Obeståndsrätt

• Hem
• Områden
• Obeståndsrätt

Advokatfirman Lindahls arbete med obeståndsrätt och avveckling av företag innefattar konkurser, rekonstruktioner och likvidationer. Vi åtar oss uppdrag som konkursförvaltare och företagsrekonstruktörer efter förordnande från domstolar. Likvidationsuppdrag erhåller vi antingen från företagets aktieägare eller av Bolagsverket. Därutöver arbetar vi även som ombud och rådgivare för bolag i ekonomiska svårigheter, liksom för fordringsägare.

Lindahls experter inom obeståndsrätt har lång erfarenhet av att bedöma vilka åtgärder som är lämpliga i det enskilda fallet. Det kan exempelvis handla om att föra förhandlingar med fordringsägare om ett frivilligt ackord (dvs. skuldnedsättning), att rekonstruera verksamheten genom en formell företagsrekonstruktion, eller att försätta bolaget i konkurs.

Kontakta oss

Läs mer om konkurs och företagsrekonstruktion, eller ta kontakt med någon av Lindahls konkursförvaltare.

Så hjälper vi ditt företag

Om rätt åtgärd vidtas i rätt tid kan ofta konkurs undvikas och bolaget komma ur sina ekonomiska svårigheter och återfå sin lönsamhet. Vid bedömningen att konkurs är det enda realistiska alternativet finns även möjligheten att begära oss som konkursförvaltare.

Vi biträder även fordringsägare vid t.ex. förhandlingar med skuldtyngda bolag, i frågor om separationsrätt till viss egendom, och vid bevakning av fordringar i konkurser och företagsrekonstruktioner. Därutöver agerar vi som ombud i obeståndsrelaterade tvister, t.ex. vid krav på återvinning enligt konkurslagens regler eller krav på återbäring av olovliga värdeöverföringar enligt reglerna i aktiebolagslagen.

Vi åtar oss även uppdrag som likvidator för företag som ska avvecklas. En likvidation av ett bolag förutsätter att bolaget kan reglera alla sina skulder, vilket alltså skiljer situationen från konkurs där fordringsägarna inte får (fullt) betalt. Likheterna består i att det är fråga om en lagreglerad avveckling av ett företag och dess verksamhet. Lindahls specialister inom obeståndsrätt åtar sig uppdrag som likvidatorer och säkerställer att avvecklingen sker i enlighet med regelverket.

De flesta obeståndsärenden avser aktiebolag, men Lindahl hanterar och bistår återkommande vid konkurser, rekonstruktioner och likvidationer av även andra juridiska personer såsom handelsbolag, ekonomiska och ideella föreningar m.fl.

Det här är obeståndsrätt

Obeståndsrätten aktualiseras när ett företag eller en fysisk person (i fortsättningen även ”gäldenär”) kommit, eller riskerar att komma, på obestånd. Med obestånd (detsamma som ”insolvens”) menas att gäldenären inte kan betala sina skulder när de förfaller till betalning och att denna oförmåga inte är endast tillfällig.

När ett företag är solvent råder ingen konkurrenssituation mellan dess fordringsägare; alla får ju då betalt. Vid obestånd aktualiseras regler vars syfte är att i god ordning hantera den konkurrenssituation om gäldenärens tillgångar som då uppkommit mellan fordringsägarna. Bestämmelserna i bland annat förmånsrättslagen, konkurslagen och lagen om företagsrekonstruktion syftar till att säkerställa en likabehandling av fordringsägarna, och därigenom motverka en kapplöpning om gäldenärens tillgångar. Även brottsbalkens bestämmelser om borgenärsbrott fyller samma funktion.

Vissa slags betalningar och andra rättshandlingar som företas i en obeståndssituation kan i en efterföljande konkurs leda till återbäringskrav mot de fordringsägare och andra intressenter som härigenom blivit gynnade på andras bekostnad. Sådana krav enligt framför allt konkurslagens regelverk om återvinning är förhållandevis vanliga i konkurs. Att på ett otillbörligt sätt betala skulder till vissa utvalda fordringsägare kan i vissa situationer rentutav aktualisera straffansvar.

