Lindahl håller regelbundet entreprenadrättsfrukostar där vi bl.a. behandlar intressanta rättsfall. En fråga som vi nyligen har belyst är om ett förseningsvite ska jämkas om beställaren kontinuerligt nyttjar byggnaden under hela entreprenadtiden.
Av AB 04 och ABT 06 kap. 5 § 3 framgår att förseningsvite ska jämkas i skälig mån när beställaren i förtid tar entreprenaden i avsett bruk eller om beställaren haft en icke oväsentlig ekonomisk nytta av annat ibruktagande.
I bl a renoverings- eller underhållsentreprenader är det inte ovanligt att beställaren har för avsikt att nyttja byggnaden eller anläggningen under hela entreprenadtiden. Enligt bestämmelsens ordalydelse bör förseningsvitet därigenom bli föremål för jämkning.
Utvecklingen i domstolspraxis
I Svea hovrätts dom av den 24 oktober 2014 i mål T 10728-14 var frågan föremål för prövning. Entreprenaden avsåg renovering av fasader på Stockholms slott, som användes under entreprenadtiden. Tingsrätten som först prövade frågan kom fram till att renoveringen hade ett i huvudsak utseendemässigt ändamål och att entreprenaden inte kunde anses ha tagits ibruk eller varit till nytta för beställaren innan byggnadsställningarna tagits bort. Någon jämkning var därför inte aktuell. Hovrätten prövade dock aldrig frågan om jämkning p.g.a. förtida ibruktagande; detta då entreprenören frånföll denna invändning.
I en dom meddelad den 22 februari 2020 prövades frågan på nytt av Göta hovrätt i mål T 504‑19, d v s om entreprenaden var tagen i bruk och vitet därigenom skulle jämkas. Entreprenaden avsåg målningsarbeten på radhus med bostadslägenheter och lägenheterna skulle vara bebodda under hela entreprenadtiden. Hovrätten beaktade att syftet med entreprenaden var att utföra tekniskt underhåll och estetisk förbättring av radhusen, att entreprenaden skulle genomföras med de boende kvar i husen samt att förseningen måste ha inneburit stora störningar för de boende i området. Hovrätten ansåg därför att beställaren inte kunde anses ha tagit entreprenaden i avsett bruk eller ha haft en väsentlig nytta annat ibruktagande, varför vitet inte jämkades.
Utvecklingen i rättspraxis talar för att jämkningsbestämmelsen inte kan bli aktuell i entreprenader där beställaren kontinuerligt nyttjar byggnaden under hela entreprenadtiden. En möjlig förklaring kan vara att nyttjande av byggnaden som sådan ska skiljas från ibruktagande av föremålet för entreprenaden, t ex målning av fasad. Ett annat synsätt kan vara att jämkningsbestämmelsen i kap. 5 § 3 överhuvudtaget inte ska anses tillämplig på entreprenader där byggnaden är tänkt att nyttjas under hela entreprenadtiden. Utifrån ovannämnda rättsfall är det dock svårt att dra några generella slutsatser.
Tips till beställare och entreprenörer
Det råder alltjämt en viss oklarhet om hur parter bör resonera kring jämkningsbestämmelser i entreprenader där beställaren bibehåller en kontinuerlig drift eller ibruktagande av byggnaden under hela entreprenadtiden. Många beställare och entreprenörer är omedvetna om riskerna förenade med denna oklarhet.
Det är inte ovanligt att entreprenörer i kalkylskedet, inför lämnande av anbud, tar för givet att jämkningsbestämmelsen begränsar entreprenörens riskexponering vid en försening, och således utgår från att en jämkning av ett förseningsvite i sådana fall alltid ska ske. Rådande rättspraxis talar dock för att det inte alltid blir aktuellt med jämkning och entreprenören därför bör ta höjd för detta.
Även beställarna bör av försiktighetsskäl överväga att införa en särreglering av jämkningsklausulen i kap. 5 § 3 för att säkerställa att förseningsvitet inte per automatik blir föremål för jämkning då beställaren avser att nyttja byggnaden under entreprenadtiden.
Vill du veta mer eller gav artikeln upphov till andra frågor? Du är varmt välkommen att kontakta någon av våra experter inom entreprenadrätt eller din vanliga kontakt på Lindahl.
