Det finns för närvarande ett antal föreslagna förändringar i regelverk som är av betydelse på upphandlingsområdet. De föreslagna lagändringarna befinner sig på olika stadier – ett antal förslag är på remiss, medan andra färdigutredda förslag är lämnade av regeringen till riksdagen. De föreslagna ändringarna förslås också träda i kraft vid ett antal olika tidpunkter. Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste förslagen.
Prop. 2021/2022:120 – En effektivare överprövning
De föreslagna lagändringarna syftar till att domstolsprocessen i mål om offentlig upphandling ska bli snabbare och mer förutsägbar för såväl upphandlande myndigheter som leverantörer.
- Det föreslås att ett skyndsamhetskrav ska införas för överprövningsmål. Syftet är att målen normalt ska avgöras inom några få månader. Det är dock fortfarande rätten som avgör när ett mål är tillräckligt utrett för att kunna avgöras.
- Det föreslås också att preklusionsfrister ska införas i överprövningsmål, både vad avser överprövning av upphandling och överprövning av avtals giltighet. I förvaltningsrätten ska leverantören inte få åberopa nya omständigheter efter två veckor från den dag då ansökan kom in till förvaltningsrätten, om inte leverantören gör sannolikt att den inte har kunnat åberopa omständigheten tidigare eller annars har haft giltig ursäkt att inte göra det. I kammarrätten ska varken leverantören eller myndigheten få åberopa en ny omständighet, om parten inte gör sannolikt att den inte har kunnat åberopa omständigheten i förvaltningsrätten eller annars har haft giltig ursäkt att inte göra det. Preklusionsfristerna tillämpas enbart på nya omständigheter och inte vid åberopande av ny bevisning.
- Tidsfristen för att ansöka om överprövning av ett icke-direktivstyrt avtals giltighet kortas ner från sex månader till 30 dagar, om myndigheten har efterannonserat resultatet av upphandlingen.
- Tidsfristen för att väcka skadeståndstalan ändras från inom ett år från den tidpunkt då avtal har slutits mellan den upphandlande myndigheten och en leverantör, till inom ett år från den dag då sökanden fick kännedom om eller borde ha fått kännedom om att ett avtal har slutits. Om ett avtal har förklarats ogiltigt av domstol, får emellertid talan alltid väckas inom ett år från den tidpunkt då avgörandet vann laga kraft.
- Det föreslås inte något införande av ansökningsavgift eller processkostnadsansvar i överprövningsmål.
- Det föreslås även att en upphandlande myndighet inte får låta en dom som är äldre än fem år eller händelser som är äldre än tre år ligga till grund för en leverantörs uteslutning på grund av brott respektive missförhållanden i övrigt.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
Ds 2021:31 – förslag om skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling
Förslaget grundar sig i att tillvarata den kraft som finns i den offentliga upphandlingen att bidra till hållbarhetsagendan. Det konstateras att nuvarande upphandlingslagstiftning ger ett mycket stort utrymme att på olika sätt beakta samhällsintressen men att detta bygger på frihet, vilket bedöms vara en svaghet. Enligt förslaget ska upphandlande myndigheter därför ha en skyldighet att beakta samhällsintressen vid offentlig upphandling, sammanfattningsvis enligt nedan.
- I stället för att upphandlande myndigheter som nu ”bör” beakta miljöhänsyn, sociala och arbetsrättsliga hänsyn, ”ska” upphandlande myndigheter framöver beakta vissa samhällsintressen.
- Det ska vara obligatoriskt i alla upphandlingar att beakta klimatet. Anledningen är dels att denna aspekt alltid bedöms relevant, dels för att förtydliga att miljö kan innefatta mer än klimat.
- Utöver klimatet ska upphandlande myndigheter beakta miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter när det är relevant med hänsyn till upphandlingens syfte. Det krävs alltså för dessa aspekter en koppling till den aktuella upphandlingen.
- Det föreslås även en skyldighet för upphandlande myndigheter att besluta om riktlinjer för hur ovannämnda intressen ska beaktas. Det specificeras inte i den föreslagna lagtexten närmare hur dessa ska utformas och det föreslås att Upphandlingsmyndigheten ska få i uppdrag att ta fram en vägledning om riktlinjernas närmare innehåll. Några förslag på vad riktlinjerna kan innehålla ges dock, däribland prioriterade områden att beakta, ansvars- och rollfördelning samt ledningens engagemang och riskidentifiering och riskanalys. Vikten av att sätta upp tydliga och mätbara mål betonas också.