I en obeståndssituation ställs höga krav på företagsledningens agerande. Om styrelsen t.ex. är passiv vid kritisk kapitalbrist och inte iakttar skyldigheten att upprätta en s.k. kontrollbalansräkning, kan följden bli ett personligt ansvar för de nya skulder som uppkommer i företaget. Och om skatteskulder inte betalas till Skatteverket senast på förfallodagen är risken stor att företagsledningen ansvarar personligen för dessa genom det s.k. skatterättsliga företrädaransvaret. 

 Vanliga frågor:
 

• Mitt bolag har fått ekonomiska problem. Vad ska jag göra?

  Det viktigaste är att inte köra på och hoppas att det ordnar sig, utan att i ett så tidigt skede som möjligt ta hjälp – förslagsvis juridisk rådgivning inom obeståndsrätt.

• Ska jag ansöka om företagsrekonstruktion eller konkurs?

  Om du kontaktar oss på Lindahl kan vi ofta utifrån din beskrivning göra en preliminär juridisk bedömning av vilken möjlighet som står till buds. Om vi har möjlighet att bistå dig kan du sedan själv bestämma om du vill att vi ska påbörja ett ärende.

• Vem betalar för de olika förfarandena?

  Kostnader som uppkommer vid företagsrekonstruktion och likvidation betalas av rekonstruktions-/likvidationsbolaget. Vid konkurs ska konkurskostnaderna i första hand betalas med konkursgäldenärens tillgångar, men om tillräckliga medel saknas bekostas konkurskostnaderna av staten. Även den fordringsägare ansökt om konkursen kan åläggas att betala en begränsad del av konkurskostnaderna.

• Hur lång tid tar de olika förfarandena?

  Företagsrekonstruktion beviljas för tre månader i taget. En lyckad företagsrekonstruktion pågår vanligen mellan 6-12 månader. En informell företagsrekonstruktion är ett formlöst förfarande där de praktiska förutsättningarna blir avgörande för hur länge förfarandet kan fortgå.

  En konkurs kan som huvudregel avslutas tidigast efter det bouppteckningssammanträde som ska hållas hos konkursförvaltaren inom två månader efter konkursbeslutet. En ytterligare förutsättning för att konkursen ska avslutas är att konkursförvaltaren har avgett en s.k. förvaltarberättelse. Många konkurser pågår dock mellan sex månader och ett år och vissa stora och komplicerade konkurser kan pågå betydligt längre än så. En likvidation av ett aktiebolag måste alltid pågå i minst sex månader, vilket är den tid som kallelse sker på okända borgenärer. På grund av myndigheternas handläggningstider tar förfarandet i praktiken något längre tid än sex månader.

• När kan jag drabbas av företrädaransvar i mitt aktiebolag?

  Det finns primärt tre situationer där en ställföreträdare/styrelseledamot i ett aktiebolag kan bli betalningsansvarig för bolagets skulder nämligen

  • om bolaget inte betalar sina förfallna skatter;
  • om åtgärder inte vidtas vid kapitalbrist (upprättande av kontrollbalansräkning m.m.); och
  • om årsredovisning inte avges.

  Den period för vilken en företrädare ansvarar för bolagets skulder avbryts i flera fall av att bolaget ansöker om likvidation eller konkurs.

• Vad innebär det för mig som anställd om min arbetsgivare går i konkurs eller blir föremål för företagsrekonstruktion?

  Anställda som arbetar i ett företag som inleder företagsrekonstruktion eller bolag som försätts i konkurs kan ha rätt till statlig lönegaranti för bl.a. innestående lön, uppsägningslön och semesterersättning. Beslut om lönegaranti fattas av konkursförvaltaren, varefter ersättningen utbetalas av lönegarantienheten på länsstyrelsen.

