Inför årets årsstämmor vill vi kort uppmärksamma vissa nyheter och regeländringar som behöver beaktas eller kan vara bra att känna till. Vi vill också passa på att lyfta fram vikten av att säkerställa en god informationsgivning och hantering av insiderförteckningar m.m. genom att upplysa om vad börsernas disciplinnämnder och Finansinspektionen oftast slår ned på i sina avgöranden. Därutöver finner ni nedan även en del andra nyheter och annan information som vi vill framhålla i detta sammanhang.
Lagändringar till följd av nya EU-regler om aktieägares rättigheter
Under 2019 genomfördes lagändringar till följd av nya EU-regler om aktieägares rättigheter enligt direktiv (EU) 2017/828 om ändring av direktiv 2007/36/EG vad gäller uppmuntrande av aktieägares långsiktiga engagemang (”Ändringsdirektivet”). Ändringsdirektivet har bland annat implementerats genom ändringar i aktiebolagslagen (”ABL”) som främst berör börsnoterade bolag i form av ändringar i reglerna om ersättning till ledande befattningshavare samt införandet av en ny beslutsordning för väsentliga transaktioner med närstående. De nya reglerna trädde i kraft den 10 juni 2019 och beskrivs närmare nedan.
Med ”börsnoterade bolag” avses svenska aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. I Sverige finns det två reglerade marknader – Nasdaq Stockholm och NGM Equity.
De delar av Ändringsdirektivet som ännu inte implementerats i svensk lagstiftning avser huvudsakligen (i) regler som ska underlätta för bolag att identifiera sina aktieägare, (ii) skyldigheter för intermediärer (med intermediär avses värdepappersföretag samt värdepapperscentraler som förvarar eller administrerar aktier eller förvaltar värdepapper) att vidarebefordra viss information mellan bolag och ägare, samt (iii) skyldighet för intermediärer att ”göra det som krävs” för att aktieägare ska kunna utöva sina aktieägarrättigheter eller att intermediären, efter att ha inhämtat erforderliga tillstånd och anvisningar, ska utöva aktieägarens rättigheter för dennes räkning. Enligt ändringsdirektivet ska dessa bestämmelser senast implementeras i nationell lagstiftning den 3 september 2020.
Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
Till följd av Ändringsdirektivet har mer detaljerade bestämmelser om innehållet i riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare införts i ABL. Skyldigheten att besluta om ersättningsriktlinjer träffar börsnoterade bolag (i enlighet med definition ovan). Dessa förändrade regler ska tillämpas för första gången i samband med årsstämman 2020 och medför bland annat att:
- Den personkrets som måste omfattas av riktlinjerna begränsas i ABL jämfört med vad som tidigare har gällt. Här bör dock noteras att den svenska koden för bolagsstyrning (”Koden”) föreskriver att ersättningsriktlinjerna ska omfatta hela bolagsledningen (i likhet med vad som tidigare var fallet enligt ABL).
- Tidigare bestämmelse i ABL om att ersättningsriktlinjer ska beslutas årligen tas bort. Istället ska styrelsen upprätta ett förslag till nya riktlinjer att beslutas av årsstämman när det uppkommer behov av väsentliga ändringar av riktlinjerna, dock minst var fjärde år.
- Ersättningar som beslutas av bolagsstämman, såsom styrelsearvode samt emissioner och överlåtelser enligt LEO-reglerna, omfattas inte av ersättningsriktlinjerna.
- Det ska i riktlinjerna förklaras hur dessa bidrar till bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet.
- Riktlinjerna ska innehålla en beskrivning av de olika former av ersättning som kan betalas ut, med angivande av varje ersättningsforms relativa andel av den totala ersättningen.
- Riktlinjerna ska innehålla en förklaring till hur lönen och anställningsvillkoren för bolagets anställda har beaktats när riktlinjerna fastställdes.
- Riktlinjerna ska innehålla en beskrivning av processen kring hur dessa ska fastställas, ses över och genomföras (med syftet att aktieägarna ska kunna få en heltäckande bild av hur arbetet med riktlinjerna går till och hur dessa tillämpas).
