Den 26 november antog OECD nya rekommendationer mot mutor i internationella affärstransaktioner som ersätter de befintliga från 2009. Rekommendationerna kompletterar den s.k. OECD-konvention mot mutor i internationella affärsuppgörelser och riktar sig till de konventionsanslutna länder, däribland Sverige. Även om rekommendationerna inte är bindande sätter de en förväntansstandard på medlemsländerna. De ligger också till grund när OECD utvärderar hur OECD-konventionen följs i olika länder. Rekommendationerna innehåller också riktlinjer för företags antikorruptionsarbete (”Good Practice Guidance on Internal Controls, Ethics and Compliance”). Också dessa har uppdaterats.
Läs nedan om några av de största förändringarna och vad dessa kan komma att innebära för svensk del.
Fokus också på efterfrågandesidan av mutor
De nya rekommendationerna innehåller ett nytt avsnitt som framhåller ansvaret för att säkerställa att offentliga tjänstemän inte efterfrågar mutor. Bland annat att utbilda sina tjänstemän och att öka medvetenheten om den förödande effekt även små mutor har på hållbar utveckling och rättsstaten.
Tillägget markerar ett fokusskifte då OECD-konventionen och tidigare rekommendationer enbart fokuserat på åtgärder mot givarsidan.
Införande av alternativ till domstolsförfaranden
En ökande internationell trend är att korruptionsöverträdelser hanteras på andra sätt än genom domstolsförfaranden, t.ex. förlikningsöverenskommelser med åklagarmyndigheter. Detta återspeglas i de nya rekommendationerna. Ett nytt avsnitt har tillförts enligt vilket medlemsländerna ska överväga olika förfaranden för att hantera korruptionsöverträdelser, inklusive alternativ till domstolsförfaranden.
Incitament till företag för att förebygga korruption
Liksom vad som gällt tidigare ska medlemsländerna uppmuntra företag att arbeta förebyggande mot korruption genom inrättande av ett complianceprogram. Men de nya rekommendationerna anger dessutom att medlemsländerna ska skapa incitament för företag att arbeta förebyggande mot korruption i internationella affärstransaktioner.
Medlemsländerna ska till exempel beakta företags etik- och compliancearbete i samband med offentlig upphandling och vid beviljande av exportkrediter. Hur företag arbetar med etik och compliance ska också tillmätas betydelse i mildrande riktning när sanktioner utdöms för mutbrottsöverträdelser.
Dataskyddsregler ska inte hindra effektivt antikorruptionsarbete
Medlemsländerna ska säkerställa att dataskyddsregler som förbjuder överföring av ekonomisk eller kommersiellt känslig information inte hindrar effektiv lagföring av mutbrottslighet eller effektiviteten av interna complianceprogram.
Av rekommendationerna framgår också att medlemsländerna ska tillhandahålla vägledning till företag samt överväga att införa lagstiftning som säkerställer att personuppgifter kan hanteras vid genomförande av antikorruptions-due diligence och vid interna utredningar.
Uppdaterade riktlinjer för företag
Riktlinjerna för företags complianceprogram har kompletterats och utgör nu en än tydligare benchmark för företag i fråga om vilka krav som kan ställas på programmet.
Nya inslag är bland annat att programmet ska inkludera riskbaserad due diligence vid anställningar, utökade rekommendationer för hanteringen av tredjeparter för att undvika och hantera korruptionsrisker samt att antikorruptions-due diligence ska genomföras vid företagsförvärv.
Vad innebär de nya rekommendationerna för svensk del?
Även om de nya rekommendationerna inte är tvingande medför de förväntningar på medlemsländerna att se över sin lagstiftning utifrån vad som anges i dem.
För svensk del kan konstateras att vi är ett av allt färre länder som ännu inte har alternativ till domstolsförfaranden för att hantera korruptionsöverträdelser av företag. Rekommendationen om att medlemsländerna ska se över detta alternativ är därför av särskilt intresse.
Även de nya skrivningarna om relationen mellan dataskyddsregler och antikorruptionsarbetet är högintressant. De begränsade möjligheterna att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser i visselblåsarsystem och att undantag för att behandla sådana uppgifter för antikorruptions-due diligence saknas har länge vållat problem i Sverige. Förhoppningsvis medför de nya rekommendationerna ett förändrat synsätt i denna del från svenskt håll.
De uppdaterade riktlinjerna för företag medför en benchmark att kontrollera sitt complianceprogram mot och förstärker ytterligare vikten av att implementera förebyggande åtgärder mot korruption – som också behöver fungera i praktiken.
Vill du veta mer om de nya rekommendationerna eller gav artikeln upphov till andra frågor? Du är varmt välkommen att kontakta Natali Engstam Phalén – expert inom antikorruption.