att identifiera, motverka och mildra hållbarhetsrisker avseende mänskliga rättigheter och miljö.
Kraven föreslås gälla för bolag med antingen i) fler än 500 anställda och en nettoomsättning på mer än 150 miljoner euro globalt eller ii) fler än 250 anställda och nettoomsättning på mer än 40 miljoner euro globalt och som är verksamma inom vissa sektorer med stor miljöpåverkan.
Det föreslagna direktivet ställer krav på styrelsen att övervaka processerna för due diligence avseende mänskliga rättigheter och miljö. Dessutom innehåller det krav på att beakta hållbarhetsrisker som en del i bolagsstyrningen. Överträdelser av direktivets bestämmelser föreslås leda till sanktionsavgifter och skadeståndsansvar.
Vår rekommendation är att redan nu se över hur arbetet med due diligence avseende hållbarhetsrisker, och särskilt mänskliga rättigheter och miljö, hanteras i värdekedjan. Även om de skarpa kraven ligger ett antal år framåt i tiden är de på intågande. Att ha goda rutiner och processer i detta avseende är därutöver en viktig del för ett hållbart företagande och kommer alltmer bli en hygienfaktor.
Deadline för anpassningar till ny visselblåsarlag närmar sig
Från och med den 17 juli i år behöver samtliga bolag med 250 eller fler anställda ha ett visselblåsarsystem på plats som uppfyller kraven enligt den nya lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (”visselblåsarlagen”) som trädde i kraft i december. Lagen ställer bland annat krav på att utse oberoende och självständiga mottagare av rapporter och att dokumentera samt informera om visselblåsarsystemet.
Vår rekommendation är att i den mån det inte redan gjorts identifiera gapen i förhållande till de nya lagkraven och anpassa rutiner och dokumentation.
I denna artikel har vi också sammanställt en översiktlig checklista.
Vill du veta mer om någon av nyheterna eller gav de upphov till andra frågor? Du är varmt välkommen att kontakta någon av nedanstående kontakter inom aktiemarknadsrätt eller din vanliga kontakt på Lindahl.
