Klimatförändringen pågår och Sverige står inför fortsatta förändringar med stora effekter på samhället där bland annat naturmiljö, infrastruktur och människors hälsa kommer att påverkas. Frågor om klimatanpassning har under senare år alltmer blivit aktuella.
Klimatförändringar och behovet av klimatanpassning aktualiserar ett flertal juridiska frågeställningar. Det handlar exempelvis om kommunernas ansvar vid översikts- och detaljplanering, fastighetsägares och byggprojektörers ansvar vid nybyggnation, ombyggnation och förvaltning av fastigheten, kommunernas ansvar för dagvattenhantering, skydd för befintliga områden genom anläggande av översvämningsskydd mm, tillgång till dricksvatten och konkurrens om vattenresurser.
Tidigare utredningar och lagstiftningsarbete
Eftersom ansvarsfördelningen mellan olika aktörer med ansvar för klimatanpassning är oklar tillsatte regeringen 2015 en utredning om klimatanpassning som resulterade i SOU 2017:42 ”Vem har ansvaret”. Utredningens huvuduppdrag var att klarlägga ansvarsfördelningen mellan stat, kommun, landsting och andra för all mark och alla klimateffekter. Utredaren skulle också analysera eventuella hinder och begränsningar i lagstiftningen för genomförande av klimatanpassningsåtgärder. En särskild fråga var att se över befintlig lagstiftning och föreslå de ändringar som krävs för att få till en långsiktigt hållbar dagvattenhantering.
Ett resultat av utredningen blev en nationell strategi för klimatanpassning (prop. 2017/18:163 och rskr. 2015/16:87). För att förtydliga kommunernas ansvar för klimatanpassning infördes två lagändringar i plan- och bygglagen (2010:900) (”PBL”).
De nya bestämmelserna i PBL innebar:
- Krav på att kommunerna i översiktsplanen ska ge sin syn på risken för skador på den byggda miljön till följd av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra (3 kap. 5 § PBL).
- Att kommunen i en detaljplan får bestämma att det krävs marklov för markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet och som inte vidtas för att anlägga en gata, väg eller järnväg som är förenlig med detaljplanen (9 kap. 12 § PBL).
Första rapporten från Nationella expertrådet för klimatanpassning
Ett led i den nationella strategin för klimatanpassning var också att regeringen 2018 tillsatte det Nationella expertrådet för klimatanpassning (”Expertrådet”). Expertrådet består av ledamöter inom en rad olika områden såsom areella näringar, industri, fysisk planering, klimatologi mm, Expertrådet är knutet till SMHI, där expertrådets sekretariat finns.
Expertrådet har den 9 februari 2022 presenterat sin första rapport.
Rapporten är en diger läsning på 684 sidor. Vi har därför fokuserat på att titta på några av de förslag som i framtiden kan medföra förändringar av befintlig lagstiftning. Nedanstående förslag är sådant som vi ser skulle kunna få påverkan på bland annat kommuner, myndigheter, fastighetsägare, jord- och skogsbruksverksamheter, byggprojektörer samt verksamhetsutövare av vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet.
Expertrådet föreslår i rapporten bland annat följande:
- Förtydligande i PBL så att bestämmelsen om översiktsplaners innehåll anger att alla klimatrelaterade risker som är lämpliga att beakta i en översiktsplan måste omfattas.
- Tillsätta en utredning för att tydliggöra hur tillämpningen av PBL:s bestämmelser avseende klimatanpassningsåtgärder kan stärkas och särskilt gynnsamma anpassningsåtgärder främjas.
- Tillsätta en utredning i syfte att se över lagstiftning och regelverk som styr klimatanpassningen för att skapa förutsättningar för att underlätta genomförandet av anpassningsåtgärder i olika sektorer.
- Framtagande av en svensk vattenbudget, där vattenuttag av råvatten ska rapporteras, vattenuttagsavgift tas ut för viss användning, och prioriteringsordning vid vattenbrist fastställas.
- Behov av ökad flexibilitet kring tillstånd för vattenuttag och kring hur klimatförändringar ska beskrivas vid tillståndsansökningar.
