Lantmäteriet har under förra veckan redovisat sin utredning kring utvidgning av stämpelskatteplikten. Lantmäteriet föreslår att förvärv genom fastighetsbildningsåtgärder ska bli stämpelskattepliktiga i likhet med förvärv genom köp eller byte.
Stämpelskatt tas ut vid vissa förvärv av fast egendom som en procentsats av egendomens skattepliktiga värde. För juridiska personer är skattesatsen i regel 4,25 procent och för fysiska personer 1,5 procent. Fastighetsbildningsåtgärder leder i vissa fall till förändringar i ägandet utan att vara skattepliktiga. Lantmäteriet har identifierat tre situationer – (i) jordabalksförvärv som följs av fastighetsbildning, (ii) fastighetsregleringsförvärv samt (iii) klyvningsförvärv – som i dagsläget är skattefria men som föreslås omfattas av stämpelskatteplikt.
Jordabalksförvärv följt av fastighetsbildning
Genom fastighetsbildning kan en fastighet som förvärvats sammanföras med en fastighet som köparen redan har lagfart på. Köpet följs då av en ansökan om fastighetsbildning och inte en ansökan om lagfart. Förvärvet är i sig skattepliktigt men någon skattskyldighet uppstår aldrig eftersom beskattning sker först vid beviljandet av lagfart och någon lagfart beviljas inte i denna situation. Utredningen föreslår att fastighetsbildning som genomförs i samband med ett skattepliktigt förvärv ska omfattas av stämpelskatteplikt.
Fastighetsregleringsförvärv
Fastighetsreglering är en skattefri fastighetsbildningsåtgärd som innebär att fast egendom kan överföras från en fastighet till en annan. Om överlåtande och övertagande fastighet ägs av olika personer sker ett fastighetsförvärv som enligt nu gällande regler är stämpelskattefritt. Utredningen föreslår stämpelskatteplikt vid denna typ av fastighetsregleringsförvärv. Lantmäteriet föreslår ett schabloniserat skatteuttag för denna typ av förvärv och skatten ska baseras på marknadsvärdesminskningen för den avstående fastigheten i transaktionen. Marknadsvärdesminskningen ska bedömas med ledning av värdeintyg eller annan utredning. För att begränsa beskattningens hämmande effekter på ändamålsenliga fastighetsregleringar föreslås att det införs gränsvärden för när stämpelskatt ska tas ut. För privatpersoner ska detta endast ske till den del värdet överstiger 1 000 000 kr. Är förvärvaren en juridisk person ska värdet istället endast beskattas till den del det överstiger 350 000 kr.
Vid denna typ av förvärv upprättas det ofta inte några underlag som kan användas för beskattning i förrättningen på samma sätt som vid ett vanligt jordabalksförvärv. Utredningen lyfter frågan om hur denna information ska samlas in och vem som ska åläggas skyldighet att lämna uppgifterna. Lantmäteriet lämnar inte något konkret förslag i denna fråga utan anger att detta bör utredas i särskild ordning.
Klyvningsförvärv
Genom klyvning kan en fastighet delas upp i flera lotter, som antingen kan utgöra egna fastigheter eller ingå i andra fastigheter genom exempelvis fastighetsreglering. Ett skattefritt fastighetsförvärv kan uppstå när en samägd fastighet klyvs och resulterar i att en av ägarna får en större andel av fastigheten i en klyvningslott än vad ägaren hade i klyvningsfastigheten, dvs. vid en så kallad skevklyvning. Lantmäteriet föreslår att även denna typ av fastighetsförvärv ska bli stämpelskattepliktigt.
Stämpelskatten föreslås beräknas på marknadsvärdet av den andel av klyvningslotten som har förvärvats, dvs. skillnaden i värde mellan det som ägdes innan klyvningen och vad som ägs efter klyvningen. Samma typ av skattereduktion som föreslås för fastighetsregleringsförvärv föreslås gälla för klyvningsförvärv. Även för denna typ av förvärv har Lantmäteriet identifierat ett behov av en särskild utredning för att fastställa hur förfarandet för skatteuttaget ska se ut.
Ikraftträdande
Förslagets bestämmelser förslås tillämpas på de förvärv som har lämnats in till Lantmäteriet för fastighetsbildning efter ikraftträdandet av förslagets bestämmelser.
Vad händer nu?
Det anges ingen tidsram för införandet av de föreslagna ändringarna, men Lantmäteriet bedömer att berörda myndigheter behöver ett år på sig att anpassa organisation till föreslagen lagreglering. Lantmäteriet påpekar dessutom att det finns ett behov av ytterligare utredning innan förslaget kan träda i kraft vilket innebär att det kommer att dröja mer än ett år innan förslaget skulle kunna bli verklighet.
Kommentar
Beskattning av förvärv av fast egendom är en ständigt aktuell politisk fråga och frågan om att stämpelskattebelägga förvärv av fastigheter som sker genom fastighetsbildning har diskuterats tidigare.
Om förslaget resulterar i ny lagstiftning enligt Lantmäteriets förslag kommer det att innebära ökade kostnader för förvärvare av fast egendom. Det kommer även påverka möjligheterna att åstadkomma en ändamålsenlig fastighetsindelning inom t.ex. skog- och jordbruk samt inom ramen för generationsskiften.
Att de nya bestämmelserna förslås tillämpas på de förvärv som har lämnats in till Lantmäteriet för fastighetsbildning efter ikraftträdandet innebär att man kan räkna med ett tillfälligt ökat flöde av ansökningar just innan ikraftträdandet.
Vi har stor erfarenhet av att bistå klienter vid förvärv och ombildning av fastigheter liksom vid planering av en ändamålsenlig förvärvs- och ägarstruktur. Kontakta oss om ni vill veta mer om hur detta kan påverka er verksamhet.