- Bestämmelserna om möjligheten att avvika från riktlinjerna har gjorts något mer detaljerade. Numera krävs det att riktlinjerna anger vilka delar som ska vara möjliga att frångå, samt ordningen för styrelsens hantering. Avsteg får endast göras i de situationer det anses nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft.
Vår rekommendation är att bolagen i god tid innan årsstämman 2020 ser över vilka justeringar som behöver göras i deras ersättningsriktlinjer för att möta de nya kraven.
Vidare bör noteras att Kodens bestämmelser om krav på redovisning av system för rörliga ersättningar till bolagsledningen och incitamentsprogram samt styrelsens särskilda utvärdering av ersättningar ska tillämpas i förhållande till årsstämman 2020 för att vid årsstämman 2021 ersättas av informationen i ersättningsrapporten (se nedan).
En helt ny skyldighet som nu har införts i ABL är att styrelsen i bolag som omfattas av kraven om ersättningsriktlinjer årligen (från och med årsstämman 2021) ska ta fram en rapport över utbetald och innestående ersättning som omfattas av ersättningsriktlinjerna enligt ABL. Ersättningsrapporten ska läggas fram på årsstämman för godkännande. Avsikten är att stämman ska kunna bedöma om de antagna riktlinjerna för ersättning har tillämpats på ett korrekt sätt av styrelsen.
Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning (som ombesörjer Koden) har påbörjat arbetet med att ta fram en ny rekommendation om ersättningar i noterade bolag i syfte att i en sammanhållen form samla relevanta regler och praxis. Arbetet med den nya rekommendationen kommer att innefatta en mer detaljerad översyn av hur reglerna för ersättningar ska se ut. Kollegiets förslag i denna del väntas presenteras under andra halvåret 2020.
Ny beslutsordning för väsentliga närståendetransaktioner
En ytterligare förändring i ABL till följd av Ändringsdirektivet var införandet av ett nytt kapitel 16a om vissa närståendetransaktioner.
Innebörden av denna förändring är att en ny beslutsordning, i likhet med vad som gäller för vissa emissioner enligt den så kallade LEO-lagen (16 kap i ABL), införs för väsentliga transaktioner med närstående. Denna nya beslutsordning medför att beslut ska fattas på bolagsstämma och att styrelsen dessförinnan ska lämna en särskild redogörelse till stöd för sådant beslut. Vilka som är närstående ska avgöras enligt 1 kap. 8 och 9 §§ årsredovisningslagen
Väsentliga transaktioner är de som ensamma, eller tillsammans med andra transaktioner med samma närstående under det senaste året, avser ett marknadsvärde om minst en miljon kronor och motsvarar minst en procent av bolagets börsvärde. Om en transaktion omfattas av dessa regler med anledning av att den tillsammans med tidigare transaktioner uppnår gränsvärdena, är det endast den sista transaktionen som behöver beslutas om enligt den särskilda beslutsordningen. Detta träffar alltså inte den eller de tidigare transaktionerna som medför att gränsvärdet uppnås. Styrelsen bör dock i sin särskilda redogörelse informera om de tidigare transaktionerna.
Det finns ett antal transaktioner med närstående som undantas från den nya beslutsordningen, såsom transaktioner inom ramen för bolagets löpande verksamhet som sker på marknadsmässiga villkor. Därutöver undantas även arvode till styrelseledamöter, ersättning till ledande befattningshavare, vinstutdelning och emissioner – detta eftersom dessa transaktioner redan ska beslutas om av bolagsstämman (innefattande att information lämnas till aktieägarna inför beslutet).
