När Covid 19-pandemin drabbade Sverige under våren 2020 var det många bolag som med kort varsel fick anpassa sina bolagsstämmor och ställa om till mer smittsäkra alternativ. Pandemin och de åtgärder och restriktioner som införts för att minska smittspridningen kommer givetvis att påverka planeringen inför, och genomförandet av, årsstämmorna även under 2021. Vår bedömning är att de noterade bolagen i stor utsträckning kommer att behöva utnyttja de tillfälliga möjligheterna att genomföra bolagsstämman genom poströstning eller genom digital uppkoppling och att olika digitala hjälpmedel också kommer att vara av betydelse för att säkerställa en god kommunikation och interaktion med aktieägarna inför årsstämman.
I detta nyhetsbrev sammanfattas också viktiga regeländringar som berör noterade bolag och den senaste praxisen avseende informationsgivning och offentliggörande av insiderinformation.
GENOMFÖRANDE AV ÅRSSTÄMMOR UNDER 2021 – VAD GÄLLER NU?
Lagen (2020:198) om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor har förlängts och gäller till och med den 31 december 2021. Den tillfälliga lagen gör det möjligt för styrelsen att besluta att bolagsstämman ska genomföras utan rätt för aktieägare eller andra att närvara fysiskt på stämman. En sådan bolagsstämma utan fysiskt deltagande kan hållas genom poströstning eller genom elektronisk uppkoppling i kombination med poströstning. Den tillfälliga lagen ger också styrelsen utökade möjligheter att besluta om fullmaktsinsamling och poströstning utan att dessa möjligheter regleras i bolagets bolagsordning eller har angetts i kallelsen till stämman (denna möjlighet kan alltså användas i syfte att minska antalet närvarande på bolagsstämmor som hålls genom fysiskt sammanträde).
Även Kollegiet för svensk bolagsstyrnings tillfälliga tillämpningsföreskrifter, som innebär att Kodens regler om föravisering av stämmotidpunkt, styrelseledamöters närvaro vid bolagsstämma samt framtagande av förslag till ordförande vid årsstämma inte behöver tillämpas, har förlängts och gäller under hela 2021.
Om stämman hålls genom elektronisk uppkoppling utan möjlighet att delta i ett fysiskt sammanträde ska aktieägarna ges möjlighet att poströsta. Poströstningen kan kombineras med elektronisk liveröstning på stämman. Styrelsen har också möjlighet att besluta att den som inte är aktieägare har rätt att följa förhandlingarna vid stämman. I övrigt tillämpas aktiebolagslagens regler vid stämman.
Om stämman hålls med enbart poströstning innehåller den tillfälliga lagen flera bestämmelser som kompletterar aktiebolagslagen, till exempel avseende hur poströstningen ska redovisas i protokollet, hur en aktieägare ska kunna utnyttja sin rätt att begära upplysningar från styrelse och VD inför stämman och hur en sådan begäran ska besvaras. Aktieägarna ska också ges möjlighet att ta ställning till om beslut i något eller några av ärendena ska anstå till en fortsatt stämma (som inte får vara en poströstningsstämma).
Som en del av de skärpta pandemiåtgärder som infördes i januari 2021 infördes en deltagargräns om max åtta personer för tillställningar och andra liknande privata sammankomster i lokaler m.m. som används eller hyrs ut i en yrkesmässig verksamhet. Så länge som denna deltagarbegränsning gäller är vår bedömning att möjligheterna att genomföra fysiska bolagsstämmor kommer att vara mycket begränsade.
Vår rekommendation är att styrelsen i samband med förberedelserna av årsstämman 2021 överväger att genomföra stämman genom poströstning. En sådan stämma kan exempelvis kombineras med ett digitalt informationsmöte där styrelsen ges möjlighet att redogöra för beslutsförslag inför att aktieägarna avlägger sina röster per post alternativt att bolaget lägger upp en informationsfilm eller liknande där förslagen presenteras. Kontakta oss gärna för en närmare diskussion om genomförandet av bolagsstämmor under Covid 19-pandemin.
ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE, INCITAMENTSPROGRAM OCH ERSÄTTNINGSRAPPORT
Ersättningsreglerna
I december 2020 offentliggjorde Kollegiet för svensk bolagsstyrning ett nytt regelpaket om ersättningar till ledande befattningshavare och incitamentsprogram (”Ersättningsreglerna”). Genom Ersättningsreglerna har Aktiemarknadsnämndens principuttalanden (AMN 2002:1 och efterföljande uttalanden om incitamentsprogram), tidigare praxis avseende incitamentsprogram samt Kodens regler om ersättningar (med vissa justeringar) samlats i ett regelverk. Ersättningsreglerna innehåller därutöver bestämmelser som kompletterar reglerna i aktiebolagslagen angående ersättningsriktlinjer och ersättningsrapport.