- Reglerna föreslås gälla för alla upphandlingar enligt LOU, LUF och LUK, även icke-direktivstyrda, med undantag för direktupphandlingar.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
Prop. 2021/2022:135 – Idéburen välfärd
Förslagen i propositionen syftar till att öka möjligheterna för idéburna organisationer att tillhandahålla offentligt finansierade välfärdstjänster. Därmed kommer kommuner, regioner och statliga myndigheter i större utsträckning än tidigare att kunna dra nytta av de idéburna organisationernas kompetens, erfarenhet och andra resurser.
- I propositionen föreslås att en ny lag införs som innebär att idéburna organisationer som bedriver offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska kunna registrera sig i ett särskilt register. Syftet med införandet av en registreringsmöjlighet är inte att utesluta några idéburna organisationer, utan att synliggöra dem genom att avgränsa dem mot offentliga och kommersiella aktörer. Registreringen ska vara frivillig.
- För att registreras som en idéburen organisation föreslår regeringen att det ska krävas att organisationen bedriver eller har för avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet. Vidare ska organisationen ha ett uteslutande allmännyttigt syfte. Organisationen ska inte kontrolleras av staten, en region eller en kommun och värdeöverföringar från en registrerad idéburen organisation ska endast få ske till andra registrerade idéburna organisationer och till forskning.
- Det föreslås också att upphandlande myndigheter ges möjlighet att reservera rätten att delta i upphandlingar av vissa välfärdstjänster till idéburna organisationer, vars allmännyttiga syfte bidrar till att uppfylla ändamålet med den tjänst som upphandlas. Regeringen bedömer att en möjlighet att reservera upphandlingar till idéburna organisationer skulle bidra till att bättre tillvarata dessa organisationers kompetens och kapacitet, genom att möjliggöra ett större deltagande i välfärden för dem. De tjänster som regeringen föreslår ska omfattas av reservationsmöjligheten sorteras under rubrikerna Hälsovård, socialtjänst och närbesläktade tjänster samt Administration inom socialtjänsten samt utbildningsadministration och hälsovårdsförvaltning.
- Vidare föreslås att en bestämmelse införs i lagen (2008:962) om valfrihetssystem som gör det möjligt för upphandlande myndigheter att i samma utsträckning reservera rätten att få delta i ett valfrihetssystem till idéburna organisationer.
Den nya lagen och övriga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Ds 2022:5 – en effektivare upphandlingstillsyn
Konkurrensverket föreslås få flera utökade sanktions-och utredningsmöjligheter vid upphandlingstillsynen, se nedan.
- Konkurrensverket ska få fatta beslut om upphandlingsskadeavgift i första instans, dvs. utan ett ansökningsförfarande till allmän förvaltningsdomstol.
- Upphandlingsskadeavgift ska inte endast kunna påföras vid otillåten direktupphandling, utan även vid överträdelser av följande skyldigheter (i) efterannonsering, (ii) publicering av annonser i en registrerad annonsdatabas, (iii) dokumentationsplikt, (iv) upprättande av individuella rapporter, och (v) skyldigheten att motivera varför ett kontrakt inte ska tilldelas i separata delar.
- Enligt förslaget ska skyldigheten att dokumentera en upphandling fullgöras senast 30 dagar efter att myndigheten har ingått avtal eller fattat beslut om att avbryta upphandlingen.
- Taket för upphandlingsavgiftens storlek föreslås att höjas från 10 miljoner kronor till 20 miljoner kronor. Som tidigare ska upphandlingsskadeavgiften uppgå till lägst 10 000 kronor, men får dock inte överstiga 10 procent av upphandlingens värde.
- Tidsfristen för att besluta om upphandlingsskadeavgift ska enligt förslaget förlängas till två år, i stället för ett år, från det att avtalet slöts. Om upphandlingen i fråga avbryts räknas fristen från det datum då beslut om att avbryta upphandlingen fattades.
- Konkurrensverket ska kunna rikta utredningsförelägganden även till leverantörer. Konkurrensverket ska även kunna förelägga upphandlande myndigheter att besluta om riktlinjer för direktupphandling och riktlinjer om skyldigheten att beakta vissa samhällsintressen (om förslagen i Ds 2021:31 genomförs, se ovan).
- Konkurrensverkets förelägganden till leverantörer och upphandlande myndigheter ska kunna förenas med vite.
- Förslagen gäller upphandling enligt LOU, LUF, LUK och LUFS.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 februari 2023.
