Digital inre marknad i EU ligger bakom förslaget till ny konsumentköplag
För flera år sedan lanserades ett långsiktigt projekt inom EU för att harmonisera lagstiftningen för den digitala inre marknaden, den s.k. Digital Single Market. Projektet har lett till flera praktiska regelförändringar som påverkar EU-medborgare och europeiska företag varje dag. Exempelvis har EU antagit regler för dataroaming som innebär att du kan använda din telefon i ett annat EU-land och betala lika mycket som hemma för samtal, SMS och surf. Inom ramen för projektet prioriterades och reglerades EU-medborgares rätt till personlig integritet genom den vid det här laget välkända dataskyddsförordningen (GDPR).
Under 2022 kommer flera nya regler att införas som en del av EU:s arbete med att åstadkomma likvärdig konkurrens inom den digitala inre marknaden. En av dessa nyheter är att regeringen i januari i år föreslog en modernisering av konsumenträtten vid köp av varor och vid avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll och digitala tjänster genom en ny konsumentköplag i Sverige. Propositionen avseende den nya konsumentköplagen har nu gått vidare för beredning i riksdagen och regeringen föreslår att lagen ska träda i kraft i maj i år.
EU har konstaterat att den tillväxtpotential som finns i e-handeln inom unionen ännu inte har utnyttjats till fullo och att strategin för en inre digital marknad i Europa på ett övergripande sätt tar upp de viktigaste hindren för utvecklingen av e-handel inom unionen. Som ett steg i att minska hindren har EU antagit två direktiv på konsumenträttens område, vilka ligger till grund för förslaget till ny konsumentlag. Båda direktiven genomförs i Sverige i en och samma lag.
Viktiga regler för e-handlare enligt den nya konsumentköplagen
Viktigt att vara medveten om principen om ett starkare konsumentskydd
Genom tydliga och tvingande rättigheter vid köp ges konsumenter ett stärkt konsumentskydd i den nya lagen. Det gäller särskilt på området för digitalt innehåll och digitala tjänster där det idag inte finns några konsumenträttsliga regler. Enligt regeringen ska enhetliga och moderna konsumentköpsregler bidra till att minska de olägenheter som en konsument drabbas av vid fel eller vid dröjsmål med leverans och öka konsumenternas förtroende för den digitala marknaden och trygghet vid sina inköp. Principen ställer dock höga krav på e-handlaren att sätta sig in i det nya regelverket.
Digitala tjänster och digitalt innehåll regleras särskilt i lagen
Digitalt innehåll omfattar t.ex. datorprogram, applikationer, video- och musikfiler, digitala spel och e-böcker, medan digitala tjänster kan vara video- och ljuddelning, online-spel eller ordbehandling som erbjuds i molnbaserad datortjänstmiljö och sociala medier.
De regler som nu föreslås handlar bl.a. om avtalsenlighet hos det digitala innehållet, avhjälpande åtgärder när krav på tjänsterna brister eller om dröjsmål med leveransen uppstår. Generellt sett gäller mycket av det som avser varor i konsumentköplagen numera även digitala tjänster och digitalt innehåll. Exempelvis gäller enligt förslaget att den reklamationsrätt som avser varor om tre år ska tillämpas även på digitala tjänster och innehåll samt varor med enstaka tillhandahållet digitalt innehåll. Reklamationsrätten sträcker sig även längre, så länge som avtalet gäller, om den digitala tjänsten eller innehållet löper på enligt exempelvis en prenumeration eller SaaS-tjänst och levereras på kontinuerlig basis.
Marknadsför inget som e-handlaren inte kan garantera – nytt krav
Varan, den digitala tjänsten eller det digitala innehållet ska enligt lagförslaget stämma överens med sådana uppgifter om varans, den digitala tjänstens eller det digitala innehållets egenskaper och användning som e-handlaren eller någon i ett tidigare säljled eller för e-handlarens räkning har lämnat vid marknadsföringen eller annars före köpet. Detta innebär att även e-handlarens distributörers eller leverantörers utfästelser kan påverka produktgarantier och att e-handlaren behöver göra mer långtgående insatser än idag för att säkerställa en enhetlig marknadsföring både innan och i samband med köpet.
Subjektiva och objektiva krav på varan/digitala tjänsten
Subjektiva krav på varan eller den digitala tjänsten enligt lagförslaget betyder att en vara ska stämma överens med det som följer av avtalet i fråga om bl.a. art, beskrivning, mängd, kvalitet, funktionalitet och kompatibilitet. Varan ska också åtföljas av de tillbehör, anvisningar och uppdateringar som följer av avtalet. En vara eller digital tjänst ska vara ägnad för det särskilda ändamål för vilket konsumenten behöver den och informerat e-handlaren om, förutsatt att denne vid köpet har godtagit detta ändamål.