I Ersättningsreglerna har också nya bestämmelser om jäv vid utformningen av incitamentsprogram tagits in, som i huvudsak medför att personer som har haft ett väsentligt inflytande över incitamentsprogrammets slutliga utformning inte får delta i programmet. Vidare så får styrelseledamöter, som också är aktieägare, inte rösta i stämmobeslut om incitamentsprogram som omfattar dem själva (vilket tidigare också följde av AMN 2002:1). I övrigt medför Ersättningsreglerna inga större förändringar mot vad som redan tidigare gällde enligt Koden och Aktiemarknadsnämndens uttalanden.
Ersättningsreglerna ska följas av svenska bolag med aktier upptagna på en svensk reglerad marknad (dvs. Nasdaq Stockholm och NGM Main Regulated) samt, med undantag för avsnittet om ersättningsriktlinjer och ersättningsrapport, av bolag vars aktier handlas på någon av handelsplattformarna Nasdaq First North Growth Market, Nordic SME eller Spotlight Stock Market (s.k. MTF-plattformar).
Värt att notera är att bolag noterade på dessa MTF:er, vilka tidigare inte omfattades av Kodens ersättningsbestämmelser, nu träffas av dessa regler genom att bestämmelserna i Koden flyttats till Ersättningsreglerna. Vidare så rör det sig inte längre om ”följ eller förklara regler” som i Koden. Aktiemarknadsnämnden kan dock medge dispens från Ersättningsreglernas tillämning.
Vår rekommendation är att bolag som avser att inrätta nya incitamentsprogram ser över sina rutiner gällande framtagandet av dessa i förhållande till Ersättningsreglerna, och då särskilt, de nya jävsbestämmelserna.
Ersättningsrapport
Årsstämman 2021 blir den första stämma där de nya reglerna i aktiebolagslagen (som träffar bolag med aktier upptagna på reglerad marknad, dvs. Nasdaq Stockholm och NGM Main Regulated) om att till årsstämman lägga fram en ersättningsrapport för godkännande blir aktuella.
Ersättningsrapporten ska innehålla information om tillämpningen av ersättningsriktlinjerna så att stämman ska kunna bedöma om de antagna riktlinjerna har tillämpats på ett korrekt sätt. Rapporten ska även innehålla information om ersättning till vissa ledningspersoner (som utgångspunkt VD och eventuell vice VD) uppdelat per ersättningsform samt en sammanfattning av bolagets utestående aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram. Vidare så ska ersättningsrapporten innehålla information avseende ersättningens utveckling i förhållande till resultat samt ersättningen i relation till den genomsnittliga lön som övriga anställda har fått under åtminstone de senaste fem räkenskapsåren.
Vilken information ersättningsrapporten ska innehålla framgår i detalj av aktiebolagslagen, samt till viss del av Ersättningsreglerna. Vidare så har EU-kommissionen utfärdat icke-bindande riktlinjer avseende utformningen av och innehållet i ersättningsrapporten. Dessa riktlinjer finns än så länge bara i utkastform och har alltså inte slutligen antagits vid tidpunkten för detta utskick.
Då Ersättningsreglerna (tidigare Koden) utvidgar den personkrets som omfattas av ersättningsriktlinjerna till att gälla hela bolagsledningen, är det värt att notera att motsvarande utvidgning inte gäller beträffande ersättningsrapporten. Av detta följer att ersättningsrapporten i princip enbart behöver redogöra för ersättningar till bolagets VD och eventuell vice VD, givet att styrelseledamöter inte erhållit ersättning utöver det av stämman beslutade styrelsearvodet.
Vidare, såvitt avser ersättningsriktlinjerna, vill vi uppmärksamma att förslag till nya riktlinjer endast behöver upprättas när det uppkommer behov av väsentliga ändringar av tidigare beslutade riktlinjer, dock minst vart fjärde år. Det är alltså långt från alla bolag som kommer att behöva fatta ett nytt beslut om ersättningsriktlinjer vid årsstämman 2021. Dock vill vi i sammanhanget påminna om att bolagets revisor inför årsstämman varje år ska lämna ett skriftligt yttrande till styrelsen om huruvida ersättningsriktlinjerna följts.
Vår rekommendation är att bolagen i god tid innan årsstämman 2021 påbörjar arbetet med ersättningsrapporten givet att det är första gången som ersättningsrapporten tas fram och att relativt omfattande information behöver sammanställas.
