I den här artikeln sammanfattar vi nyheter inom aktiemarknadsrätten som kan vara bra för noterade bolag att känna till.
Esma uppdaterar frågor och svar om EU:s prospektförordning
Den europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har publicerat vägledning avseende EU:s prospektförordning i form av s.k. Q&A:s (frågor och svar). Publiceringen berörde en rad intressanta frågeställningar, inte minst frågor om huruvida offentliggjord preliminär eller icke reviderad information kan anses vara en resultatprognos, samt vilket tröskelvärde för prospektundantag som ska tillämpas vid emissioner i flera EU-länder.
Det svar som sannolikt är av störst vikt ur ett svenskt perspektiv är Esma:s svar på fråga Q14.15, som behandlar frågan om vilka bolag som får tillämpa den förenklade prospektformen vid ”sekundäremissioner”. Enligt Esma:s svar kan bl.a. bolag som varit noterade på en SME Growth Market under minst 18 månader tillämpa denna förenklade prospektform.
Esmas svar på fråga Q14.15 ger emellertid upphov till en följdfråga om vad som gäller för emittenter som varit noterade minst 18 månader på Spotlight Stock Market, vilket är en marknad som erhöll sin status som en SME Growth Market först i september 2020. Även om Esmas svar på fråga Q14.15 principiellt innebär att även sådana emittenter kan tillämpa den förenklade prospektformen vid sekundäremissioner finns det fog att iaktta viss försiktighet. Detta beror på att Esma:s svar är förbehållet MTF:er som efterlevt vissa generella krav i artikel 78.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/565, under ovan nämnda 18-månadersperiod. Emittenter som önskar tillämpa den förenklade prospektformen bör därmed först säkerställa att dessa krav har varit uppfyllda.
Information om att insiderinformation fanns ansåg utgöra insiderinformation
En svensk bank fälldes i Stockholms tingsrätt (dom B 18063-20) för att ha begått brottet insiderhandel. Till följd av detta ålades banken att erlägga en sanktionsavgift uppgående till 35 miljoner kronor.
Bakgrunden till den utdömda sanktionsavgiften var att en VD i ett noterat bolag var kund i den aktuella banken och hade som säkerhet för ett lån pantsatt sin aktiedepå. Enligt kreditvillkoren för lånet var värdet på de värdepapper som förvarades på aktiedepån tvungna att vid vart tillfälle överstiga en viss nivå, annars fick banken tvångsförsälja dessa värdepapper. På depån fanns ett aktieinnehav som VD:n hade i det noterade bolag han själv var VD för.
Till följd av att värdet på aktierna på depån i ett senare skede föll under den föreskrivna nivån inledde banken en tvångsförsäljning av de berörda aktierna, vilket VD informerades om. Banken fick sedan, efter att försäljningen hade påbörjats, ett mejl från det noterade bolaget med följande information:
”[X], [VD] är från och med nu i loggad i bolagets insynsregister och kan inte sälja per 13:33”
Trots detta mejl avbröt inte banken tvångsförsäljningen av aktier i det noterade bolaget. Frågan som därmed uppstod, och som tingsrätten hade att pröva, var om den information som banken fått i ovan citerat mejl utgjorde insiderinformation. Banken hävdade att enbart information om att en person förts in i insiderförteckningen aldrig i sig kunde utgöra insiderinformation och att ett sådant synsätt skulle få orimliga konsekvenser, i och med att det skulle uppstå ny insiderinformation i emittenten vid varje tillfälle som emittenten förde upp någon på insiderförteckningen.
Tingsrätten sällade sig emellertid inte till bankens argumentationslinje, utan beaktade istället de skillnader mellan negativ och positiv insiderinformation som kan anses följa av MAR. En person med kännedom om negativ insiderinformation är enligt MAR förhindrad att sälja aktier, medan en person med kännedom om positiv insiderinformation fortfarande är tillåten att genomföra en sådan transaktion (en s.k. transaktion mot insiderinformationens riktning). Mot bakgrund av detta kom tingsrätten fram till att banken inte enbart haft kännedom om att det fanns insiderinformation i det noterade bolaget, utan även att informationen var negativ. Med anledning av detta ansåg tingsrätten att informationen om att VD förts upp på insiderförteckningen kunde betraktas som insiderinformation.
Noterade budgivares brott mot takeover-reglerna
– takeover-reglernas sanktionsbestämmelser fick företräde
Nasdaq Stockholms disciplinnämnd kom i beslut 2021:05 fram till att takeover-reglernas sanktionsbestämmelser ska ha företräde framför emittentreglernas sanktionsbestämmelser i fall då en noterad budgivare bryter mot både takeover-reglerna och skyldigheten att följa MAR. I det aktuella fallet hade en börsnoterad budgivare begått brott mot båda dessa regelverk genom att av misstag endast offentliggjort ett budpressmeddelande genom att offentliggöra en länk i ett pressmeddelande till budpressmeddelandet. Disciplinnämndens beslut grundades på att det i takeover-reglerna framgår att börsens disciplinnämnd ska besluta om en sanktionsavgift enligt dem, och inte emittentreglerna, när en budgivare omfattas av båda regelverken.
Ny noteringsprocess för Nasdaq Stockholm – större friheter avseende utnämnandet börsrevisorer
Nasdaq Stockholm har justerat sin noteringsprocess avseende utnämnandet av börsrevisor i samband med en börsnotering. I en Q&A från den 20 september 2021 klargör Nasdaq att ett bolag som önskar ta upp sina aktier till handel på Nasdaq Stockholm numera själva får utse det revisionsbolag som ska bistå bolaget som börsrevisor under noteringsprocessen. Utöver detta står det även bolaget och dess rådgivare fritt att besluta om när en revisor ska kontaktas. Dessa ändringar gäller enbart för Nasdaq Stockholm och inte för de andra marknadsplatserna som drivs av Nasdaq.
Utöver ovanstående ändring kommer bolag numera även kunna boka två till tre avstämningsmöten med Nasdaqs ”Listing Qualification”-team. Under dessa avstämningsmöten kommer bolaget att kunna diskutera eventuella frågor om noteringskraven och den pågående granskningsprocessen.
Skälen bakom dessa förändringar bygger dels på ett allmänt och ständigt pågående arbete med att utvärdera noteringsprocessen, dels på en ambition om att åstadkomma ökad transparens och förutsägbarhet avseende processen i stort, samt en ökad flexibilitet gällande när och med vem bolaget vill påbörja granskningsprocessen.
Dessa ökade friheter kommer emellertid med vissa begränsningar. Endast revisionsbolag som ingår i ”the Big 5” (dvs. EY, KPMG, Deloitte, PwC och Grant Thornton) får utses som börsrevisorer. Detta urval av revisionsbolag grundar sig på att revisorerna måste ha en viss grad av kompetens och erfarenhet för att få agera som börsrevisorer. Revisionsbolagen är i sin tur dock fria att utse vem eller vilka revisorer inom revisionsbolaget som får uppdraget att agera börsrevisor.
Enligt ovan beskrivna Q&A innebär dessa ändringar emellertid inga förändringar avseende vilken information som bolaget, genom sin börsrevisor, måste lämna till Nasdaq. Inte heller beslutsprocessen avseende bolagets ansökan om börsnotering kommer att förändras.
Vill du veta mer om någon av nyheterna eller gav de upphov till andra frågor? Du är varmt välkommen att kontakta någon av oss eller din vanliga kontakt på Lindahl.