- Se över möjligheten att införa en miljökvalitetsnorm för kvantitativ ytvattenstatus.
- Utgångspunkten för tillståndsprövningar inom utpekade särskilt känsliga områden bör vara att vattenuttag inte får påverka ekosystemen negativt.
- Se över möjligheten att ställa krav på att miljöfarliga verksamheter anpassas och skyddas med hänsyn till förändrat klimat.
- På departementsnivå bör en departementsöverskridande beredningsfunktion för vattenfrågor inrättas.
- På kommunal nivå bör planer för långsiktigt tryggad vattenförsörjning, med hänsyn till klimatförändringar och samhällsutveckling, tas fram.
- Havsplanerna bör bli vägledande för detaljplaner på kommunal nivå.
- Resurser till vattenförvaltningens och havsmiljöns åtgärdsprogram bör ökas.
- Skärpning av regler för vad som tillåts i områden med maritimt områdesskydd, med hänsyn till klimatförändringar.
- Möjliggöra inrättande av naturskydd eller refugier för klimatanpassning.
- Möjliggöra back-up möjligheter vid torka, bland annat vid jordbruket. Öka flexibilitet vad gäller tillstånd för vattenuttag, alternativt tillämpa mer flexibla villkor där uttagsmängen kan variera med regional tillgång.
- Införa ett utökat och (med kommunen) delat skadeståndsansvar för byggprojektörer.
- Förlängning av preskriptionstiden för skadeståndsansvar till 25 år (kopplat till ansvar för skador på grund av bristande klimatanpassning).
- Krav på klimatanpassningscertifiering av fastigheter och byggnader inom områden som riskerar att översvämmas eller utsättas för ras och skred.
- En ”klimatanpassningsdeklaration” i samband med försäljning av fastigheter.
Kommentar
Ett av förslagen som vi bedömer skulle kunna få stor påverkan på ansvarsfrågor om det genomförs är en förlängning av preskriptionstiden för skadestånd till följd av att byggnader inte klimatanpassats och exempelvis översvämningsskador har uppstått. Dagens preskriptionstid är generellt 10 år och en förändring av detta system kräver noggranna överväganden. Ansvarsfördelningen idag innebär att det normalt sett är kommunen som till följd av ansvaret för fel eller försummelse vid planläggning enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen är den part som skadelidande fastighetsägare riktar anspråk mot. Dock gäller ansvaret för till följd av skador på grund av olämplig planering endast 10 år efter aktuell detaljplan vunnit laga kraft. Enligt Expertrådet upplever många kommuner att byggprojektörer inte gör nödvändiga investeringar i klimatanpassningsåtgärder. Ett sätt att stärka incitamenten för byggaktörerna att klimatanpassa fastigheter vid nybyggnation är enligt Expertrådet ett förlängt och delat ansvar.
"Vattenbrist har i Sveriges södra och sydöstra delar under senare år blivit ett reellt problem."
Vattenbrist har i Sveriges södra och sydöstra delar under senare år blivit ett reellt problem. För att hantera detta och den konkurrens som finns om vattentillgångarna föreslås en vattenbudget samt att tillstånd till vattenuttag ska bli mer flexibla och kunna variera tillåtet uttag baserat på tillgången och öppna upp för omprövningar. Ett sådant förfarande är inte möjligt med nuvarande tillståndsbestämmelser i 11 kap. miljöbalken och den starka rättskraft som ett tillstånd har. Att modernisera vattenuttagsdomarna skulle därför kräva ett omfattande lagstiftningsarbete. Men på samma sätt som lagstiftning om moderna miljövillkor för vattenkraften införts finns det goda möjligheter att även se över förutsättningarna för omprövning av vattenuttagsdomar för att få tillstånd med villkor som är anpassade till dagens situation.
Vill du veta mer om lagstiftning kring klimatanpassning eller gav artikeln upphov till andra frågor? Du är varmt välkommen att kontakta någon av oss eller din vanliga kontakt på Lindahl.