NYA REGLER OM AVSTÄMNINGSDAG INFÖR BOLAGSSTÄMMA
Under 2020 genomfördes ändringar i aktiebolagslagen på så sätt att avstämningsdag för bolagsstämma nu infaller sex bankdagar, i stället för fem vardagar, före bolagsstämman. Förvaltare har även möjlighet att fortsätta rösträttsregistrering till och med den fjärde bankdagen före stämman.
Den nya ordningen medför att bolag får tillgång till bolagsstämmoaktieboken tre bankdagar före bolagsstämman, istället för fyra vardagar före stämman.
Reglerna om föranmälan till bolagsstämma har inte ändrats. Den tidigaste tidpunkten för föranmälan till en bolagsstämma är därmed fortfarande fem vardagar före stämman, där helgfri lördag räknas som vardag.
KRAV PÅ INTERMEDIÄRER M.M.
Under 2020 infördes även nya regler i aktiebolagslagen angående information som ska överföras till aktieägarna i bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, dvs. Nasdaq Stockholm och NGM Main Regulated. Reglerna innebär bl.a. att en intermediär, t.ex. en värdepapperscentral (såsom Euroclear Sweden) eller förvaltare, ska föra över den information till aktieägarna som bolaget måste tillhandahålla aktieägarna för att de ska kunna utöva sina rättigheter. Det kan t.ex. röra sig om information om kallelse till bolagsstämma eller information om rätten att delta i en emission eller ta emot utdelning.
Börsbolag ska vid tidpunkten för kallelse till bolagsstämma tillhandahålla intermediären, t.ex. Euroclear Sweden, information om sådan kallelse samt var på bolagets webbplats denna information kan hittas.
ÄNDRINGAR I 16 KAP. AKTIEBOLAGSLAGEN (LEO-LAGEN)
Den 3 september 2020 infördes ändringar av 16 kap. aktiebolagslagen, dvs. Leo-reglerna. Såsom reglerna tidigare var utformade var det enbart bolagsstämman i både det överlåtande dotterbolaget och koncernens moderbolag som kunde ta beslut om överlåtelse av aktier, teckningsoptioner eller konvertibler till bland annat styrelseledamöter eller VD i det emitterande bolaget eller något dotterbolag till koncernmoderbolaget. Detta medförde att det exempelvis i större publika bolag blev i praktiken omöjligt att genomföra mindre omstruktureringar där de enda intressenterna fanns inom koncernen. I och med lagändringen infördes en ventil för överlåtelser vars värde motsvarar mindre än en procent av koncernens värde. Värdet ska bestämmas genom en marknadsvärdering, vilket enklast sker genom att ta koncernens börsvärde om bolaget är noterat.
Slutsatsen är att det i större publika bolag kan ske så kallade management buy-outs utan att behöva kalla till bolagsstämma för att fatta beslut i frågan, så länge värdet på det som överlåts är mindre än en procent av koncernens börsvärde.
REVIDERADE TAKEOVER-REGLER SKA BÖRJA TILLÄMPAS UNDER JANUARI 2021
Kollegiet för svensk bolagsstyrning (Kollegiet) har tagit fram reviderade takeover-regler för de reglerade marknaderna Nasdaq Stockholm och NGM Main Regulated samt för handelsplattformarna Nasdaq First North Growth Market, Nordic SME och Spotlight Stock Market. De reviderade reglerna ska börja tillämpas under januari 2021 och ska tillämpas på erbjudanden, fusioner och fusionsliknande förfaranden som offentliggörs vid denna tidpunkt eller senare.
Genom revideringen har Aktiemarknadsnämndens praxis i frågor som rör offentliga uppköpserbjudanden arbetats in och vissa förtydliganden har också gjorts i regelverket. Bland dessa kan följande nämnas:
- Budgivaren får inte villkora sitt bud av målbolagets framtida finansiering (till exempel refinansiering av målbolagets skulder i samband med erbjudandet) och därigenom i praktiken låta målbolagets aktieägare bära risken för att sådan finansiering inte erhålls.
- Budgivaren får förkorta acceptfristen för erbjudandet under förutsättning att budgivaren särskilt förbehållit sig den rätten och att en eventuell förkortning meddelas minst två veckor innan den förkortade acceptfristen löper ut. Inför en väsentlig förkortning av acceptfristen ska budgivaren dessutom först inhämta målbolagsstyrelsen syn på detta. Om budgivaren och målbolagsstyrelsen har olika uppfattningar bör anvisningar från Aktiemarknadsnämnden begäras.
