Enligt ellagen får en starkströmsledning som huvudregel inte byggas eller användas utan nätkoncession. Undantag från tillståndsplikten finns i förordning (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen. Tidigare krävdes koncession för att dra en ledning både mellan fastigheter och mellan byggnader eller anläggningar inom samma fastighet, men vid årsskiftet trädde en förordningsändring i kraft som utvidgar möjligheten att dra sådana ledningar utan koncession.
Förutsättningarna för undantaget är att nätet ska vara ett internt markbaserat lågspänningsnät med syfte att dela energi. Ska delning ske till byggnader eller anläggningar på andra fastigheter ska dessa även vara anslutna till en ledning eller ett ledningsnät som används med stöd av nätkoncession. Överföring av el för annans räkning kan få ske på lågspänningsnätet obehindrat av om anläggningarna har olika ägare. Regeländringarna har sin grund i ett förslag från utredningen Moderna tillståndsprocesser för elnät (SOU 2019:30) och gör Sverige till ett av de första länderna i Europa att tillåta energidelning mellan fastigheter i mikronät.
Genom förändringarna i regelverket utökas möjligheterna att dela energi i området där den produceras. Exempelvis kan privatpersoner, industriföretag och bostadsrättsföreningar dela överskottet från solceller till grannfastigheter eller andra byggnader på den egna fastigheten. De tidigare gällande reglerna utgjorde till viss del ett hinder för solcellernas fulla potential, men nu får alltså lokala solcellsanläggningar möjlighet att försörja ett större område med förnybar el vilket ger ökad möjlighet till egenförbrukning av lokalt producerad energi. Detta skapar bättre förutsättningar och lönsamhet för både investeringar i solceller och i energilagring.
En kombination av solceller, energilagring och överföring mellan byggnader möjliggör en god kontroll över energikonsumtionen. Att lagra energi i batterier gör att konsumenterna kan undvika effekttoppar genom att förbruka den lagrade energin när efterfrågan på el är som högst. Det faktum att ett lokalt nät kan vara i drift under avbrott på det publika elnätet bidrar även det till en ökad trygghet för elanvändaren.
En ökad lokal produktion innebär också att effektuttaget på det koncessionspliktiga nätet kan reduceras. På så vis nås en effektivare användning av elnätet och en minskad sårbarhet i energiförsörjningen. Sett till vinterns höga elpriser och ökade medvetenhet om elförsörjningens utmaningar är en avlastning av stamnätet en välkommen utveckling, särskilt i de delar av landet där det råder kapacitetsbrist. Enligt uppgifter från Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Research institutes of Sweden (RISE) har så kallade energigemenskaper potential att halvera effektbehovet och samtidigt minska energianvändningen med upp till en tredjedel för de fastigheter som ingår i gemenskapen.
Sammanfattningsvis bör de nya regeländringarna ses som goda nyheter för företag och privatpersoner med egen elproduktion, för samhällets omställning till grön energi och för stabiliteten i den svenska elförsörjningen.