Reglerna om denna nya beslutsordning gäller enligt ABL endast för börsnoterade bolag enligt definition ovan (i Sverige Nasdaq Stockholm och NGM Equity). Enligt Aktiemarknadsnämndens uttalande 2019:25 ”God sed vid närståendetransaktioner i bolag på handelsplattformar” ska dock motsvarande regler tillämpas även av bolag på andra svenska handelsplattformar för att uppfylla god sed på aktiemarknaden. Det innebär att även bolag vars aktier handlas på First North Growth Market, Spotlight och Nordic MTF behöver tillämpa motsvarande särskilda beslutsordning för vissa närståendetransaktioner.
I praktiken kommer dessa nya regler kräva att bolagen utformar en rutin och ett system för att säkerställa att alla väsentliga närståendetransaktioner uppmärksammas och utvärderas mot villkoren enligt de nya reglerna.
Som exempel på situationer då vi bedömer att dessa regler kommer behöva övervägas om denna särskilda beslutsordning krävs är:
- upptagande av lån (t.ex. brygglån eller andra lån från ägare);
- konsultuppdrag; och
- garantiersättningar vid emissioner.
Svensk kod för bolagsstyrning
Koden har under 2019 varit föremål för revidering. Den reviderade versionen trädde i kraft den 1 januari 2020. Bortsett från bestämmelser avseende ersättningsriktlinjer och ersättningsrapport (se vidare ovan) medför den reviderade koden främst förändringar av redaktionell art huvudsakligen i enlighet med följande:
- Förtydligande att en plats i valberedningen inte får utnyttjas för ett bolagsskadligt syfte, och att en konkurrent därför nogsamt bör överväga lämpligheten att tillsätta en representant i valberedningen.
- Ny regel om att bolagsstämman ska fastställa en valberedningsinstruktion (dock inget krav på att detta sker årligen) vilken också ska offentliggöras på bolagets webbplats (vilket även tidigare varit praxis).
- Förtydligande avseende att det ingår i styrelsens uppgifter att identifiera hur hållbarhetsfrågor påverkar bolagets risker och affärsmöjligheter.
- Definitionen av vad som utgör ett närstående företag när det kommer till bedömningen om en styrelseledamot är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen ändras, såtillvida att närståendegränsen (det vill säga det röstmässiga innehav som bolaget har i ett annat företag som ledamoten kan vara kopplat till) höjs från 10% till 20%.
- Tidigare kodregel om revisionsutskottets oberoende har återinförts.
Som vi informerat om i tidigare nyhetsbrev övergick den 1 juli 2018 tillämpning av Koden från att vara en rekommendation till att utgöra ett formellt noteringskrav på Nasdaq First North Premier Growth Market.
För bolag vars aktier redan var upptagna till handel eller godkänts för handel på Nasdaq First North Premier Growth Market före den 1 juli 2018 finns en övergångsbestämmelse som innebär att dessa bolag inte behövde tillämpa Koden förrän den 1 juli 2019. I samband med årsredovisningen för räkenskapsåret 2019 behöver därför den första bolagsstyrningsrapporten ges ut. För att följa Koden behöver också valberedning inrättas och lämna förslag till beslut inför årsstämman 2020.
Styrelsearvode ska beskattas i inkomstslaget tjänst
Enligt ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen (”HFD”) (Hfd 3978-18, dom 2019-12-16) den 16 december 2019 har HFD fastställt att styrelsearvode som betalas till styrelseledamots bolag ska beskattas hos ledamoten i inkomstslaget tjänst. Målet rörde en advokat som hade flera arvoderade uppdrag, bland annat som styrelseordförande i ett börsnoterat bolag, där arvodena betalades till hans advokatbolag. Advokaten ansökte om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden för att få klarhet i om han personligen ska ta upp styrelsearvodet i inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet, eller om arvodet ska tas upp som inkomst i bolagets verksamhet.
Skatterättsnämnden fann att advokaten skulle tjänstebeskattas för arvodet med motiveringen att det finns en presumtion för att styrelsearvoden ska tjänstebeskattas hos den ledamot som utfört uppdraget. Presumtionen kan endast frångås under särskilda förutsättningar, exempelvis när det är fråga om ett tidsmässigt avgränsat uppdrag som gäller en specifik insats i bolaget, vilket det inte var fråga om här. Skatterättsnämndens beslut överklagades och avgjordes av HFD i dess helhet, s.k. plenum.