- Det förtydligas att det är upp till aktieägarna i målbolaget att avgöra om det är motiverat att tillerkänna styrelsen ytterligare arvode för det arbete som ett uppköpserbjudande föranleder.
- Det förtydligas att arrangemang som ger budgivaren en finansiell exponering motsvarande ett aktieinnehav i målbolaget (till exempel förvärv via en kapitalförsäkring eller finansiella arrangemang med så kallad hedging) omfattas av takeover-reglernas bestämmelser om föraffärer.
- Det förtydligas att ett kringgående av budpliktsreglerna genom en ökning av innehavet av passiviserade aktier kan strida mot god sed på aktiemarknaden. Som exempel nämns att en aktieägare med ett aktieinnehav som representerar mindre än tre tiondelar av röstetalet skaffar en ytterligare exponering – exempelvis genom förvärv via en kapitalförsäkring eller annat avtalsarrangemang där aktier innehas av en part som inte röstar för aktierna – och aktieägaren därigenom, med bortseende från de i rösthänseende passiverade aktierna, får ett röstinflytande om tre tiondelar eller mer av röstetalet.
Takeover-reglerna har också anpassats till det uppdaterade prospektregelverket såvitt avser erbjudandehandlingar där budgivaren erbjuder vederlag i form av aktier eller andra överlåtbara värdepapper.
De reviderade takeover-reglerna finns tillgängliga på Kollegiets webbplats www.bolagsstyrning.se.
INFORMATIONSGIVNING – UTVALD PRAXIS
Nedan sammanfattas ett urval av avgöranden från marknadsplatsernas disciplinnämnder och domstolarna som är principiellt intressanta för noterade bolags informationsgivning.
Omvänd vinstvarning måste offentliggöras snabbt
I disciplinnämnden vid Nasdaq Stockholms beslut 2020:1 bedömdes ett bolag ha offentliggjort insiderinformation för sent. Fredagen den 1 mars 2019 skickade bolagets ekonomichef ett mejl till VD med en skärmdump från bolagets ekonomisystem utvisandes att tidigare orderingångsrekord slagits under februari månad. Eftersom emittenten ville invänta den eftersläpning som fanns i bolagets ekonomisystem offentliggjordes informationen först på måndagen den 4 mars 2019.
Den som följer noterade bolags informationsgivning känner till att det inte är ovanligt att så kallade vinstvarningar eller omvända vinstvarningar ofta först offentliggörs efter att en viss tid passerat efter utgången av en finansiell period. Uttalandet visar emellertid att ett bolag som bedömer att viss preliminär information om utfallet under en finansiell period är insiderinformation – och att offentliggörandet av informationen inte kan skjutas upp – måste agera mycket skyndsamt för att offentliggöra informationen.
Styrelsegodkännande ryms inte inom ”så-snart-som-möjligt-perioden”
I beslut 2020:2 har disciplinnämnden vid Nasdaq Stockholm slagit fast att ett bolag har offentliggjort insiderinformation för sent på grund av pressmeddelandet underställdes bolagets styrelse för godkännande, vilket försenade offentliggörandet. Den ifrågavarande insiderinformationen rörde omständigheten att företrädare för bolaget konstaterat att det fanns anledning att höja den årliga produktionsprognosen för bolagets gruva. Bolagets företrädare ville emellertid inte offentliggöra en ny produktionsprognos utan att konsultera styrelsen.
Beslutet understryker skyldigheten för noterade bolag att ha en tydlig beslutsordning som möjliggör att besluta om att offentliggöra – även känslig – insiderinformation så snart som möjligt. I de fall en komplett bild inte kan ges av en omständighet eller händelse, men den kända informationen bedöms vara insiderinformation, kan – och i många fall bör – emittenten tydligt redogöra för okända faktorer och beskriva för marknaden när en komplett bild bedöms kunna lämnas.
När uppstår insiderinformation under en emissionsprocess?
I beslut den 7 januari 2020 har disciplinnämnden vid Spotlight Stock Market funnit att insiderinformation med anledning av en kapitalanskaffning uppstått när styrelsen i bolaget har fattat ett ”förberedande beslut om kapitalanskaffning i form av en emission” samt ”uppdragit åt vissa personer i Bolaget att slutförhandla hur detta närmare skulle genomföras”. Den tidpunkten uppstod redan innan bolaget hade träffat ett uppdragsavtal med en finansiell rådgivare. Beslutet visar att en emissionsprocess ofta blir att betrakta som insiderinformation mycket tidigt i processen.