  Konkursförvaltaren kan under en begränsad period fortsätta att bedriva konkursbolagets verksamhet. De anställda som arbetar i verksamheten får då lönegaranti under konkursens första månad. Ska driften fortsätta efter denna period betalas de anställdas löner av konkursboet.

  Även vid företagsrekonstruktion betalas de anställdas löner genom lönegarantin under den första månaden. Därefter betalas lönerna som vanligt av rekonstruktionsbolaget.

  Syftet med företagsrekonstruktion är att rekonstruktionsbolaget ska repa sig från sina ekonomiska problem och att de anställda kan ha kvar sina anställningar.

  När ett bolag försätts i konkurs sägs däremot alla anställda upp, eftersom konkursbolaget ska avvecklas genom konkursen. Ibland kan konkursförvaltaren överlåta verksamheten till en ny verksamhetsutövare och de anställda har då ofta möjlighet att få en ny anställning hos förvärvaren.

• Vad innebär återvinning i konkurs?

  När en person eller ett bolag försätts i konkurs kan rättshandlingar, t.ex. betalningen av en skuld, som skett innan konkursen återgå. Det innebär vid betalning att den som fått betalt måste återlämna pengarna till konkursboet och personen får i stället en fordran i konkursen.

• Jag har fått ett återvinningskrav från en konkursförvaltare. Vad gör jag?

  Det finns olika återvinningsregler, som tillsammans täcker en mängd olika situationer. Det är svårt för den oinvigde att bedöma riktigheten av ett återvinningskrav. Om kravet rör ett beaktansvärt belopp finns det ofta skäl att anlita en advokat som är specialiserad på området.

• Kan ni hjälpa mig som leverantör/hyresvärd när kunden/hyresgästen inte betalar, eller blir föremål för konkurs/företagsrekonstruktion?

  Ja, vi bistår återkommande med juridisk rådgivning i obeståndsrätt, då kunden antingen visar tecken på begynnande obestånd eller blir föremål för ett insolvensrättsligt förfarande. Vi kan t.ex. föra förhandlingar med kunden och begränsa riskerna för att olika dispositioner blir föremål för återvinning. Om kunden ansöker om rekonstruktion eller går i konkurs kan vi bevaka era intressen i förfarandet. Vi biträder även regelbundet vid tvister om återvinning och separationsrätt m.m.

• Hur får jag betalt för min fordran i konkursen?

  Den som har en fordran i konkursen ska anmäla den till konkursförvaltaren. Om utdelning till oprioriterade fordringsägare aktualiseras, inleds ett bevakningsförfarande. Fordringsägarna måste då vid tingsrätten skriftligen bevaka sina fordringar i konkursen för att ha möjlighet till utdelning. Konkursförvaltaren granskar bevakningarna och kan anmärka mot felaktiga eller oklara bevakningar. Fordringsägarens rätt till utdelning kan då komma att prövas av tingsrätten. På grundval av bevakningsförfarandet upprättar konkursförvaltaren ett utdelningsförslag som ska fastställas av tingsrätten. När förslaget vunnit laga kraft betalar konkursförvaltaren ut pengar till fordringsägarna i enlighet med förslaget.

• Vad är skillnaden mellan frivillig likvidation och tvångslikvidation av ett aktiebolag?

  Tvångslikvidation är när Bolagsverket självständigt beslutar att ett aktiebolag ska gå i likvidation och utser en likvidator. Vanliga orsaker till tvångslikvidation är att någon årsredovisning inte avgetts eller att bolaget saknar styrelse.

  En frivillig likvidation är när aktieägarna på bolagsstämman beslutar att ett aktiebolag ska gå i likvidation. Aktieägarna kan då föreslå likvidator och Bolagsverket prövar sedan om den föreslagna likvidatorn är lämplig för uppdraget.

• Kan likvidatorn ansöka om att mitt aktiebolag ska försättas i konkurs?

  Ja, likvidatorn ersätter aktiebolagets styrelse och om det saknas tillgångar till betalning av skulder och avvecklingskostnader ansöker likvidatorn om att bolaget ska försättas i konkurs.