HFD uttalar i avgörandet att det finns en klar och sedan länge etablerad praxis som fastställer presumtionen om beskattning hos ledamoten och som inkomst av tjänst, vilket bekräftats genom det relativt nya rättsfallet HFD 2017 ref. 41. HFD ändrar alltså inte fastslagen praxis utan bekräftar utgången i domen från 2017.
Något anmärkningsvärt är att hela nio justitieråd var skiljaktiga, både vad gäller motiveringen och frågan om praxis skulle ändras. Frågan om beskattning av styrelsearvoden kommer därför säkerligen att fortsätta diskuteras. Vi bedömer att det är närmast uteslutet att kunna fakturera styrelsearvode genom bolag, annat än i exceptionella fall.
Behandling av personuppgifter – information till aktieägare
Vi vill också påminna om behovet av att informera aktieägare och andra registrerade om bolagets behandling av personuppgifter. Detta aktualiseras bland annat i samband med bolagsstämman. Informationsskyldigheten uppfylls lämpligen genom att aktieägare inkluderas i bolagets generella integritetspolicy eller genom att personuppgiftsbehandlingen beskrivs i en särskild integritetspolicy för aktieägare. Gällande integritetspolicy ska finnas tillgänglig på bolagets hemsida. Noterade bolag bör också ha som rutin att inkludera information om bolagets personuppgiftsbehandling (med hänvisning till gällande integritetspolicy) i kallelse till bolagsstämma eller vid bekräftelse av anmälan samt i annan kommunikation mellan bolaget och aktieägarna.
Om ni inte vill ta fram en egen policy, eller inkludera information till aktieägarna i er generella policy, kan informationsskyldigheten uppfyllas genom en hänvisning i kallelsen till den integritetspolicy som upprättats och publicerats på internet av Euroclear Sweden AB. Om ni använder Euroclear Sweden AB:s integritetspolicy rekommenderar vi att ni går igenom den noggrant för att säkerställa att informationen är korrekt utifrån era förutsättningar och identifierar eventuell kompletterande information som behöver uppges i kallelsen, exempelvis om ni tillämpar andra skyddsåtgärder vid tredjelandsöverföringar än endast EU-kommissionens standardavtalsklausuler.
Avgöranden från disciplinnämnden vid Nasdaq Stockholm
Under 2019 publicerades sex avgöranden från disciplinnämnden vid Nasdaq Stockholm. Merparten av avgörandena handlade om olika former av bristande informationsgivning.
Att ta med sig från avgörandena är att det är av stor vikt att bolaget alltid gör en omsorgsfull bedömning av huruvida viss information utgör insiderinformation eller inte. Detta gäller inte minst mellanliggande steg i en över tid pågående process, där varje enskilt steg kan vara att betrakta som tillräckligt specifikt och kurspåverkande för att utgöra insiderinformation, i vilket fall det måste övervägas om det finns grund för att skjuta upp offentliggörandet (tex vid ingående av letter of intent i en förvärvsprocess). Ett exempel på detta är disciplinnämndens beslut 2019:01 där ett bioteknikföretags VD vid ett event hade nämnt att bolaget inlett ett arbete mot att påskynda den kliniska prövningen av en läkemedelskandidat. Att bolaget inlett ett sådant arbete ansåg disciplinnämnden i sig utgöra insiderinformation och bolaget ansågs därför ha brustit i sin informationsgivning eftersom informationen hade offentliggjorts selektivt och inte på ett sätt som säkerställde att alla intressenter på aktiemarknaden hade samtidig tillgång till den.
I disciplinnämndens beslut 2019:03 hade ett bolag offentliggjort information om en produktuppgradering utan att märka informationen i pressmeddelandet som insiderinformation. Dagen för offentliggörandet samt efterföljande handelsdag steg bolagets aktiekurs med sammanlagt runt 95 procent. Disciplinnämnden konstaterade att en produktuppgradering som innebär en förbättrad funktion av en av ett bolags huvudsakliga produkter samtidigt som produktionskostnaderna sänks, typiskt sett får anses vara kurspåverkande och därmed utgöra insiderinformation. Informationen borde därför ha märkts som insiderinformation.