Bedömningen upprepades i disciplinnämnden vid Spotlight Stock Market beslut av den 20 februari 2020 där disciplinnämnden gjorde bedömningen att information om en kapitalanskaffning var att betrakta som insiderinformation då bolaget fattade ett ”förberedande beslut om möjlig kapitalanskaffning i form av en emission samt uppdrog åt Bolagets styrelseordförande att sondera hur detta närmare skulle genomföras”.
Om insiderinformation uppstår ska bolaget offentliggöra informationen så snart som möjligt alternativt – om förutsättningarna för det är uppfyllda – fatta beslut om att skjuta upp offentliggörandet och öppna en insiderförteckning.
Måste en emittent alltid offentliggöra information om motpartens identitet i ett kundförhållande?
En fråga som fått stor uppmärksamhet – på grund av den praktiska betydelsen den har för noterade bolag i Sverige – är om en emittent måste offentliggöra motpartens identitet i ett kundförhållande. I det följande redogörs för två vägledande beslut som medger att noterade bolag i vissa fall inte offentliggör vem motparten är i ett väsentligt kundförhållande. För fullständighetens skull ska dock framhållas att den sistnämnda domen från Förvaltningsrätten i Stockholm har överklagats av Finansinspektionen, som även i ett annat beslut nyligen funnit att en emittent brutit mot MAR eftersom motpartens identitet inte offentliggjorts. Således är inte det sista ordet ännu sagt i den frågan, men omständigheten att Nasdaqs disciplinnämnd samt Förvaltningsrätten i Stockholm är samstämmiga i frågan är betydelsefull.
I disciplinnämnden vid Nasdaq Stockholms beslut 2020:05 har nämnden berört frågan om och när en emittent måste offentliggöra information om motpartens identitet i ett kundförhållande. Avseende rättsläget uttalade disciplinnämnden:
”Det följer varken av MAR eller av Regelverket att en emittent har en särskild skyldighet att offentliggöra namnet på en avtalsmotpart, och inte heller uppställs i rättskällorna någon presumtion för att en avtalsmotparts identitet är sådan information som en emittent är skyldig att offentliggöra. Bedömningen av om en sådan skyldighet föreligger får göras i varje enskilt fall, med hänsyn taget till samtliga relevanta omständigheter, däribland vad det rör sig om för avtal, avtalets betydelse för emittenten, vem motparten är, hur marknaden är beskaffad och vilken information om avtalet som i övrigt offentliggörs. Särskild vikt måste i bedömningen läggas vid om avtalet är kurspåverkande på grund av avtalets materiella innehåll (t.ex. ett enskilt orderbelopps storlek) eller om avtalets kurspåverkan helt eller delvis beror på själva avtalsrelationen och på avtalsmotpartens identitet (t.ex. vid väsentliga samarbetsavtal). I det förstnämnda fallet kan avtalsmotpartens identitet mera sällan antas ha betydelse för bedömningen av emittenten och värdet av dess finansiella instrument. I det senare fallet bör som utgångspunkt avtalsmotpartens identitet offentliggöras, om det inte ges en alternativ beskrivning av avtalsmotparten som i det enskilda fallet möjliggör en bedömning av avtalets betydelse för emittenten på samma sätt som om motpartens namn hade angivits (se disciplinnämndens beslut 2018:05).”
I det ifrågavarande fallet fann disciplinnämnden att informationen om motpartens identitet beskrivits tillräckligt utförligt genom en hänvisning till att motparten var ett ledande innovativt nordamerikanskt bränslecellsföretag.
Att det inte finns någon presumtion om att motpartens identitet i ett kundförhållande är insiderinformation slås också fast i det uppmärksammade målet från Förvaltningsrätten i Stockholm, mål 16255-19, där domstolen ändrade Finansinspektionens beslut om sanktionsavgift för bolaget eftersom Förvaltningsrätten inte delade Finansinspektionens bedömning om att det finns en presumtion om att motpartens identitet i ett kundförhållande är insiderinformation. Det är således Finansinspektionen som har bevisbördan för att bolagets motpart i avtalsrelationen är att betrakta som insiderinformation.
Detta dokument tillhandahålls av Lindahl och riktar sig till företag och andra som är intresserade av affärsjuridik. Citera oss gärna, men ange källan. Informationen som publiceras här är endast avsedd som allmän information och ersätter inte rådgivning i det enskilda fallet. Dokumentet uppdateras inte löpande och tar därmed inte hänsyn till eventuella ändringar i regelverk och rutiner som sker efter publiceringstidpunkten.
Ta gärna kontakt med någon av nedan angivna kontaktpersoner för att resonera om era specifika frågor och uppdatera er kring nuvarande situation.