Utöver de subjektiva krav på varan som avtalats mellan parterna ska det uppställas objektiva krav på varan som i huvudsak motsvarar de krav som gäller i dagens konsumentköplag. Parterna kan avtala om avvikelser från de objektiva kraven under förutsättning att e-handlaren vid köpet har informerat konsumenten om avvikelserna och konsumenten uttryckligen och separat har godkänt dem.
I och med att e-handlaren numera exempelvis behöver kunna visa hur varan avviker från de objektiva kraven dvs. i vilka delar varan inte lämpar sig för de ändamål för vilka varor av samma typ normalt används, för att det ska anses avtalat med konsumenten, behöver e-handlaren säkerställa tekniska och kommunikativa förutsättningar för den digitala köpprocessen och e-handlarens eventuella interaktion med konsumenten i samband med köpupplevelsen som tillgodoser kraven och vad som ska avtalas med konsumenten.
Närmare om fel i varan/digitala tjänsten – omvänd bevisbörda
Fel kan föreligga om konsumenten inte får information om och erhåller de uppdateringar som är nödvändiga för att varan eller tjänsten ska stämma med avtalet.
Digitalt innehåll som levereras kontinuerligt under en period skiljer sig från traditionella varor och även från digitalt innehåll som tillhandahålls genom en enstaka leverans, bl.a. genom att det inte finns varken avlämnande eller någon faktisk leverans. En aspekt av detta är att det kan diskuteras om avbrott i ett kontinuerligt tillhandahållande utgör fel på det digitala innehållet, som kan föranleda felpåföljder, eller om det utgör ett dröjsmål från e-handlarens sida med att leverera innehållet, som kan föranleda dröjsmålspåföljder. I propositionen till lagförslaget anges att kortvariga avbrott i leveransen av digitalt innehåll bör behandlas som fel om dessa avbrott är mer än försumbara eller om de är återkommande. Detta innebär att det vid försäljning till konsument kan ifrågasättas om lagen påverkar tillämpligheten av en utfäst och begränsad tillgänglighet av en viss digital tjänst eller om en sådan anses strida mot de objektiva kraven och trigga rätten till avhjälpande av fel enligt lagen.
Det som underlättar är dock att vad gäller fel vid integration av en tjänst med konsumentens hårdvara, programvara eller nätanslutning, ska e-handlaren vara ansvarig enbart om denne även åtagit sig att utföra själva integrationen.
Den omvända bevisbörda för när utgångspunkten är fel från e-handlarens sida om denne inte visar annat och utan att konsumenten särskilt behöver visa det gäller idag för fel som uppstår inom sex månader från att en vara har levererats.
I förslaget till ny konsumentlag ska den omvända bevisbördan gälla:
- ett år vid en enstaka (single act of supply) leverans av digitalt innehåll eller en digital tjänst;
- under avtalsperioden vid kontinuerlig leverans av digitalt innehåll eller en digital tjänst;
- två år vid leverans av varor som innehåller digitala moment som utgör en enstaka leverans av digitalt innehåll eller digital tjänst, och
- tre år eller den längre tid som avtalet gäller vid leverans av varor som innehåller digitala moment som innebär en kontinuerlig leverans av digitalt innehåll eller digital tjänst.
Möjligt för e-handlare att ta emot betalning med personuppgifter – men hur?
Den nya konsumentköplagen ska vara tillämplig när konsumenten betalar för det digitala innehållet eller den digitala tjänsten oavsett om så sker med vanliga betalningsmedel kontant eller på kredit, eller om konsumenten, istället för att betala för innehållet eller tjänsten, tillhandahåller sina personuppgifter. Möjligheten att ta emot betalning genom personuppgifter gäller däremot inte om e-handlaren endast behandlar personuppgifterna för att uppfylla rättsliga krav för denne eller för att tillhandahålla det digitala innehållet.
Om detta är något som är intressant för en e-handlare bör frågor om hur betalningen ska regleras övervägas noggrant. Några av de frågor som vi anser bör övervägas är hur betalningen ska ske rent tekniskt, vilka uppgifter och i vilken omfattning sådana uppgifter ska lämnas och vad sådan betalning täcker för prestationer av de digitala tjänster eller innehåll som e-handlaren levererar till konsumenten. Bör det vidare i köpevillkoren regleras vad e-handlaren avser och inte avser göra med personuppgifterna för att göra betalningsmedlet attraktivt för konsumenten?
Vill ni att vi bistår er med att beakta nyheterna i konsumentköplagen i er verksamhet eller granska era köpevillkor mot bakgrund av lagförslaget? Eller har ni kanske andra frågor om det legala ramverket för er e-handel?
Ni är varmt välkomna att kontakta någon av nedanstående kontaktpersoner inom IT/Tech eller din vanliga kontakt på Lindahl.