Utöver att märka insiderinformation som just insiderinformation vid offentliggörandet, är det också av vikt att det säkerställs att tillräckligt med information offentliggörs. I disciplinnämndens beslut 2019:02 hade ett fastighetsbolag genomfört flertalet fastighetsförvärv vid olika tidpunkter. Förvärven hade offentliggjorts med information om fastigheternas sammanlagda värde. Den faktiska köpeskillingen för själva aktieöverlåtelserna hade dock inte offentliggjorts. Disciplinnämnden ansåg bland annat att informationen om fastigheternas sammanlagda värde inte varit tillräckligt för att möjliggöra en fullständig och korrekt bedömning av förvärvens betydelse och att bolaget därmed brustit in sin informationsgivning. I de fall fastighetsvärdena hade kombinerats med beräknad direktavkastning ansåg dock nämnden att informationsgivningen varit tillräcklig och utelämnandet av den faktiska köpeskillingen godtogs.
Finansinspektionens beslut rörande s.k. permanent insiderförteckning
Finansinspektionen har meddelat ett beslut (FI Dnr 18-6639) som bland annat rör insiderförteckningar och då särskilt så kallade permanenta insiderförteckningar, det vill säga tilläggsavsnitt i insiderförteckningen med uppgifter om vilka personer som alltid anses ha tillgång till all insiderinformation. I sitt beslut drog Finansinspektionen slutsatsen att det aktuella bolaget hade åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s marknadsmissbruksförordning genom att inte föra en korrekt insiderförteckning i samband med att bolaget ingick ett ramavtal med ett utländskt bolag.
Finansinspektionen poängterade att den permanenta insiderförteckningen utgör just ett tilläggsavsnitt till den händelsestyrda insiderförteckningen. Detta innebär att det fortfarande måste finnas en händelsestyrd insiderförteckning där det framgår vilken insiderinformation som funnits i bolaget och när informationen uppstod. I detta fall hade bolaget inte upprättat en sådan händelsestyrd insiderförteckning.
Ytterligare något att ta med sig från beslutet är Finansinspektionens uttalanden om vilka personer som kan tas upp på den permanenta insiderförteckningen. I detta fall hade bolaget tagit upp 27 personer. Enligt bolagets hemsida var det dock bara sju personer som ingick i bolagets ledning. Finansinspektionen angav att det i de flesta fall rimligen endast är VD och ett fåtal andra medarbetare som har permanent tillgång till all insiderinformation i ett bolag. Att ta upp 27 personer på den permanenta insiderförteckningen fick därför anses vara en allvarlig brist.
Vi rekommenderar att bolagen noga överväger eventuella fördelar med att upprätta permanenta insiderförteckningar innan så görs, då vår erfarenhet är att dessa insiderförteckningar ökar riskerna för att bolagen går fel i sin insiderinformationshantering.
Spotlights nyhetsdistribution har förändrats
I september 2019 förändrades Spotlights nyhetsdistribution på så sätt att förhandsgranskningen av pressmeddelanden togs bort. Syftet är att säkerställa att alla bolag noterade på Spotlight har möjlighet att följa den vägledning gällande EU:s marknadsmissbruksförordning som Finansinspektionen publicerat.
Ändringen innebär att information som bolag publicerar offentliggörs direkt utan att först gå via Spotlight för förhandsgranskning. Spotlight kommer i stället att i efterhand granska all information som bolagen har offentliggjort (i likhet med praxis på övriga marknadsplatser). Om informationen som offentliggörs inte är korrekt, relevant och tydlig kommer Spotlight kräva att bolaget offentliggör kompletterande information. Det kommer fortsatt finnas möjlighet att diskutera utformningen av ett pressmeddelande med Spotlight före offentliggörande.
